Under juli månad har vi i Friday Lab Community återhämtning som månadstema. Jag fick en aha-upplevelse när Maja pratade om att man lika lite som man kan sova i reserv kan semestra i reserv. Det räcker inte med att ha fem veckor semester och sen leva på det resten av året. Det här gav svar på en sak jag tänkt på när jag jämfört USA med Norden. I USA finns ingen lagstadgad semester alls, men vanligt är att folk tar ut några dagar här och där under årets lopp. Nu är såklart det nordiska systemet överlägset, men det finns en poäng med att sprida ut vilan över året/veckan/dagen. Att inte hela tiden vara tillgänglig och produktiv.

I communityt kom folk med smarta exempel på återhämtning, tycker det var intressant att all vila inte behöver vara ligga på soffan. Det kan vara aktiv vila då man gör något som man gillar och som går en lugn som att läsa en bok, plocka blåbär, simma eller TILL EXEMPEL rida.

Nu är jag som skomakarens barn som går barfota, jag är urdålig på att ta ledigt. Eller så här är det, jag går omkring och tycker att jag latar mig och aldrig egentligen jobbar. Det här säger jag inte för att kokettera, jag tror att jag jobbar lite mindre än alla andra, men småjobbar hela tiden. Den här veckan håller vi till exempel på att göra Friday Lab till ett aktiebolag, så KUL att det går så pass bra för FL och så spännande att ha ett riktigt företag (ni kan kalla mig styrelseordförande Öhman från och med nu). Det känns inte som direkt jobb, men det är det väl. Detsamma gäller andra delen i serien om Maja och Frank, det känns inte direkt som jobb att skriva på den, men det är det väl. För att inte tala om bloggen, olika krönikor och så vidare.

Hur som helst så är jag så glad över Friday Lab, höstens kurs håller på att fyllas upp, communityt rullar på och höstens retreat i Helsingfors börjar ta form. Den senaste föreläsaren som vi bokat in är en KBT-terapeut som ska prata om vilka verktyg man behöver för att undvika utmattningsdepression och ångest. Mycket konkret och bra. Anmäler man sig till höstens Friday Lab-kurs är man välkommen att delta i hela retreaten, annars är det fredagens business-retreat som gäller (där bland annat Cecilia Blankens kommer att föreläsa om hur man bygger upp ett varumärke, sociala medier, framgångar och misslyckanden).

Jag har tänkt orimligt mycket på denna och kommit fram till att jag nog inte har några unpopular opinions, MEN för en stund sedan slog det mig att mina barn den här sommaren uteslutande levt på misosoppa, Piggelin och lite sashimi. Jag är inte så orolig för att de inte ska få i sig tillräckligt med näring. Vi har aldrig brytt oss om rutiner och det har hänt att Majlis åkt bil med bara en booster istället för bakåtvänd barnstol. Ungarna får vara vakna så sent de vill på sommaren och det enda vi egentligen kräver av dem är att städa undan efter sig själva, säga hej, tack och förlåt och uppföra sig respektfullt mot andra människor. Respektfullt med skörbjugg.

Paradise hotel. Äh, den är för enkel. Har ingen egentlig guilty pleasure, men UNNAR mig det mesta jag vill ha.

Är slarvig. Behöver extremt noggranna korrekturläsare.

Besserwisser och har svårt att visa intresse när jag inte känner det.

Kan äta samma sak till frukost, lunch, middag i åratal. Är jag ensam hemma i Stockholm äter jag frukost tre gånger om dagen.

Har inget skönhetsdieal på killar. Gillar dem hela och rena. Med och utan tatueringar. Tycker dock att det är snyggt med långa kvinnor som är ihop med kortare män.

Tack Hanna! Älskar din blogg. 

Vad har ni för unpopular opinions?

Mina föräldrar skaffade båda läsglasögon när de var i min ålder och jag har kommit på mig själv med att kisa och föra objektet med text framför mig fram och tillbaka för att se vad det står där. Därför bokade jag en syngranskning. Synkontroll? Vad det nu heter. Obekant med terminologin här. Oss emellan är jag väldigt peppad, tycker det är så snyggt med glasögon, de ramar liksom in ett ansikte. MEN hurdana ska jag ha? Kan inte ni hjälpa mig, tänker spontant att de ska vara stora och plastiga, men är öppen för också andra förslag. Länkar till bilder tar med glädje och tacksamhet emot.

Igår hade vi en så perfekt Stockholmsdag. Steg upp för att se högvakten, kom för tidigt och gick in i Medeltidsmuseet medan vi väntade, missade högvakten, men det gjorde inte så mycket eftersom vi såg två polishästar, gick till Riche för lunch och hem igen där vi bara hann börja på podden och sen vidare till Södermalm och Bleck där vi träffade Linnéa, Erik och lilla Billie.

Vidde och Majlis sprang mellan gungorna, fotbollsplanen och vårt bord, hittade nya vänner och vi satt och pratade, beställde in smårätter och pratade mer medan vädret svängde mellan ösregn, strålande solsken, regn och solsken igen. Det kändes kontinentalt på ett bra sätt.

Älskar när samtalet bara flyter på från preppers till sociala medier, hur skolan ska utvecklas och klimatförändringen (tydligen är det lika illa att åka tåg i Tyskland och Danmark som att flyga på grund av kol. Där ser man). Okej, nu när jag skriver det låter det kanske inte så upplyftande, men handen på hjärtat var det både kul och intressant. Det slog också vilken ynnest det är att ha så många vänner som orkar hålla uppe kontakten med oss trots att vi bor så långt borta och ses så sällan.

Sen ville jag promenera hem genom stan i det ljumma kvällen, men Maggan hade såklart en podd att klippa så det fick bli annat färdmedel. Just det! Ifall någon undrar så har Magnus läst hela Livet och barnet -om att överleva som någons mamma och idag börjat på Vackra människor.

Jenny, som för övrigt skriver en otroligt bra blogg, undrade om jag inte kunde skriva lite om de sommarprat jag gillade bäst (och sämst) så jag har nu under några dagar försökt lyssna. Jag grät i Stina Wollters prat, tyckte mycket om Jonas Hassan Khemiris och ville höra mer om de historier som Carina Bergfeldt refererade till. Och det är kanske där skon klämmer (alltså för min del), att jag är mer intresserad av reportage med ett övergripande perspektiv, än den personliga historien.

Det är inte för att reportaget är bättre. Det handlar bara om min mycket subjektiva smak, att jag är trött på det extremt individualistiska (hej, jag är själv bloggare!). Jag säger inte att sommarpratarna är oviktiga. Jag fattar att man med en enskild röst kan berätta en så mycket större historia än den om jaget. Att man kan trösta människor där ute genom att visa att de inte är ensamma i sina problem. Att man kan öppna upp för nya tankesätt. Ändå tycker jag att formatet är, nu säger jag det, tråkigt. Jag är mätt på det.

Jag tror att det till viss del är poddarnas fel. Det finns så otroligt välproducerade historier och reportage i poddvärlden att jag helt enkelt blivit kräsen. Och så befinner jag mig kanske i en period då jag är trött på vurmen för enskilda personer. Mitt intresse återkommer kanske nästa sommar då jag kommer att argumentera för sommarpratarna.

Fredag betyder länklista! Jag kan ibland få panik över att det finns så mycket bra att läsa på internet. Sen börjar jag fundera på om mitt intresse delvis handlar om att distrahera mig från att skriva bok. Oberoende här kommer ett urval av det bästa min vecka haft att erbjuda. Kommentera gärna med vad ni gillade mest.

Celine Dion, vem hade trott att hon skulle bli en modeikon? Inte jag, men nu är jag på gränsen till besatt av hennes stil.

Det går inte att köpa ett piller eller en drink som gör din hjärna smartare. (men det finns folk som försöker sälja såna).

Jeffrey Epstein, vem är han och vad pysslar han egentligen med? Jo, låt New York Times berätta det för er.

För er som gillar Stephen King och långläsning, en historia från 2000 om hur författaren King är med om en krock, bryter benet och vad som händer sen.

The Guardian skriver om intervjun med Alexandria Ocasio-Cortez och Greta Thunberg.

Den gravida kvinnan i Alabama som blev skjuten i magen och vars barn dog är inte längre åtalad för barnets död.

I Indien planterade en miljon frivilliga fler än 66 miljoner träd (det tog dem mindre än 12 timmar).

Fick en behagligt rysning när jag läste att det går så bra för Warren och Harris i demokraternas predidentkandidatrace.

Det går allt sämre för NRA. Hurra!

En otroligt sorglig och viktig historia som visar att människosmugglare och människohandlare är lika överallt i världen. Yoskeili Zurita från Venezuela är bara sexton år, drömde om ett bättre liv och fann sig snart på en liten fiskebåt på väg till Trinidad. Båten kapsejsade och bara nio stycken överlevde.

Har vi snackat om Tankesmedjan i P3? Jag lyssnar inte vanligtvis men någon tipsade mig om avsnittet med Alex Schulman och Hanif Bali och jag skrattade mycket. Tipsar också om PK-utfrågningen av jömställdhetsminister Åsa Lindhagen i följande avsnitt.

Jag har varit så besviken på Netflix comedy specials, inte ens Amy Schumer var speciellt rolig, men så seglar Katherine Ryan fram med Glitter Room och jag skrattar högt flera gånger.

Igår träffades Maja och jag för att under en heldag bara planera Friday Lab. Jag hade som vanligt glömt bort att alla frukosställen stänger på sommaren och vi fick promenera från Broms till Nybrogatan 38 till Riche och därifrån till Butiken på Strandvägen som lyckligtvis var öppen. Sen kom vi igång och jobbade som små myror fram till lunch då vi träffade några forna Friday Lab-deltagare. Otroligt trevligt var det!

På eftermiddagen satsade vi fullt ut på att få upp webbsajten och LYCKADES! In med er nu för att anmäla er till nästa kurs och och retreaten i Helsingfors i höst. Det kommer att bli ett otroligt program med business lab på fredagen då vi pratar varumärken, framtidsspaning och kreativitet. Jag kommer att föreläsa, Maja kommer att dra workshops och så har vi dessutom inbjudna föreläsare (bland annat Cecilia Blankens som talar om hur man bygger upp ett varumärke, sociala medier, misslyckanden och framgångar).

Anmäler man sig sig till höstens kurs är man välkommen med på resten av helgen. Det finns bara 12 platser och de brukar fyllas upp snabbt. På resten av retreaten blir det yoga, workshops, övningar och middag på en av mina favoritrestauranger i Helsingfors. Helgen handlar mer ta hand om sig själv och förstå vad man vill än stenhårda föreläsningar från morgon till kväll. Hemma igen ska man känna sig utvilad, inte som efter ett stenhårt arbetspass.

Den här sommaren blev som sagt inte alls som vi hade planerat, men så blir det ibland. Era tips om aktiviteter för barn i Stockholm kommer i alla fall att lyfta den mycket. Tack för dem! Helt otroliga smultronställen.

Hittills har det trots allt varit helt okej. Stundvis mer än helt okej. Jag har skrivit på nya boken. Barnen och jag har hälsat på i Blankens nya hus. Vi tog tåget ut en ljus kväll när Magnus var ute med några kompisar. Ljusa Stockholmskvällar, herregud så magiska. Majlis var överlycklig över att få hänga med Goldie och Mona (känslorna är inte helt besvarade) och jag över att hänga med Cissan (och Per). Vi åt pizza och drack champagne på golvet eftersom alla möbler ännu var nerpackade.

På väg hem från Skåne någon vecka senare svängde vi förbi Cissans och Pers sommarställe. Det var inte precis på vägen, men väl värt det. Vi satt länge uppe och pratade och följande dag gick vi ner och doppade oss i den iskalla Vänern. Så jäkla kallt, men också helt underbart. Är alldeles tydligt lämpad för vinterbad. Jag tvättade också håret med Aleppotvål som Cissan tjatat om redan i LA. Var skeptisk, men mitt hår älskade det (det gjorde naturen också och kvinnor i Aleppo som producerar den) så jag beställde en egen när jag kom hem. Ska uppdatera er med resultat.

Jag har också fått rida en helt fantastisk häst och prata natural horsemanship. Och sen fick Magnus för sig, efter en diskussion med några vänner, att läsa alla mina böcker. Han börjar med Livet & barnet, om att överleva som någons mamma som kom ut redan 2011 (tror jag) och ska arbeta sig vidare tills dags dato. Oss emellan är jag både nöjd (sjukt att han inte läst dem när de kom ut!) och lite nervös (vad ska han tycka? Har jag skrivit om honom på ett utlämnande sätt och bara utgått från att han ändå inte kommer att läsa?). Jaja, gjort är gjort.

I dag tog jag en efterlängtad springtur runt de östra delarna av Stockholm. Älskar för övrigt att upptäcka nya områden i trakten till fots. Jag var på väg nerför trapporna i en lite skogsdunge med ett sommarprat i öronen. Berättarrösten pratade om en kvinna som försvann under en joggingtur och mina tankar sökte sig till andra kvinnor som blivit mördade då de bara försökt upprätthålla sin kondis (eller som i mitt fall, ta en paus från familjen).

Då prasslade det till i buskaget bara några meter bort. Jag kastade mig åt sidan och var beredd att försvara mig (sikta på ögon och skrev), men istället för en lustmördare steg ett litet rådjur fram. Våra blickar möttes och plötsligt var de två. Vid stod under vad som kändes en ganska lång stund och betraktade varandra. Sen skuttade rådjuren iväg och jag spurtade iväg för att komma till lite mer bebyggelse. Naturen ger och tar liksom. Lyckligtvis är det vanligare med djur än med mördare i skogspartierna.

Allvarligt talat, tar ni till försiktighetsåtgärder när ni springer? Undviker folktomma stigar, väljer att springa utan hörlurar och mer nyckeln i handen? (det är såklart en feministisk fråga om kvinnor måste göra strategier för sin egen säkerhet innan de går ut och springer).

Nu är vi tillbaka i stan igen efter en visit i Skåne och en i hos Blankens i Blomberg på vägen hem. Jag har haft bristfällig uppkoppling så svarar på kommentarer etc imorgon när allt är lite lugnare här, vi har ätit och packat upp.

Vill ändå komma med en insikt: Mina barn blir så glada och sover så gott när de får leka ute på landet och befinna sig nära djur. Jag tror (vet) inte  att jag är redo att flytta till landsbygden under vinterhalvåret, men så här är det alldeles magiskt med den nordiska sommarbygden. Har inget emot sommarstäderna Stockholm och Helsingfors heller, men med barn kräver det mer ansträngning än att öppna dörren och fösa ut ungarna.

Vår sommar blev inte riktigt som planerad. Vi hade tänkt oss en lång sommar med Magnus mamma i Stockholm, men på grund av att Magnus pappa blev sjuk och ligger på sjukhus i Skåne får barnen vara utan sin farmor (Vidde gråter var och varannan kväll av saknad). Magnus och jag beslöt oss för att ge honom (och Majsan) den bästa möjliga sommaren, men under de veckor vi är i Stockholm skulle jag gärna ha era bästa barntips. Alltså utanför Grönan, Tekniska museet, Vikingmuseet, Skansen (vi har årskort) och andra självklarheter. Det får gärna vara lite kul för mig och Maggan också.

Vilka är era bästa barntips i Stockholm för en familj utan bil?