Saker jag som ger mig ångest: familjer som flyr från Syrien, Afghanistan, Irak och andra platser in i Europa och försöker ta sig över gränsen till Bosnien-Hercegovina och vidare till Kroatien. Det snöar och vintern är på väg och folk har sina ettåringar med sig och alla fryser och har ingen aning om de kommer att komma fram. Kommer de fram blir de utsatta för rasism och hat osv. Och alla vill bara leva ett bra liv. Ge sina barn trygghet och en framtid. Visst är det förresten ironiskt att rasism och klimatförnekelse går hand i hand. När klimatförändringen gör vissa platser obeboeliga och orsakar konflikter kommer människor att fly till tryggare platser som bl.a. Norden.

Jag har givetvis ångest över klimatet, koalan som brinner upp i Australien och att antalet massmord (skjutningar) når rekordhöga siffror 2019, män som mördar kvinnor, alla hemlösa i Kalifornien, presidentvalet 2020 i USA osv. Och då är jag ändå i grunden en ganska glad och nöjd människa. Tänker på alla som är med lagda åt ångesthållet. Ni måste ha det ännu värre.

Tänkte därför be er att lista alla bra saker som det finns att ta fasta vid när det nya året tar vid. Jag tror starkt på att vara medveten om allt som händer omkring en, men för att orka ta fighten mot desinformation, rasism, flyktingsfientlighet, sexism, klimatförnekare osv behöver man se ljusglimtar och känna att det OCKSÅ blir bättre. Jag kan börja med den här artikeln på The Guardian: Best things that happened 2019.

Är ni klara för årets allra sista länklista? JAAA! Personligen är jag också ganska klar med julen. Känner dock en enorm tillfredsställelse av att äta upp all mat vi har i kylskåpet. Inte nog med att det fortfarande finns rester från julafton, när vi åt middag hos våra kanadensiska vänner skickade de med oss en massa mat. Just nu äter kidsen en del av potatismoset med fiskpinnar. För varje år som går blir jag allt mer stressad över att slänga mat. Avskyr det innerligt. Kan inte säga att jag precis längtar efter mer julmat, men försöker presentera den i olika mindre juliga sammanhang.

Men nu över till länkarna!

Så länge du har en mobiltelefon i fickan är du aldrig anonym eller på hemlig ort. Väldigt intressant och ganska obehaglig läsning.

Tio år i bilder. Stundvis ganska jobbigt att se så jag rekommenderar att du tar den här bildkavalkaden i flera olika sessioner.

Pornhub ger varje år ut statistik på vad folk vill kolla på. Intressant läsning (spoiler: tydligen är sex med utomjordingar en av de populäraste sökningarna).

Kvinna vandrar upp till disken på McDonalds och mimar: “Hjälp mig”.

Ett dussin hjälpsamma medmänniskor hjälpte en hund återförenas med sin matte och husse efter att hunden blev stulen av en bekant till familjen.

Amazon vill bli ännu snabbare på att leverera paket, till vilken kostnad (läs människoliv) som helst.

Tyckte mycket om denna: Satellit visar vad som hänt/byggts de senaste tio åren och diskuterar koldioxidutsläppen och såklart klimatförändringen. .

Internet glömmer aldrig! (tycker personligen att det borde leda till en acceptans kring att vi alla haft fula frisyrer, sagt dumheter och varit på fest. Vi är ju bara människor).

Vem älskar INTE Princess Diana? Ingen. 

Det är kallt på natten i Kalifornien den här tiden på året och hemlösheten bara växer.

USA:s hälsovårdssystem är helt åt helvete. Speciellt prislapparna.

Var 2019 året vi fattade Orwells 1984 (nej, säger jag. Vi forstod dystopin utan att behöva genomleva den).

Häromdagen såg jag om hela säsong 2 av Friends from Collage. Tycker den är svinbra. Börja med ettan och fortsätt sedan med tvåan. Otroligt tråkigt att Netflix inte ville ha en tredje säsong.

Nu slår det mig att jag GARANTERAT tipsat om Friends from Collage förut. Lägger till en ny favorit, nämligen Work in Progress.

Kom precis hem från en otroligt trevlig åttatimmarslunch hos några finsk/svenska kompisar. Jag trodde att lunchen började klockan 12 och var otroligt stressad över att vi kom iväg så sent (delvis på grund av att jag spelade in Mellan raderna), men när vi kom fram visade det sig att lunchen började klockan 13 och vi var fem minuter tidiga. Så kan det gå när man är dålig på att läsa instruktioner på inbjudningar.

De senaste juldagarna har varit fulla av häng hemma hos folk.  I går var vi bjudna på julmiddag till några av våra närmste vänner. De är kanadensare och hade bjudit in sina föräldrar och syskon från Vancouver/Victoria. Vi kände oss hedrade som räknades som en del av familjen och klädde upp oss för middagen. Så där som vi gör hemma i Stockholm/Helsingfors. När vi kom fram visade det sig att alla gled omkring, om inte i pyjamas, så i jeans eller mjukisbyxor.

Tycker att de små kulturskillnaderna är så spännande. Det här är såklart inte renodlad statistik, utan bara egna erfarenheter, men vi har till exempel aldrig blivit hembjudna till amerikanska vänner som verkligen lagat mat. Oftast frågar värdarna bara vad man är sugen på och så beställer de hem maten (nio fall av tio pizza). Är det en finare kväll, som igår, är det catering.

Eller det här med att ta av sig skorna/inte ta av sig skorna. På Thanksgiving gled jag omkring i strumplästerna som ett annat förskolebarn, medan alla andra hade sina uteskor på sig inomhus. Jag kände mig hygiensik, men malplacerad.

För att inte tala om hur naturligt det är att någon inte dricker alkohol. Ingen ifrågasätter nykterhet. När någon tackar nej till ett glas vin kan det bero på en massa olika orsaker, ingen av dem kräver en förklaring.

Gårdagen hade många riktigt fina stunder, några av de bästa var riktigt långa samtal med mina föräldrar, syster (sprang bland annat en halvmil med henne i luren) och Cissan. Vi hälsade också på några kompisar i Venice, lekte charader, åkte för att se en jättestor julgran i Pacific Palisades och åt sedan julaftonsmiddag på fyrmanhand. Otroligt mysigt på alla sätt. Sen kollade Maggan och jag på två avsnitt av Goliath. (Varför har ni inte sagt att den utspelar sig granne med oss!).

Jag ska visa mina två julklappar lite senare. Nu ska jag sjasa ut familjen på en liten hajk. Eftersom amerikanerna firar jul idag kommer det att vara lugnt och fint på stigarna. Sen ska vi hem till några vänner på julmiddag.

Hoppas att ni har det fint och är lyckliga.

Ps skrev en liten grej om julen och mat på Amerikabloggen.

USA är för tillfället ett splittrat land och inför högtider som Thanksgiving och jul när folk ofta återförenas med sina ursprungsfamiljer är många nervösa över att det ska bli dålig stämning då ens åsikter går stick i stäv med släktens. Jag antar att motsvarande inte är helt främmande hemma i Norden. Där sitter man på julafton och ska ha det lite trevligt och så kommenterar kusinen som röstar på Sverigedemokraterna/Sannfinländarna något om landets flyktingpolitik. Man försöker att inte säga något, men misslyckas och så är den goda julstämningen som bortblåst.

Själv råkade jag ut för en Trumpsupporter häromdagen och visste inte riktigt hur jag skulle tackla påståenden kring att svarta kvinnor skaffar sju barn för att resten av sitt liv kunna bli försörjda av staten och att allt New York Times skriver är lögn. Min första reaktion var att skratta bort det, sedan försökte jag ställa följdfrågor. Stämningen blev aldrig aggressiv, men det var mycket tydligt att vi inte höll med varandra.

Jag antar att det bästa sättet är att försökta lyssna och förstå och på nåt sätt hitta varandra, även om man ändå inte håller med varandra. Men hur ska man göra det med folk som är rasister, sexister eller homo/transfobiker? Jag backar inte för en konflikt, jag tycker att det är min plikt som vit, hetero och på alla sätt priviligierade person att säga emot. Jag önskar ändå att jag hade förmågan och tålamodet att verkligen få folk att ändra sig. Tror att bästa sättet är att få dem att tro att förändringen kommer från dem själva, inte från en annan person. Men HUR gör man det? Förslag emottages tacksamt.

Till våra jultraditioner här i LA hör att någon dag innan julafton åka till El Segundo som ligger rakt söder om LAX för att kolla på juldekorationer. Här finns några kvarter som vilar under Halloween, men lägget krutet på julen. Candy Cane Lane heter den mest utsmyckade gatan och den är minst sagt ambitiös.

Ett hus hade filmtema och visade “Ensam hemma” på en stor skärm utanför. Ett annat hade Hawaiitema, ett South Park, Musse Pigg, Star Wars och vissa hade bara otroligt många lampor. Över El Segundo kan man se och höra flygplanen från LA. Det här är ett lite mindre stormrikt kvarter än de som satsar stort på Halloween North of Montana och man kunde se ägarna själva fixa lite på sina gårdar. Det händer sällan i de rikare kvarteren där ägarna bara anställer folk för att göra det praktiska.

Den här tiden på året är det alltid ganska kallt inomhus. Husen är här inte, i motsats till de i Norden, gjorda för svala nätter (och ibland dagar). Temperaturen kan nudda vid nollstrecket på natten och stiga till drygt 20 på dagen. Det leder till att man på morgonen klär sig i tjocka tröjor och långbyxor och sen svettas senare på dagen.

Igår föreställde jag mig att det skulle vara svinkallt ute när vi promenerade hem till ett par kompisar sen på eftermiddagen. Det var det inte alls. Enligt telefonen var det nitton behagliga grader och barnen skalade snabbt av sig sina ytterkläder. Vi tog strandvägen och jag tog bilden ovan av trafiken på PCH. Tyckte den blev fin.

Sen bjöd vi amerikanerna på glögg och de på pizza. Satt och pratade om hur det var att gå i highschool jämfört med att gå i gymnasiet. Barnen lekte utan att vi behövde engagera oss i det. På alla sätt en väldigt trevlig kväll.

Men hörni, så här inför jul vill jag också tipsa om IAMELENI Jewellery. Jag känner inte Eleni, men vi följer varandra på Instagram och hon verkar vara en så härlig person. Plus att hennes smycken är otroligt snygga. Liksom stilrena, men ändå kul. Här är två exempel, men tycker att ni ska surfa in på hennes webbsajt för att se bättre bilder.

I samarbete med Nextory

Jag vill påminna er om att koderna Peppe och PeppeSe ger er fyra veckor av gratis lyssning på Nextory. Inser man efter det att man hatar litteratur är det bara att säga upp kontraktet, no hard feelings. Registrerar man sig stöder man däremot den här bloggen, jag får nämligen en liten summa för varje person. Dessutom är det väldigt kul att tipsa om böcker.

I tidigare inlägg har jag tipsat om de bra böcker jag läst, nu vill jag lufta böcker jag vill läsa. Here goes:

Kokain –Drogen som fick medelklassen att börja knarka och länder att falla samman av Lasse Wierup och Erik de la Reguera.

“Kokainet flödar i Sverige. Den vita drogen har gått från att vara en exklusiv jet set-markör till massans nya sätt att festa. Glöm yuppies och åttiotal. Tänk byggjobbare, forskare, bloggtjejer, mäklare, tatuerade gängmedlemmar och mängder av artister, journalister, brats och Båstadsfantaster.Sett i ett större perspektiv är kokainet långt mer än enbart en fråga om enskilda svenskar. För att tillgodose “vårt” behov begår människor och organisationer på andra platser i världen de grymmaste handlingar.”

The Mars Room av Rachel Kushner.

“Årets bästa bok 2018 enligt TIME, samt Man Booker-finalist och Andrew Carnegie-nominerad. THE MARS ROOM är namnet på strippklubben där Romy arbetade för att försörja sig, och där mannen hon dödat gjorde henne till sin. Nu avtjänar hon dubbla livstidsstraff på en högsäkerhetsanstalt. Det är en hård, sjuk och skitig tillvaro men ännu hårdare är att hon inte får träffa sin son, som hon förlorat vårdnaden om för att ha försökt skydda.”

Oktoberbarn– Linda Boström- Knausgård.

“Linda Boström Knausgårds tredje roman Oktober­barn är en ursinnig uppgörelse med psykiatrin men också ett allt mer desperat minnesarbete, en ojämn kamp mot dörrar som slutgiltigt stängs, där barndom, ungdom, äktenskap, föräldraskap och skilsmässa flimrar förbi, och människor och platser träder fram i blixtbelysning. En förtvivlad bok helt utan försvar, en berättelse som i grund och botten bara vill finnas kvar. “

Nickelpojkarna -Colson Whitehead.

“När medborgarrättsrörelsen når den svarta enklaven Frenchtown, tar den unge Elwood orden från Martin Luther King till sitt hjärta: Han är lika bra som någon annan. Elwood drömmer om att bli lärare, men ett oskyldigt misstag leder till att han skickas till uppfostringsanstalten Nickel-akademin, för att bli en ”hedervärd och ärlig man”. I realiteten är det en grotesk tortyrkammare där pojkarna misshandlas och utnyttjas. För att överleva söker Elwood tröst i Dr Kings ord. Hans vän Turner tycker att Elwood är naiv, att världen är ond, och att det enda sättet att överleva är genom rävspel och list. Motsättningen mellan Elwoods idealism och Turners cynism leder fram till ett beslut vars efterverkningar blir kännbara i decennier efteråt.”

Quality Land– Marc-Uwe Kling.

”Välkommen till QualityLand, där allt optimeras med algoritmer: arbete, fritid och kärlek. Och alla varor du behöver skickas hem till dig automatiskt, innan du ens vet att du behöver dem, bara du är medlem i TheShop. Ingen behöver längre ta svåra beslut – för i QualityLand är svaret på alla frågor: OK!

Svaret på alla frågor är OK! Trots det har Peter allt oftare känslan av att något inte stämmer med hans liv. Om systemet verkligen är så perfekt, varför finns det då drönare som lider av flygskräck och stridsrobotar som lider av posttraumatiskt stressyndrom. Varför blir maskinerna hela tiden mer mänskliga, när människorna hela tiden blir allt mer lika maskiner.

En roman som ställer de stora frågorna om en framtid som redan är här. En modern 1984. Boken kommer att bli HBO-serie.”

Gift – Tove Diftlevsen

“Här finns tre kärleksobjekt: männen, drogerna och skrivandet. Gift handlar om fyra äktenskap, det första med den 36 år äldre redaktören Viggo F, och om barnen hon föder. Men också om giftet i den spruta som till slut har huvudpersonen helt i sitt våld. Genom hela denna såriga, hudlösa, vansinnigt skickligt skrivna bok, löper förhållandet till skriften som passion och räddningsplanka. Hon skrev det hon levde, och medierna älskade att skriva om henne. 1956 skriver Ditlevsen själv om symbiosen med offentligheten: ”… med tiden fick hon det avskyvärda något, som vi kallar ett namn, och så småningom förstod hon, att det namnet hade stulits ifrån henne …”

Jag lämnar ekorrhjulet -Åsa Axelsson.

“När fyrabarnsmamman och gymnasieläraren Åsa Axelsson går in i väggen har hon inget val: hon måste tänka om. Slut på slänga och slösa. Slut på obegränsat med mjölk och evighetsduschar för barnen. Grönsaksodling istället för greklandsresa.

“Men det som börjar i ekonomisk nödvändighet blir snart en livsstil – och en tillvaro i balans. Livet är roligare, friskare och rikare än på länge. Märkligt nog råder balans även på bankkontot. Lönearbetet och stressen visar sig ha skapat utgifter. En fråga väcks: Varför sliter vi ut oss, borde vi inte försöka leva annorlunda?

Åsa Axelsson berättar roligt, dråpligt och trotsigt om sitt tankeväckande ekonomiska experiment. Boken är också ett skarpt och provokativt inlägg i debatten om synen på arbete och hur samhället ska se ut. “

Bara fyra dagar kvar till julafton! Viddes sista skoldag innan jullovet brakar igång. Magnus, som är en stor julälskare, har sedan början av december spelat julmusik, köpt julklappar och planerat julmat. Ikväll ska vi hem till några amerikanska kompisar och tänker ta med oss en flaska glögg. Ska bli spännande att se vad de tycker om varmt, sött rödvin med russin och mandlar.

Men nu över till det viktiga, fredagslänkarna.

Inkomstklyftorna i USA har aldrig varit djupare. Hur är det möjligt då arbetslösheten ligger på en rekordlåg nivå? (längtar väldigt mycket efter att få tala om detta i podden).

Högerpopulism och nazism i USA 2019. Deprimerande, men antagligen viktig läsning.

Älskar The Far Side och Gary Larsons humor.

Man köper en julgran och hittar en gullig liten uggla i det en vecka senare.

Okej, klimatkrisen är allvarlig och ångestladdad, men här kommer liiite goda nyheter.

Det är inte bara i olika asiatiska länder som folk jobbar i klädfabriker för praktiskt taget ingen lön alls.

Om hur barn från Syrien räddade en by i Tyskland (minns ni den fina tiden när länder som Tyskland och Sverige välkomnade flyktingar?)

Håller journalister och författare på att bli influencers och om ja, är det problematiskt eller bara 2019-?

Den här texten i The New Yorker om hur instagramkändisar “getting real”, alltså klädsamt och strategiskt visar sina mindre perfekta sidor, tyckte jag om.

Jag är verkligen inte målgruppen för Watchmen, men kollade ändå eftersom alla tjatade om den. Jag tycker också mycket om den. Tror att man får ännu mer ut av den om man läser eller kanske lyssnar på den officiella podden.

Eftersom Magnus praktiskt slutat läsa den här bloggen kan jag skriva att jag letade efter ett specifikt klädesplagg åt honom på Poshmark. Man kan leta i kategorin “new with tags” och mängden kläder som säljs oanvända och med prislapparna kvar är massiv. Jag föreställer mig att utbudet efter julen kommer att vara ännu större.

Jag läste den här artikeln om hur folk köper flera olika storlekar och modeller, provar dem hemma och skickar sedan tillbaka det som inte passar. Eftersom det är dyrare för försäljarna att kvalitetskontrollera plaggen och sedan paketera om dem åker många av dessa helt nya plagg rakt ner i soporna.

Som om panikångesten över klimatet var närvarande nog. Föreställ er alla plagg som åker kors och tvärs över jordklotet för att folk ska prova dem eller i bästa fall klä sig i dem tre gånger.