Som journalist tycker jag egentligen inte att det är sjyst att lägg upp texter som ligger bakom betalvägg, men när min förläggare skickade den här otroliga recensionen av Ett himla tjat om hästar kunde jag inte hålla mig. Förlåt. Det måste vara en av de finaste recensioner jag någon sin fått. Tycker i hemlighet att det är lite skrytigt att lägga upp sånt här, men just nu är jag för stolt för att ta Jante i beaktande.

Det är konstigt med böcker eftersom de är så mycket känsligare än allt annat jag skriver. Jag har inte alls samma distans till dem som till reportage till exempel. Känner mig helt hudlös och får nästan panik av tanken på att folk verkligen ska LÄSA böckerna jag skrivit.

Det är ju fredag! Och det betyder en massa matiga texter jag kan länka till. Älskar verkligen att få dela med mig av det jag själv fastnat för under veckan. Kommentera gärna om det finns något listan ni gillade extra mycket.

Amerikaner är argare i dag än för en generation sedan. Många blev arga av att kolla på nyheter andra. Äldre är mindre arga än yngre.

Vad är egentligen humor? Finns det ett recept eller en strategi för att få oss att skratta. Det här har forskare kommit fram till (men måste man förklara ett skämt slutar det omedelbart vara roligt).

Platsen på jorden som värmts upp snabbast på grund av klimatkatastrofen. (Svalbard)

The Poetry of Motels.

Lite lättad över att inte vara hemma i Santa Monica efter jordbävningen på 6,4 och påföljande efterskalv.

Fy fan för sättet myndigheter (och i förlängningen privata aktörer) behandlar flyktingar.

Flera av världens största länder har presidenter som inte verkar uppskatta demokrati speciellt mycket, men VAD är egentligen demokrati och vad är alternativet?

Att flytta ut från sina föräldrars hem för att leva ensam trots att man enligt kulturen flyttar hemifrån först när man gifter sig. Okej, taffligt förklarat av mig, men bra text!

Tiden då man ännu citerade filmer för varandra.

Min kompis Elin (som jobbar med tv) tipsade mig redan i våras om tv-serien om muslimska Ramy som dejtar. Först nu började jag kolla och älskar den redan efter två avsnitt.

Jag glider runt här på landsbygden utan att duscha, borsta håret eller ens överväga att sminka mig. Det är otroligt skönt att liksom förflytta mig bort från mitt eget utseende. I Stockholm är alla så stylade, fixade och snygga att jag själv sätter mer fokus på hur jag ser ut än vad jag egentligen skulle vilja.

På sistone har jag också tänkt på hur sjuk samtiden är då ens eget utseende kan vara ens hobby. Jag tänker på allt mode, smink och alla hudvårdsrutiner som liksom smugit sig in i mina flöden. Skönhetsideal och kvinnor som lägger ner enormt mycket mer tid och pengar än män på sitt utseende, men tycker att det just nu att fokuset på utseende är på gränsen till extremt.

Jag har en väldigt ambivalent inställning till podden En varg söker sin pod, men i förra avsnittet tycker jag de hade en intressant diskussion i det senaste avsnittet om hur det osminkade är nästa grej. Det funkar i och för sig bäst om man är ung och normativt snygg, som min kompis Filippa sa när jag pratade utseende med henne, men tror samtidigt att det ligger något i att fixeringen vid kvinnors utseende snart måste vända. Snygghet är så förgängligt.

Det är liksom lättare att jobba för en jämställd och jämlik värld ifall man inte måste avsätta en massa fokus och pengar på att vara snygg. OBS jag är absolut inte opåverkad av skönhetsideal och blir jätteglad om någon säger att jag är vacker, men försöka skola in mig själv i att det är hjärnan som räknas.

Vi befinner oss i Skåne där Magnus mamma och pappa har en hus. Jag har hälsat på här för många år sedan, men helt glömt bort hur fint det är med böljande kullat, kossor och hästar i över allt, små vitkalkade hus för att inte tala om alla gulliga sverigedemokrater. Skoja! Antar att allt fint måste ha en skuggsida.

Jag är sannerligen ingen renoveringsentusiast, men går nu omkring här tillsammans med Magnus och funderar på hur den här platsen kunde piffas till.

Nu har jag inga planer på att flytta till Skåne på heltid, men skulle verkligen inte ha något emot att bo här några månader om året. Läsa böcker, rida, ta långa promenader, åker över till Köpenhamn och bjuda in vänner på middagar i Ateljebyggnaden.

Har ni någon relation till den här delen av Skåne? Och skulle någon av er kunna tänka sig att bli min ridkompis här på somrarna? (eller bara hälsa på och äta middag).

En av mina favoritpersoner på den här jorden, Cecilia, råkar också göra det snyggaste och bekvämaste skorna. Nu har Blankens dessutom rea där bland annat skorna jag har på Coachellabilden finns på nedsatta. De är så sjukt sköna OCH snygga, heter La Brea och jag har själv haffat ett par nya i leopardmönster, men de är tyvärr slutsålda nu. Också väldigt sugen på köpa The Goldie för sommarens bröllop.

Med koden INSTAFRIEND får du ytterligare 10 procents rabatt på rean. Där finns också Lil Blankens barnskor. Majlis fick till exempel ett par otroligt snygga sandaler för 200 spänn. Vissa av skorna är av veganskt läder och alla är gjorda i Portugal av folk som får rimligt betalt.

Jag hade en helt otrolig månad då jag fick rida ut två gånger. Först en sväng på Djurgården med Carolina och Erika och på kvällen en tur med min kompis Filippa och hennes häst. Det var verkligen en drömdag med hästar, vänner och fruktansvärt vacker nordisk sommar.

När jag kom hem läste jag

Jag hade en helt otrolig månad då jag fick rida ut två gånger. Först en sväng på Djurgården med Carolina och Erika och på kvällen en tur med min kompis Filippa och hennes häst. Det var verkligen en drömdag med hästar, vänner och fruktansvärt vacker nordisk sommar.

Jag hade en helt otrolig månad då jag fick rida ut två gånger. Först en sväng på Djurgården med Carolina och Erika och på kvällen en tur med min kompis Filippa och hennes häst. Det var verkligen en drömdag med hästar, vänner och fruktansvärt vacker nordisk sommar.

När jag kom hem läste jag Hanne Kjöllers krönika om ensamhet. Den går i korthet ut på att Kjöller raljerar kring ensamma människor som besvärliga typer som aldrig bjuder tillbaka, sätter sig på tvären när någon kommer med förslag och vägrar öppna upp sin världsbild/sina åsikter. Den var kanske lite småkul, alla har vi väl en sån typ nånstans i bekantskapskretsen , men mest var den gäsp. Det är svårt att vara ironisk i text, då blir det raljerande och raljerande är skrivandets buskis.

Idag svarade Riksförbundet för mental och social hälsa och förklarade att ensamhet ofta är en ekonomisk fråga.

“Vi vill ge en annan bild av verkligheten, där ensamheten måste lösas genom samhällsförändringar. Där människor lever med så lite pengar att de ber att få köpa en kaffe för 10 kronor på avbetalning. Där de inte har råd att ta bussen in till stan för att träffa en kompis. Där de inte kan hålla kontakt med släkt och vänner i andra delar av landet eller världen för att de saknar internetabonnemang.”

Jag tycker korrelationen mellan ensamhet och ekonomi är intressant. Eftersom jag ännu inte helt integrerat mig i Stockholms innerstad har jag fortfarande utanförperspektivet. Det har fått mig att lägga märke till klasskillnaderna. Teslan på gatan, folk är snygga och välklippta och stylade med shoppingpåsar och samtidigt går det andra och letar flaskor i sopkorgar (vi talat bland annat om detta i podden. Detta och hur Magnus träffar sitt ex i Helsingfors). Djupa inkomstklyftor är så tydliga här i STockholm.

Vad kan man göra då? Jo, man kan fundera noga på vem man röstar på. Gör man som USA eller vill man behålla välfärdssamhället? Man kan försöka inkludera folk och är man man kan försöka ta ansvar över sina sociala relationer. Jag tror ärligt talat att manligheten skulle må bra av att ha tryggheten i form av vänner omkring sig. helt enkelt att känna sig älskad och uppskattad. En partner kan inte ge allt, eller det kan hen kanske, men det är en ganska tung börda att bära och så finns ju alltid risken av att ingenting varar för evigt.

När jag började det här blogginlägget ville jag bara berätta om min helt otroliga måndag, men sen förvandlades det till en text om ensamhet. Sen kom Majlis och placerade sig i mitt knä och det blev jobbigt att skriva. Ni kan väl i kommentarsfältet hjälpa mig att tänka vidare på det här?

Jag har ett så otroligt bra läsflow för tillfället. Det kan i och för sig bero på att mitt undermedvetna vill lura iväg mig för att skriva fortsättningen på hästboken, men jag njuter ändå. Jennifer ställde en så bra fråga för några inlägg sen:

“Apropå att inte ha riktigt semester och angående ditt läsflow. Vad är läsning för dig? Är det självklart som att äta mat? Är det ibland jobb och ett nödvändigt ont? Är det ibland lyxigt att få ägna sig helt och hållet åt en bok? Blev nyfiken på vad för relation du har till läsning… Och kanske är det olika för olika böcker? “

Svaret är: Bara lyx. Så jäkla avslappnande. Mår väldigt bra av att läsa. Det sagt kan det ibland stressa mig att jag måste ta mig igenom en hel bok på en vecka på grund av Mellan raderna (som för övrigt gjort riktigt bra avsnitt på sistone). Skippar också böcker ganska fort, känns det inte bra finns det tusen andra att läsa.

Tänkte komma med några gamla och nya lästips. Koderna Peppe (Finland) och PeppeSe (Sverige) ger er fortfarande en månad av gratis läsning på Nextory. Tipsa en vän om ni redan har ett konto. Läs böckerna! Tänk så många människor som lagt ner så otroligt mycket tid och ångest på att de här historierna ska bli till. Och så läser vi deras ord. Fantastiskt tycker jag. Tänk hur mycket berättelsen betyder för mänskligheten.

Läser själv just nu Märta Tikkanens “Måste försöka skri-“ och är helt uppslukad av Tikkanen korrespondens med Åsa Moberg och Birgitta Stenberg.

Gillade mycket Lena Ackebos “Världens vackraste man” om kärlek senare i livet och relationen två systrar emellan. (mycket bättre och roligare än vad jag beskriv den som nyss).

Carolina Setterwalls “Låt oss hoppas på det bästa“ om sambo som dör och självrannsakan. Otroligt bra och välskriven.

Tikkanen pratar lite om Gun-Britt Sundströms “Maken” som jag läste för några år sedan och gillade. Få saker har tydligen förändras mellan kvinnor och män sen 1970-talet.

Blir inte arg om ni läser någon av mina böcker, t.ex. “Vackra människor“, “Livet och patriarkatet“ eller sprillans nya “Ett himla tjat om hästar”.

Tycker alla ska läsa Jenny Nordbergs otroliga “De förklädda flickorna i Kabul” om hur föräldrar i Afghanistan ger sina döttrar några år av frihet genom att klä ut dem till pojkar.

Tycker att Malin Persson Giolitos “Störst av allt” var riktigt bra och perfekt om man är lite otränad som läsare och behöver skjuts.

Tara Westovers “Allt jag fått lära mig” är en helt otrolig berättelse om att ta sig ur våld, okunskap och rädsla på den amerikanska landsbygden.

För välskriven långläsning och tårar är Hanya Yanagihara “Ett litet liv“ ett självklart val.

Läser sällan deckare, men om jag gör det blir det oftast Jo Nesbos.

En klassiker jag läst många gånger är “Den långa flykten” av Richard Adams.

Det finns tusentals böcker jag vill tipsa om, men får helt enkelt göra ett nytt inlägg med mer läsning senare i sommar. Ska börja skriva upp böcker jag läser i Good reads också. Började i januari, men tappade den efter några veckor. Förresten, tipsa mig gärna om er bästa sommarläsning!

Fy fasiken så tacksam jag är för den här bloggen. Den har gett mig så mycket, inte bara arbetstillfällen och bokkontrakt, men också så många bra människor. En av dem är Hanna som jag träffade igår. Vi har inte setts sen förra sommaren (sågs vi i vintras? Jag tror inte det), men kastade oss genast in i ett samtal om samtiden. Älskar förresten att göra saker när jag träffar vänner, rida, vandra, gå på museum eller vad nu folk gillar att pyssla med.

Vi promenerade till Moderna Museet och pratade om Isabella Löwengrip i Alex och Sigges podcast, om etik bland influencers, om att det inte går att göra något utan att bli kritiserad, rädslan för att inte vara tillräckligt woke. Jag tycker för övrigt att det är viktigt att hålla sig ajour, men också viktigt att våga testa tankar och åsikter. Om man inte får göra det är det svårt att utvecklas, vara kreativ och bli klokare.

Vi diskuterade också skillnaden mellan att be en kille ta en bild (han tar EN bild) och att be en tjej göra det (30-40 bilder). Sen såg vi Arthur Jaffa-utställningen på Moderna. Den var väldigt bra och väldigt mörk. Men bra som sagt!

Efteråt introducerade Hanna mig för museets restaurang och uteservering. Utsikten var otroligt fin och buffén god. Där satt vi en stund och pratade, sedan strosade vi långsamt tillbaka mot stan när Magnus ringde och var sur (BESVIKEN!) på mig för att jag glömt bort att han skulle lämna tillbaka hyrbilen en timme tidigare. Kände mig skyldigt, det är inte första gången jag liksom helt glömmer bort att han också har möten och saker att göra. Stämningen hemma blev lyckligtvis bättre lite senare på kvällen.

Helgen då? Jo, nu ska ni får höra. Vi åt en sen lunch på Nybrogatan 38 (rekommenderar deras smårätter) och åkte sedan ut till ett par kompisars sommarställe norr om stan. Vi anlände ganska sent, men det var fortfarande ljust och väldigt mysigt. Och myggigt. Beslöt mig för att glädja mig över myggorna, nåt ska väl fåglarna och fladdermössen äta?

Följande dag gjorde vi en typisk sommarstugedag. Vi gick på loppis, spanade efter lamm, badade, hängde oss grannarna och en av oss (okej jag) tog en liten tupplur på verandan. Så otroligt avslappnande att bara ta det lugnt. Hade tagit med mig datorn, men öppnade den inte en enda gång.

När eftermiddagen led mot sitt slut satte vi oss på trappan, drack ett glas vin, pratade och lät barnen underhålla sig själva. Det gick någorlunda bra. Sen skulle gänget kolla på fotboll och efteråt leka en lek som gick ut på att komma ihåg en rad grejer. Jaja, allt kan inte vara perfekt. Nu är vi tillbaka i stan och jag har hängt hela eftermiddagen med Hanna, men mer om det sen.

Hallå! Vi ska precis lämna Stockholm bakom oss och åka ut till en kompis landeställe. Ser mycket fram emot naturen och hoppas på dopp i hav. Men först ska ni få veckans bästa länkar. Nu kör vi!

Det nya är instragamterapeuter. Ersätter inte nödvändigtvis en fysisk terapeut, men kan ge en stöd och tröst i vardagen.

Enkel faktakoll räcker inte längre, en ny generation med en större översikt över problemen med falsk information och källorna måste tas i beaktande.

En flickskola i Afghanistan som varken har el eller värme eller datorer. Nittio procent av elevernas föräldrar är ej läskunniga, men vill skapa en bättre framtid för sina barn.

Hur män och kvinnor fördelar tiden mellan jobb, hushåll, barn och emotionellt arbete. Och vems som syns och blir ihågkommen.

I Florida är rapporteringen om klimatförändringen lokalnyheter.

Många amerikaners identitet är mer baserat på det parti de INTE röstar på. Demokrater och republikaner har svårt att förstå varandra.

Jag blev väldigt berörd av de här vardagsbilderna på Avicii.

Jag kan inte tänka på den där bilden av pappan med sin tvååring som ligger drunknade på en flodbädd utan att börja gråta. USA:s flyktingpolitik är vidrig. Reportage från ett flyktingcenter.

En nedslående text om hur det är att jobba som moderator för innehåll på Facebook (dåligt betalt, otroligt stressigt och knappt några pauser alls.)

Våldtagen av presidenten. Och en del andra äckliga män i livet.

Att prata med delfiner (och hur vidrigt det är med djur i fångenskap).

Alanis Morisette har fyllt 45 och pratar om livet.

Så blev graffitin gentrifierad.

Kom ihåg att också göra absolut ingenting (det och sexuell hälsa)). Det är viktigt!

Tipsade jag redan er om klimatpodden Ourtrage and optimism? Tycker den är väldigt bra.

Jag har gått runt och tipsat om den brittiska serien Years and years som utspelar sig ca 10.15 in i framtiden och följer med fyra medelålders syskon. Väldigt bra och vill också tipsa er om den, men nu börjar den vara på gränsen till för mörk för mig.