Från en stormig balkong vid Mosebacke torg till april-somriga dagar hemma in the villa.
Detta får bli ett hela veckan-lunk-inlägg helt enkelt. Vi börjar väl från fredan, när jag fick feeling och drog ihop ett kvinnosällskap. Tre snabba flaskor Moét uppe på en stormig balkong. Kallt, härligt och känslosamt. Det sammanfattar nog bäst det hela.
Men kan jag få säga nått om det här med vänner. Blir inte kvinnlig vänskap bara starkare och starkare desto äldre man blir? Eller är det bara jag.
Det var fredag och jag trodde mig ha tid på salong. Så peppad och glad! Ni vet när man bara bestämmer sig för att maxa en fredag. Shopping, frisören och så en aw på det! Men som ni ser på fultoffsen så hade jag visst ingen bokad tid hos frisör. Snopet fick jag lämna salongen utan min efterlängtade fön. Dock i denna storm känns det inte som det riktigt hade spelat någon roll.
Kallt men soligt.
Look at them. Women is all I need!
Håll i glasen tjejer, för strax blåser de nog bort. Minns ni ens stormen där i fredags? Sorry för lokal fråga. Nej för nu minns ni väl bara snön från idag eller hur!! Men strax ska jag påminna er om att det också hunnit vara sommar. Jo det är sant, det var faktiskt sommar i typ förrgår eller nått.
Love this picture! Johanna at its best.
Så till historien med de dyra födelsedagsskorna?! Här kommer nu en efterlängtad uppföljningen till er som inte kunnat tänka på nått annat, vilka skor ska hon välja!! Ghaaa….
Okej, beslutet är landat. Det blev ett par Bottega. Inköpta i butik men munskydd på. Vill ni se eller???
Vi öppnar kartongen sakta men säkert. Ingen stress…
Tadaa! Ja vad säger ni? Snygga eller??
Helt klart värt bara för den fina gröna kartonen och Bottega påsen. Bottega green in my dream!
Och så en bild på fossingarna. Fluffiga och paddade, både under och över. En mjuk härlig känsla. Jaha nu köpte jag vitt igen, att jag då aldrig ska lära mig. Vitt likamed “not so very practical”. Trebarnsmorsa om ni kommer ihåg!
Nu minns vi sommaren då istället! De tre härliga dagarna vi fick av märklig och tidig vår-sommar, och som slutade helt abrupt någon gång där i förrgårs kväll. Och nu minns vi bara slaskiga stora snöflingor, blandat av både hagel och regn. Eller hur, visst är minnet så kort!
Åhhh Bill. Är det normalt att tycka sitt eget barn är så himla gulligt. Och kolla nu har han fått en ny keps, från Arket såklart. Bästa stället att shoppa barnkläder om ni inte visste! Så nu vet ni det.
Hej Stella hur mår du? Kom och prata med mamma!
Det ser jobbigt ut att vara 11 år!! Är det det!?
Och hippie håret blev alltså kvar! Missförståndet mellan mig och frisörsalongen skaver nog än. Men just denna stund känns allting faktiskt helt okej. Kanske inte sån panik att ta sig till frissan after all. Men imorgon kan det lika gärna vara risbusken igen…
Då tar vi en liten promenad runt huset. Eller låt oss följa efter Bill rättare sagt. Det är alltså det man gör när man har en ett och ett halvt åring på sitt ansvar. Man går alltså efter och ser till att de inte dör. Vägen, berget… oändligt mycket faror. Det är den här fasen man sedan glömmer. Och så skaffar man en till. Ja det är så det går till!
Har jag sagt att han är gullig i sin keps!
Ja då går vi runt här då. Hej och hå! Dö inte dö inte. Ska jag lyckas att även hålla denna vid liv. Sedan ska man oroa sig att de ska bli kidnappade så fort jag inte ser dem.
Men låt oss glömma ångesten ett slag och så kollar vi på små blå blommor. En vacker liten mini-äng runt en rutten gammal stubbe. Så vackert.
Ja sånt kan man ju gå runt och titta på medans man håller barnen vid liv. Doftar ljuvligt i varje fall.
Utsikt från berget. Håller Bill krampaktigt i handen här så ni behöver inte oroa er. Han springer ingenstans.
Ja här var det också en liten blomma.
Soon summer entrance. Cant wait! När vi struttar ut här i badrockarna. Påväg ner mot badbryggan.
Helt otroligt. Här fick jag en bild med alla tre! Mycket sällsynt. En trevlig stund i eftermiddagssolen.
Vi spelar tre i rad. Turnering där den som förlorar för möte en annan. Tar ju bara bilder när vi har det härligt som ni förstår.
Till sist en tjusig bukett från flowery.se! Ett maxat och praktfullt exemplar. Tusen tack för dem.
Jaha det var det jag hade att erbjuda. Hoppas ni tyckte det var trevligt. Blommor, skor och blåsig topp.
Puss och trevlig helg!
Dags att släppa ut party-garderoben för vår-vädring.
Har ju lovat er lite mer mode här på bloggen, så låt oss kolla in alla plaggen som allt för länge fått hänga inklämt och ovärdigt där längst inne i garderoben. Nu längtar man ju tills sommaren och alla eventuella garden partys som man kanske kan bli bjuden på. Eller som jag kommer styra upp själv då tänker jag. Någon som vill komma kanske?!
Häng med här så ska jag visa er mina finaste guldkorn. Alla de där plaggen som man sällan får chans att ha på men som man älskar år ut och år in.
Dammiga och sunkiga till doften. Kände att nu var det minsann dags, för lite wardrobe care!
Att dra ut hela garderoben såhär, man liksom ser alla plaggen i nytt ljus.
Stellas kompis Lilly får vara dagens fotograf. Tack Lilly 11 år, tur man har små hjälpredor som springer runt.
Så till skorna. Min favorit är helt klart heeled mules i alla dess former. Och detta är min absoluta middags-bästa all year round. Från The Attico.
Och mina bröllopsskor. Väl nötta som ni kan se! Några tips hur man kan restaurera detta missöde!?
"Dags att släppa ut party-garderoben för vår-vädring. Har ju lovat er lite mer mode här på bloggen, så låt oss kolla in alla plaggen som allt för länge fått hänga inklämt och ovärdigt där längst inne i garderoben."
Ny i samlingen. Den perfekta kavajen från HOPE. Fick hänga med ut för lite rollning.
Har använts flitigt kan jag meddela er, sedan inköpet och födelsedagen där i februari. Fått följa med till alla de tre möten som jag fått lov att gå på. IRL alltså! Deppigt.
En galen Escada blus i siden! I ett färgsprakandes 80/90-tals mönster. Man blir väl glad, eller vad säger ni!
Perfekt till de vita jeansen från Stories i sommar, lite Miami Vice sådär. Skulle ju visa de där vita barrel fit jeansen hade jag ju lovat, men nu låg de precis i tvätten. Kom på att det visst inte var så värst praktiskt med vita brallor när man har tre barn. Haha alltså hur kunde jag ens tro nått sånt. Ibland undrar jag vilken fantasivärld jag lever i alltså.
Volangkjolen från Rodebjer har i alla fall hängt med ett tag nu. Älskar denna skönhet i alla lägen, både till vardags och till fest! Sommarens räddare. Snygg till en ekel T-shirt.
Och måste ju visa bröllopsklänningen. Ni får inte se nacken för den var så skitig så klipper bilden på hälften. Skulle nog behöva ett besök på kem.
Så ett vintage fynd, från soptippen i Skogås. En liten proppad loppisbutik med allt möjligt blandat. Allt från porslin till böcker och gamla textilier. Och så denna!
En ormskins-brokad-mönstrad klänning, med lurextråd av guld. A 70´s dream. Tänk denna ihop med några stora bruna och fyrkantiga brillor a la 70-talet. Det fantiserar jag om.
Och den perfekta mockakjolen som är alldeles för liten i midjan. Förmodligen kommer den aldrig passa mig igen, men kan inte förmå mig att let it go.
Som ny fast den är från typ 70/80-talet. Så fin i sin mocka. Som guld i solen.
Den här 60´s klänningen köpte jag i London för typ hundra år sedan. En sån där fin vintagebutik med bara klänningar från 60/70-talet ni vet.
Den har jag burit kanske 5-6 gånger över tio år. Alltså inte det mest praktiska plagg men ändå.
Så lite nutida. En klänning från &otherstories. Kanske tre år gammal eller nått.
Perfekta tunikan både för vardags som till fest. Love it still!
Så blev det en drös med galgar över. Var ska jag sätta dem nu tänker jag!
Men så himla skönt att få rensat ut i garderoben ändå. Fyra fyllda papperskassar lyckades jag sortera bort! Och en hel påse med bara jeans i någon mini size, fattar inte hur jag kunnat få på mig dessa en gång i tiden!! Och så en drös gamla blusar som jag verkligen inte behöver. Phuu, så otroligt skönt att bli av med dem!
Mixed garden and mixed life. Så var trädgårdssäsongen åter igång.
Alltså detta är verkligen ingen trädgårdsblogg, men vill bara visa lite vad vi håller på med här runt huset. Och visa er lite från mina fröer som jag nu är i full gång att driva upp. Och så de avancerade planerna av vår östra sida. Ett stycke berg som behövde sprängas bort. Där är nu tanken att bygga en redskapsbod med smart förvaring för ved bakom dess knut. Och rabatten vid brevlådan har vi helt och hållet rivit upp. Där börjar vi nu om från noll. Tanken på en japan-inspirerad skuggig liten oas. Det kan säkerligen bli fint just där.
Och för er som inte bryr er ett skvatt om trädgård så lovar jag att detta inlägg kommer inflikas med annat smått och gott. Så häng bara med! Hoppas ni kommer bli nöjda.
Idag drog jag alltså på mig arbetar-looken och startade en av vårens många små projekt. Dagens arbete blev omplantering av diverse plantor till större kärl. Här en Zuccini. Tror jag det var!! Eller var det en Eggplant?? Nu blir jag faktiskt lite osäker.
Grey garden with a blue and cloudy sky. Och luften är som förbytt. En fin tid vi befinner oss i. En tid full av önskningar och förväntan. En oändlig längtan, och nu snart är vi där.
Helgdagsmorgon och lyxen att få snusa fram tills klockan tio minst. Alltså inte jag. Nej för jag går upp 05.30 oavsett dag. Hoppas Bill lär sig sova läänge läänge som tjejerna snart.
Och för några veckor sedan besökte jag Ortensodlare och dealade till mig lite fröer. De bästa och mest spännande tomatsorterna. De hittar man helt klart här hos superodlaren Isak.
Fick frågan om min stil och hur jag tänker kring den. En person hade noterat mitt val av praktiska skjortor. Kanske ingen som missat att jag ofta vandrar runt i min nötta hemmauniform i denim här hemma.
Överlag kan jag väl säga att jag föredrar större plagg. Alltså oversize i alla lägen. Och jag vill aldrig ta på mig någonting som känns fult bara för att jag endast går här hemma. Men låt oss djupdyka i detta spännande ämne vid ett senare tillfälle. Alltså ämnet, min stil. Planen var att försöka genomföra något slags modeinlägg nu snarast… Ser framför mig hur jag står där vid garderoben och visar upp diverse looks. Någon snygg bild på mig och en öppen garderob. Visst kan ni se det framför er?!
Hej Bill va gullig du är. Spanar ut mot det kala äppelträdet och små fåglarna där i.
Nu ska jag berätta om min frö-dealer no.2. Erika med Skogsbrynetsträdgård från Luleå. Hon skickade mig dessa små fröer. Någon slags blomma tror jag det var. Kan det ha varit den där speciella Jättetagetes mån tro??
Så till det högst avancerade landscapingen projektet. Ett berg som sprängts bort. Nu en perfekt plan yta redo för dess bod.
Altanvinklar. Älskar skuggspelet som blir i detta hörn. Summer vibes.
Och nu har jag även vattenglas som matchar stora mattan där i vardagsrummet. Men kanske att jag får tagga ner en aning med allt det blåa. Eller vad säger ni? Typsikt mig att överdriva varendaste liten trend.
But I just love the blue!
När jag fått på mig lite smink passar jag på att ta en bild. Dagens look helt i vitt.
Fattar att ni ser ju ingenting här nu. Men dessa är mina nya favvo jeans i Barrel fit!! Perfekt för den vackra päronformade mamma kroppen. Magen får rymlig plats nedanför byxlinningen. Helt i min smak. Skönt, praktiskt och snyggt! Ska försöka få till någon bättre bild på dem i mitt nästa inlägg. Vi tar det i mode-inlägget. Det kommer ju passa bra.
Så tillbaka till tomaterna. Se nu har första lilla grodden kommit upp!
Till rabatten vid brevlådan. Dagens Jonas projekt var hyra jordfräs och jordförbättra. Och om några veckor kommer detta förvandlas till en japansk trädgårds-oas i vacker skugga. Vänta bara så ska ni få se!
Trädgårdsvy mot östsidan och berget. Där bakom blir den där redskapsboden ni vet.
En bild från idag lördag. Bill i skitig tröja och Stella som utforskar contouring.
“Snyggt Stella, det gjorde du verkligen bra!”
Tack säger Stella! supernöjd!! Hon förklarar för mig vad contouring är och jag lyssnar fascinerat. Mest hypnotiserad av Stella i sig, men låstas att jag tar till mig informationen som en svamp.
Tänk att man föder ett barn och sedan blir de sådär stora. Helt otroligt.
Fortsätter och svarar på fina och snälla läsarfrågor.
Några gulliga personer önskade att få se lite mer från huset. Och då gick jag ju såklart igång. Med hundra hästar som ni kanske förstår!! För det är väl ingen som missat hur mycket denna självupptagna människan bara älskar att få visa upp diverse plädar och någon vas som klickats hem från typ H&M Home.
Ja då sätter vi igång. House tour of villa Trångsund, here we go!
Vi börjar kanske i köket. Matbordet med ett litet urplock från min senaste samling vaser! Hur många vaser har den här kvinnan egentligen, kanske ni tänker nu! Då svarar det egen-utnämnda inrednings-proffset. “Man kan aldrig ha för många vaser!!” En vas för var vrå. Med eller utan blomkvast. En vas pryder alltid sin plats.
Stella min dotter utbrister plötsligt. “Är det inte lite väl mycket trä här omkring?” “Allt är ju typ… brunt!! Ja överallt faktist, brun, brunt, brunt!!” “Ni har inte tänkt på att ha det lite mer ljust och fräscht… typ vitt?”Jag bah vah!?? Vad menar du? Fattar ingenting av vad du säger till mig nu.
Köksbänken i granit. Här driver jag upp små fröer på rad. Tomater som vanligtvis men nytt för i år en massa blommor. Planerar för att anlägga nya rabatter nämligen. För er som är trädgårdsintresserade kan jag ju berätta det. Drömmer om höjder av svajande jättesolrosor ,blandat med annat smått och gott där i framkant. Ja ni kommer få se.
Fler och fler vaser. Kolla in dessa små från danska Arhoj.
Det finaste med huset är väl ända alla vinklar och vrår. Och det vackra innertaket av trä.
Ja okej, ska vi börja snacka inredning nu då. Hur tänkte jag här egentligen?? Alltså allt började väl med den där mattan. Dyrgripen från Layered. Var lite osäker om vi verkligen skulle våga oss på så mycket färg i denna investering. Tänkte att jag kanske skulle tröttna. Men det har jag ju såklart inte gjort!!
Lovely pläd från Arket. Designad av Linnea Andersson.
En och annan kudde kan ju aldrig bli fel. Jag gillar när det känns mysigt och lite ombonat.
Då kan vi kanske titta lite på hyllan i vardagsrummet. Från Ikea som tyvärr inte finns kvar i sortimentet längre. Fått många frågor om den tidigare så lika bra att dra av plåstret på en gång. Här kan man ju förvara diverse fina saker men som numera anpassats efter Bill med förvaring för mera bebis lek-grejs. Hepp ja så här ser det i alla fall ut i hyllan nu.
"Är det inte lite väl mycket trä här omkring? Allt är ju typ... brunt!! Ja överallt faktiskt. Brun, brunt, brunt. Ni har inte tänkt på att ha det lite mer ljust och fräscht... typ vitt? Jag bah vah!?? Vad menar du? Fattar ingenting av vad du säger till mig nu."
För just det där med trä. Huset är fullt av sådana här fantastiska garderobsdörrar av teak. Visst är de helt otroligt vackra! Men Stella håller ju såklart inte med haha…
Utsikt mot vardagsrummet från trappan, ned mot källarplan. Här nere hittar ni både bastu, gillestuga och hobbyrum. Checklistan av ett klassiskt 70-tals hem. Ja allt hittar ni här.
En liten titt in i badrummet. Toner av 80-talets cream. Älskar att porslinet matchar både vägg och golv. Och en klassisk bidé har vi såklart här inne med.
Och klättrar man nu över slangen till centraldamsugaren, så kommer man till tre sovrum på rad. Var sitt rum till tjejerna och så jag, Jonas och Bill där i mitten.
Vi tar en titt in i sovrummet. Vad ska man säga här då… Väggar i grönt som jag nu vill måla om. Men sängborden i furu bara älskar jag. De hittade jag på blocket för en endaste liten hunka.
Och olje pastellen av Jennie Petersen råkade hamnade just där. Över spjälsängen för att det finnas en krok som var ledig. Fast det passade ju ganska fint ändå kan jag tycka. Inte helt fel eller hur!
Några lådhurtsar från Ikea som vi skruvat ihop. Skrammliga lådor på räls. Och en planka från Bauhaus bara lagt ovanpå. Jonas hatar denna hitte-på möbel men jag tycker det ser lite trevligt ut i alla fall. Fast skulle helst hitta något från kanske Bukowskis. Tänk er någon fin gedigen möbel. Designad av någon gammal dansk. Ja ni fattar vad jag menar!
Rings on all fingers. Det känner jag för nu.
Men herre gu vad jag tjatar om allt. Phuuu okej hur många av er är fortfarande med här nu?! Anyway, nu är vi i alla fall äntligen nere i mys pysiga gillet. Alltså gillestugan! All in retro kör vi på här nere som ni ser.
Och panelväggen den tog vi minsann inte bort. Nejdå den ska vara kvar! Hur mycket kan man älska trä egentligen?? Oändligt mycket, helt uppenbart.
Bisou poster! Från The way we play. I love you ni vet vem ni är. Bästa kvinnorna på redaktionen!
Oj nu åkte vi visst upp igen. Alltså jag kan ju inte visa allt där nere, det är för stökigt. Här är i alla fall hallen. Visst är den fin! Inget ändrat inget nytt. Allt som det alltid varit.
Nä nu orkar vi inget mer. Låt oss gå ut ett slag och försöka avsluta det här inlägget.
Nu tittar vi lite på altanen med glastaket. Jag säger inget ni får bara titta.
Och här sitter jag.
Fortsätter öva på mina selfies. Svårt det här att försöka vara influenser… men kanske att jag börjar få till det.
Och så har jag en man också. Han som byggde pergolan och nu dricker vi kaffe för det är rast. Tänk att det skulle bli så att min egna partner fick bli min närmsta kollega på arbetsplatsen. Ja ni vet, det här med pandemi! Suck suck orkar man ens prata om den eller!! Nej det gör vi verkligen inte.
Nu sätter vi väl punkt då. För idag i alla fall. Det var det jag hade att bjuda på och hoppas ni gillade house touren.
Hej hej!
Fick frågan om hur vi tänkte kring familjeplanering? Hur funkar det att jobba heltid med tre barn? Och hur såg vår bostadsresa ut?
Vår familjeplanering såg ut så att vi inte hade någon planering alls. Jag var 27 år när jag och Jonas träffades och Stella föddes när jag hunnit fylla 28. Stella var alltså en impulsiv handling mellan två vilsna själar som bara råkade möttes där i novembernatten. Vid rökrutan klockan 03.00 utanför nattklubben och restaurangen Marie Laveau. “Tjenare är du från Lule eller?” “Jamen ja me, vilket sammanträffande alltså!”
Båda längtade nog efter lite trygghet och stabilitet i livet och så bara råkade vi springa in i varann.”Ska vi skaffa barn?” Det var det första vi sa när vi sedan sågs några dagar senare på vår dejt där på någon restaurang. “Ja jag vill ha barn!”, svarade den andra och så skrattade vi generat.
Fint men också lite dystert och sorgligt kan jag tycka nu i efterhand.
Men fint att det blev som det blev för här är hon. Stella! Miraklet för att hennes mor och far råkade ha exakt samma läggning av extrem impulsivitet.
Alltså vi var ju såklart upp över öronen förälskade också, för det tillhör ju såklart också historien. Stella är och förblir ett äkta kärleksbarn!
Stop filming me! Förlåt Stella men du är ju bara så otroligt vacker. Kan inte slita min blick från dig.
Alltså hur fortsatte historen då?
Jag bodde i min etta på 24 kvadrat vid Nytorget och Jonas hade en ansvarsfull stor och luftig tvåa högt uppe på Hägerstensåsens högsta höjd. Genast hyrde jag ut mitt lilla skyffe, och flyttade in hos Jonas i vuxenlägenheten snabbare än illa kvickt. För Jonas hade både bil och ansvarsfullt sparkonto. Amortering och avbetalning till bästa räntan. Och jag pank som en lus. Kapitalet bränt innan lönen ens hunnit nudda kontot, bränt på festande och dyra skor från Acne som jag verkligen inte hade råd med. Ett mind set som en tonåring det var jag.
Okej en lång historia kort. Att skaffa barn med någon man inte känner är inget jag rekommenderar. Nu gick ju allt bra men nog mest för att både jag och Jonas är så envisa. Det var en hel del missförstånd och tandagnissel där på vägen kan jag då säga er.
Jaha hur tar jag det här vidare nu. Efter tvåan i Hägersten avancerade vi upp oss till en hundrakvadratare med fyra rum och kök. En sådan lyx. Där föddes Nicole helt planerat för två barn ska man väl åtminstone ha! Klar Stella skulle få ett syskon det var vi båda överens om.
Efter några år där och vi mognade till oss lite till och blev ännu mer vuxna och ansvarsfulla, och så plötsligt bara en dag kom vi på att vi nog ville bo i hus. Jaha, det var bostadsresan det! Snabbt och kompakt. Från ettan över 7-Eleven butiken vid Nytorget till huset från 1970 i Trångsund. Och här bor vi nu och influenser-wannabe kvinnan var född! Ja resten av historien känner ni ju till.
Men nu glömde jag ju Bill. Honom tjatade jag till mig för att jag fick hippie feeling där sommaren 2017. Ni minns den där super varma torra sommaren när alla skogar brann. Då satt jag i min trädgård och sipprade på ett krispigt glas vitt och bara blundade för världen omkring. Och plötsligt slog det mig som en blixt! Men guuu jag bara måste ju ett barn till!! Och så klart ska jag föda här hemma i huset. Och äta sin moderkaka det känns bara sååå rätt. Ja ni fattar typen! Ser ni nu också Jonas vid sidan av. Med stora uppspärrade ögon i chock. Haha! Vem är ens den här människan.
End off story.
Tycker ni jag är helt galen nu eller!? Haha, äsch nu tar vi helg så ska jag berätta allt om min stil och hudvårdsrutin i nästa avsnitt. Och en house tour ska ni också få.
Puss fina ni.
I veckan hyrde vi ut huset för en plåtning. Och vi fick checka in på hotell. Hela familjen!
När jag lovade bort huset tänkte jag inte på att det skulle vara sportlov just denna vecka. Min plan hade nog varit att lämna barnen som vanligt på skola och dagis för att sedan hänga själv här på hotellet. Och jobba på precis vanligt. Men istället blev det jag och skolbarn kvar på rummet. Plus lite spontan familje spa där mitt på blanka dan!
Inser hur lite tid jag faktiskt har för girlsen sedan Bill kom med i gänget. För vi fick det så himla trevligt där på hotellet hela denna dag. Bara jag Stella och Nicole. Till och med att de nästan lekte lite tillsammans. Även att det skrattades och tjoades vid något tillfälle… och jag spetsade öronen som en hök! Och log milt där inombords. En strimma av värme långt där innanför mitt platta amningsbröst. Den nya miljön kanske får dem att se på varandra med nya ögon tänker jag då. Hoppet om att de kommer bli vänner som stora känns nu plötsligt som en högst trolig möjlighet. Blir nästan tårögd av bara tanken.
Nicole började dagen med spa inne på rummet.
För att sedan lägga sig i sängen och glo på tecknat. Fatta va najs!
Jag lade mig bredvid för en stund medan Stella sprang ner till Kina affären två kvarter bort. För er som vet, den med hundra saker på Ringvägen vid Skanstull. Pots and pans och allt möjligt annat av krims krams. Som en turist i sin egna stad kom hon tillbaka med nått konstigt godis. Nått äckligt gelé, förpackat i färgglad plast. Så sjukt nöjd över sitt lilla äventyr.
Dagens office view! Eller hur nu får jag sluta skryta.
För alla som frågat på Insagram. Vi bodde alltså på Clarion vid skanstull. Och spa:et hade öppet för barn just bara denna vecka för att det är sportlov. Egentligen var det såklart fullbokat men vi lyckades norpa en sen avbokning. Ibland har man tur!
Nästan som att vara utomlands. Bara nästan!
Mys med Nicole.
Ketchup, pompa och Pepsi Max. Allt som behövs och livet är som en dröm.
“Stella ta en bild på mig!” Känner mig så härlig här där jag sitter! Men alltid att man blir lika besviken varje gång, när man sedan får se resultatet. Aldrig att det gör sig särskilt bra på bild att kisa rätt in i solen sådär. Men benen ser lite bruna ut ändå. Fast de är de inte, bara tro mig. Det är mars månad liksom, vem har bruna ben då mitt i en pandemi. No one såklart!
En trevlig bonus med att hyra ut huset ibland är att det ofta lämnas kvar blommor. Alltså har bara hyrt ut ett par gånger innan men ändå. Denna blomsterprakt slog nog alla rekord. Jag nästa svimmade när jag kom hem till detta där vid min köksvask!
Alltså all in pure spring! Men det ända jag kunde tänka på var vad detta måste ha kostat!! Räknar hundra lapp efter hundra lapp. Herre guuu så dyrt. Men det var nog avdragsgillt. Men ändå de kommer ju snart vissna och då är alla pengarna förlorade. Fostrad som en äkta Norrlänning. Vem tro jag att jag är som står här med alla dyra blommor!!
Alanis Morisette säger thanks and good bye. Blommorna gjorde mig så glad så jag fick helt plötsligt feeling för denna Escada blus från säkerligen 1989.
Tjoho nu bestämmer vi bara att det är vår. Eller hur visst gör vi det!
Och till helgen ska jag till OrtensOdlare och införskaffa tomatfröer. Och det kommer det bli mer om, det kan jag då säga.
Okej nu lovar jag att detta blir det sista inlägget gällande min födelsedag. Ett sådant jäkla tjat tänker säkerligen ni. Men önskar bara visa lite bilder från den stora dagen. Min stora dag. Fyrtio bast det är jag!
Och stor tack till alla er som skrev fina frågor till mig i förra veckan. Dessutom så upptäckte jag precis nu massa dolda inlägg. Har nyligen uppmärksammat att ibland hamnar era kommentarer i spam, och så måste jag gå in och godkänna för att de ska synas här på sidan. Så ledsen om mina svar kom sent till några av er. Men jag planerar för att köra lite svar-inlägg nu snart framöver. Gu så kul nu har jag ju massa att blogga om!! Så håll ögonen öppna så kommer matiga inlägg gällande stil, mode och familjeplanering inom kort.
Så till födelsedagen. Dagen började med ballonger, paket och champagne på sängen. Och så massa barn i hög. Frågar mig fortfarande varje dag, är alla de där barnen verkligen mina?? Jag har alltså varit gravid tre gånger?? Hur gick det ens till!
Kände mig som den rikaste 40 åringen på denna jord. Tack familjen!
Hade ju önskat mig skor i present och skor det fick jag! Dock var de försmå så nu startar jakten efter att försöka hitta dem i en halv storlek större…
Senare på dagen blev det lunch på stan med härliga kvinnor. Dyr Champange på Taverna Brillo.
Och så löjroms pizza till det. Mums så gott! Lovar att Johanna inte satt med mobilen hela tiden haha…
Födelsedagsbarnet glad i hatten.
"Dagen började med ballonger, paket och champagne på sängen. Och så massa barn i hög. Frågar mig fortfarande varje dag, är alla de där barnen verkligen mina?? Jag har alltså varit gravid tre gånger?? Hur gick det ens till!"
Mellan restaurangerna hann vi med lite shopping på Hope. Den perfekta svarta kavajen ligger alltså där i påsen. Förstå vilken härlig dag jag fick! Avslutade med en drink innan hemfärd. All in innan klockan ens hunnit fylla 18.00. Det är väl så man får jobba nu i dessa Corona tider.
Så här glad blir man av att fylla 40. Fest mitt på blanka dagen.
Drinkar och Gucci på stan liksom. När hände ens det senast? Typ hundra år sedan minst.
Och så tillbaka till skorna. Låt oss titta på dem lite till innan de åter packas ned i paketet. Inser att jag inte kommer hitta dem i min storlek. Slut överallt!
Look at the heel!
Nerpackade och klara. Hej då skorna!
Men vill ni se kavajen från Hope då istället? Min tanke var att investera i den prefekta power women kavajen. En present från mig själv. Okej den var från mamma, födelsedagspengen ni vet. Tack mamma!
Men är inte det denna? Den perfekta power women kavajen tänker jag på! Jo visst tycker ni också det. Så himla perfekt ju.
Och spana in det vita fodret och slitsen vid ärmen. Så fin! Hoppas jag kommer tycka det om tio år också, hållbart mode var nämligen tanken med denna investering. Så nu banne mig ska denna användas.
Fyrtio år och så en power women på det! Fy fan va najs.
Vi hörs hörni!
Nämen vi lunkar på här då… haha som vanligt alltså. Och så otroligt glada och tacksamma över en endaste strimma sol.
Det är åter söndag och här är jag igen med några bilder på oss när vi gör absolut ingenting. När kommer ni tröttna på detta kan tänkas? Jag vet ju att det i alla fall kanske finns tio stycken kvinno-folk som eventuellt fortfarande läser här inne, alltså som jag inte redan känner. Kanske att min svärmor och min egna mamma fortfarande går in här ibland. Fast de har säkert också tröttnat… helt klart är det så.
Men om jag ska försöka skryta och imponera på er med nånting, så kan jag berätta att jag avancerat mig inom &otherstories koncernen. Numera kan en titulera sig som head of design för Stories alla accessoarer. Det ni! Alltså nu är det inte bara mössor jag kommer skapa utan hela balunsen från skor och väskor, till smycken och soliga glajjor. Så himla kul!
Och lugn lugn… jag kommer berätta när allt finns tillgängligt i er närmaste butik (eller online rättare sagt). Så sitt bara lugnt kvar i båten. För det kommer ju ta nästan ett år innan ni ens kommer till att se något från min kollektion. Slow fashion it is!
Här är det lördag och plötsligt värmer solens strålar på baksidan i vårt hörn. Vi glider ut och har vår första ute-fika. Här ute på altanen under taket av glas.
Ica-semlor och kaffe i 70-tals koppar. Mums!
Look at this! Så härligt.
Och så måste jag försöka ha någon bild på mig själv så ni vet vem som skriver här på denna blogg. Så jag tar en selfie och poserar med min invanda “kolla in mig så härlig och naturlig jag ser ut”. Är det så ni tänker om mig nu? Jag blundar och bestämmer att det är precis det ni tänker.
Här sitter vi på rad. Jonas med mobilen och så jag, mammafotografen. Och stackars Nicole som får stå som ofrivillig modell. Förlåt Nicole, kommer nu hata mig när du blir stor nu?
Men du är ju så gullig så jag dör! Mitt älskade lilla mellanbarn.
Och Bill. Vinter-sovaren där ute i sin vagn.
Ibland tänker jag att jag ska våga ha ett sånt där frågeinlägg. Ser ju att andra bloggare gör så… både här och på Instagram frågar de sina läsare om de har några frågor till en själv! Varje gång jag ser detta fenomen snörper det sig i magen. I skräck för den andra bloggaren att ingen ska komma med någon fråga. Men sedan så verkar det som att det alltid kommer in några frågor i alla fall. Och jag pustar ut! Tur, skönt för henne tänker jag då.
Och tur för mig att jag aldrig skulle få för mig att ens fråga någonting sånt. Fastän så klart jag vill! För man älskar ju när ni kommenterar och skriver till en. Men så kom jag på den geniala idén att jag bara kunde tving någon eller några att komma med en massa fake frågor. Alltså så himla smart!
Alltså kommer ni fråga mig någonting nu efter denna text? Jag har ju faktiskt inte sagt det helt rakt ut. Att jag skulle ha öppnat upp för någon slags frågestund. Eller hur! Det har jag ju faktiskt inte. Så om ni inte frågar mig något nu så kan vi ju bara glömma att den text någonsin existerat. Låt oss alla enas om det.
Så till en liten bildserie på Bill som tultar omkring i ett soligt vardagsrum. Och jag får jag chans att visa lite mer från huset samt att vi faktiskt städat! Alltså inte bara fake städat för bilderna, utan det är helt super fint på riktigt. Rent alltså.
Shadow play!
Soldränkt litet bebisansikte. Med mjuka gossiga kinder. Det är sådana här bilder som får mig att aldrig vilja sluta föda nya liv till denna sorgliga värld. Någon som känner igen sig i det?? Eller är det bara jag som visst är beroende av att befolka denna planet med mina avkommor.
Här vill jag bara visa upp att jag har saker på mitt vardagsrumsbord. Mödosamt utvalda saker i ett vackert slumpmässigt stilleben. Fast det är ju såklart inte slumpmässigt alls, men det förstår såklart redan ni.
Till sist lite konst från min vän Jennie. art_by_jenniepetersen på Instagram.
En fin samling kvinnor i olje pastell. Och nu bor en av dem hemma hos mig.
Tack Jennie för den!
Hej då så hörs vi kanske om en vecka eller två. Älskar er även om ni så läser eller ej.
Puss
Februari månad och strax fyller jag 40!
Kan ni förstå!? Inget att höja på ögonbrynen över kanske ni tänker. Men för mig är det typ, HALLÅ FATTA JAG FYLLER 40!! Alltså jag, lill-Frida.
Egentligen planerade vi väl för en resa. Långt bort till någon tropisk strand. Eller kanske en storslagen middag ute på stan. En härlig restaurang fullt med vänner, mingel och drinkar. Det hade ju varit nått. Men dröm efter dröm har sakta men säkert fallerat. Allt eftersom har det gått upp för mig att det nog inte blir något direkt firande för mig på min stora dag.
Så istället önskar jag mig skor. Ytligt och bra, som bomull på all min besvikelse. Ge mig skor så är allt glömt och förlåtet. Prada, Chanel, Bottega Veneta, Amina Muaddi… Och så en vacker hylla att förvara dem alla i. Yes please!
Skickar Jonas en lista av önskningar. Och sätter ihop ett litet moodboard här till er. Låt oss alla bara titta på vackra materiella ting, och så glömmer vi bara all vår sorg och eventuella besvikelser. Förhoppningsvis är snart allting bra igen.
Skor och fiskar haha… en märklig mix saker. Fina fiskar från danska Ohayo som jag helt klart vill ha och hänga på väggen här hemma någonstans. Och så skor, skor, skor… massor av härliga skor. Fast jag nöjer mig såklart med bara ett litet par. Och så guldringar till öronen från Celine, och blått glas från Firm living. Vill båda ha vasen och alla dricksglasen. Sex stycken sådana glas tar jag gärna. I blått, blått, blått. Ack så ljuvligt och tack så mycket i förskott. Det var jag verkligen värd.
Puss!
Har egentligen ingenting att säga. Det är helg och vi är hemma. Och vi gör absolut ingenting.
Men idag kom solen och lyste på ett lite annorlunda sätt. Och mina tankar vandrar genast mot en vår. Det går upp för mig att vi har hela denna fantastiska säsong framför oss. En säsong full av fröer, odling och trädgård. Härliga dagar ute på altanen, i skuggan under ett parasoll. Kanske med en svalkande bubblande drink i vår hand. Och så plötsligt är tiden inne, och vi står där nere på bryggan. Redo för för årets första dopp.
Det är lördag och solen lyser. Vi tar oss ut på en promenad, en klassisk barnvagnspromenad.
Shades on!
Nicole cyklar och vi går. Alla glada och nöjda denna soliga fina dag.
Jonas gräver fram ett par gamla glasögon from the snowboard 90´s. Coolaste märket från en annan tid. Och jag blir påmind om att han faktiskt är en av de där snowboards-killarna som jag i tonåren stod och dreglade över. Vid liften i skidbacken där uppe i Luleå. Trånades över att de plötsligt skulle slänga en en liten blick.
"Men idag kom solen och lyste på ett lite annorlunda sätt. Och mina tankar vandrar genast mot vår. Det går upp för mig att vi har hela denna fantastiskt härliga säsongen framför oss".
Samtidigt som jag också tänker att om det bara får vara lite minusgrader några nätter till så kanske vi kan dra på skridskorna!
Vi uppskattar isen till 2 cm tjock.
Tillräckligt tjock för att bära Nicole. Hon är bara på den grunda delen så ni behöver inte oroa er.
The winter skin.
Sladdar in runt knuten och ser att snön nästan helt smält bort. Undrar hur länge det kommer dröja innan pooldrömmarna åter är igång. Den här plana perfekta ytan får mig att bara vilja börja gräva. Ett stort rektangulärt hål.
Sorgliga små barrkransar. Minnen från en jul som plötsligt känns så väldigt avlägsen.
För snart är det här vi hänger. Bara några veckor till nu så är det dags. Dags för de första värmande solstrålarna, att tinar ett blåvitt ansikte.
Till sist en leverans fröer från norr! Erika som driver Skogbrynetsträdgård i Luleå har skickat mig dessa. En variation av härliga blommor som hon tyckte kunde passa mig. Har en tanke att satsa på en blomsterträdgård i år. Drömmen att kunna plocka sina egenodlade snittblommor. En tjusig bukett till fredagsbordet, det får blir årets ambition det!
Garden season 2021 nu är vi officially started.