Julia Hichens

För några veckor sedan skrev jag ett inlägg om att få pigementförändringar i samband med graviditeten. Sen dess har jag prövat några produkter jag är jättenöjd med och Iom att ni var rätt många som kände igen er, både ur ett perspektiv där ni ville få bukt på det som ett problem och andra som att ni var rätt ok med de förändringar ni hade men ändå vill ta hand om huden i solen framöver. Tänkte jag att jag skulle dela med mig.

Såhär ser min dagliga rutin ut nu. Först tvättar jag men den här Exuviance Opti Light daily prepp som har en lätt peelingeffekt och förbereder huden för serum. Den fungerar även uppstramande och på djupet med att motverka nya primenteringar. Sen på med ett tunt lager Opti Light serum från samma märke. Det luktar inte fantastiskt med stramar upp, försvinner snabbt ned i huden och lämnar ingen fet yta. Sen har jag som en lite magisk penna från Eurucin, den ska fungera på redan befintliga pigmenteringar. Den styker jag då på de områden där jag redan har tydliga förändringar.

Kan redan efter en vecka se att bland annat klustret jag hade vid vänstra öga sen ”upprättat” ut. Mer som fräknar nu än som ett stort fält. Den heter Eucerin anti pigment spotment treatment. Sen till kvällen har jag den här mycket väldoftande nattcremen från samma serie, anti pigment. Ska fortsätta i några veckor sen tänkte jag göra lite före och efter bilder.

/ J

Jaha. Vad tror vi mina vänner, snart dax? För 48 timmar sen fick jag en blödning, 24 timmar senare började det värka på ett bekant sätt. Vi började klocka. Somnade men vaknade 03.30 av den där flåsande pustande andningen hos sig själv. Sen höll det på, rullande stora och små- regelbundna värkar med nedåtryck. Dock hanterbart och lite så som man minns starten.

Hinner tänka en massa. Är det förtidigt, är jag inbilsk, kommer jag klara förlossningen om jag tycker förvärkarna gör såhär ont. När ringer jag pappa för barnvakt. Är jag överkänslig. Ska man ta alvedon?

Sen vaknar jag ned i köket och rör ihop en värktablett och lite vatten. Låter John sova – Harry sover. Jag hör hur dom snarkar. Efter nån timme somnar jag och och sen har dagen varit lugn och jag fortsätter som planerat.

Men ska man börja hoppas nu, blir jag tokig då om man går över tiden?

Träffar barnmorskan på onsdag. Ska bli spännande att höra om det skett någon fixering än. Men det här med förvärkar känns ju verkligen som ett steg i rätt riktning.

Det här är ett sponsrat inlägg som ni ser. Men jag vill verkligen berätta om att jag har en god vän vid namn Josephine. Vi umgicks hela högstadiet. Hon för mig var moppe i skymningen, Celine Dion, varma kramar, nattliga promenader, jordgubbar i vaniljyogurten, 3,5 or i manhattan-ryggsäckar, snabbnudlar och total lojalitet när alla andra i 15 års åldern hade som svårast med just den delen. En annan sida som slog mig redan då var hur hon och hela hennes familj rörde sig i en aura av estetik. Så som att de verkligen brydde sig om detaljer. Dels i ting men också i relationer. Idag är vi vuxna och hon har tillsammans med sin kollega Lovisa startat ett företag som heter Midnatt. Hos dom kan man hitta sängkläder där just känsla för detalj och estetik blir huvudkomponenterna .

Jag har precis fått äran att bädda med ett nytt set till oss vuxna men också till Bebisen. Den här färgen heter Pebble och känns fantastisk vårig.

Jag får även dela med mig av en rabattkod till er läsare om ni blir sugna på att krypa ned i körsbärsblomningen, doften av te och fatet med honungsmackan, varma harvrekyssar och lockiga nackar. För precis så känns dom.

Ni går in och skriver in JULIA i rabattkodsfönstret och den ger 25 % på ett helt köp på midnatthome.com. Den gäller tre dagar framåt from idag.

Ha en härlig helg,
J

Jag har bestämt mig nu att jag enbart jobbar i två veckor till. Jag är för trött. Här ser jag inte så trött ut jag förstår det. Här är i förra veckan och visst ser jag glad, gullig och lätt uppiffad ut. Det är för att jag är lätt uppiffad här då jag skulle på datenight med Sofia , vilket vi sen ställde in i sista sekund för vi kände att det där med att gå på restaurang (hur bra det än må vara för de små restaurangägarna) inte var för oss i stunden.

Men när jag inte står såhär i solljus framför spegeln och drömmer om tjejmiddag så är jag mestadels ett vrak. Jag har så ont i ländrygg och molnande värk ned i rumpa och lår, sammandragningar som gör magen till en fotboll så fort jag tar i (förvärkar?). Jag har så svullna anklar och läppar och ögonlock att det ser ut som jag är gräsallergiker i långa perioder under dagen. Min mage och mina bröst tar sig enorma uttryck och börjar ladda för att bli av med och ta emot den här nya fantastiska lilla varelsen.

Rörelserna i magen är långsamma och sveande som långa knuffar och tryck mer än buffande och intensiva. Det slår till i becknet och ilar som i vågor varje gång jag sätter mig snabbt eller reser mig eller rullar eller typ rör mig i stort. Jag hoppas att det är ett tecken på att det är fixering som pågår. Nattsömnen är ju som vanligt helt rubbad , jag tror utan att överdriva jag är uppe sju gånger per natt och vankar runt. Men man vvänjer sig vid det också, lite som när man ska vänja 2åringen av med blöjan och sova i egen säng. Så bekant är det ju.

Så nu har jag denna och nästa vecka kvar på jobbet. Sen går jag på en efterlängtad föräldrarledighet. Jag har väntat på den dagen i över tre år och det är helt omöjligt att beskriva hur det känns att vara så nära nu. Vår längtan är så upphöjd.

Jag måste väl tillägga att jag är mer orolig denna vecka än förra gällande om John helt plötsligt inte skulle bli insläppt på förlossningen. Det är ju såklart att man inte behöver oja upp sig över allting men jag är rädd att han nyser eller hostar till och att det där och då gör det omöjligt att delta i förlossningen. Inser att det är en katastroftanke som med nnästan all sannolikhet inte kommer att inträffa men jag skyller oron på hormonerna.

Nu går jag in i vecka 36 och Harry föddes i vecka 37+1 så vi får se om den här blir sluttampen nu.