Häromdagen talade jag med en vän som jobbar som programledare på tv. Hon har gjort det sen gymnasiet och alltid sagt att hon vill ha så lite smink i rutan som möjligt för att skillnaden mellan hennes nakna ansikte och det som syns på tv inte ska vara så stor. Vi pratade om hur det är att fylla fyrtio och att det syns i ens ansikte genom rynkor och tröttare ögon. Om botox och fillers och lyft.

Jag har full förståelse till varför kvinnor gör skönhetsingrepp och använder filler och botox, det är inte så jättestor skillnad mellan att sminka sig och fylla ut några rynkor. Snyggt är det också ofta, speciellt då det liksom inte syns, bara piffar till utseendet lite. Vem vill inte se lite piggare ut? Den största orsaken till att jag inte gjort det är väl att jag tycker det är så tråkigt att reservera tid nånstans och sen dyka upp. Då åker jag hellre till stallet. Klarar knappt av tandläkare och frisör, ska jag lägga dyrbar tid på ännu fler mottagningar? Men det händer också att jag känner mig otroligt old school och lite mindre fräsch i fejset än många kompisar. Jag ser kråksparkarna kring ögonen och rynkorna i min panna.

For the record tycker jag att folk ska få göra vad de vill med sina kroppar (tråkigt att jag ens ska behöva skriva det). Vill absolut inte skamma någon för vad hen gör med sitt utseende. Det är kulturen inte individen! Det som jag tycker är intressant är hur kvinnors utseende är så lätt och samtidigt så svårt att diskutera. Det slutar så ofta med att hur man än är som kvinna är man fel. För snygg, för ful, för mycket hår, för lite hår, man försöker för mycket eller för lite och det blir nåt slags statustävling i vem som gör rätt, den som låtsas vara obrydd eller den som fixar sig snygg. Jag vill inte vara med i den tävlingen. Jag lägger ingen värdering i om ni aldrig sminkar er eller gjort botox sedan ni var 19. Min vänskap och uppskattning för er som personer har ingenting med ert utseende att göra. Samtidigt fattar jag att det är högstatus i vår kultur att som kvinna vara snygg och stör mig sjukt mycket på det.

Så här tänker jag.

Vi är absolut inte färdiga med jämställdhetskampen, men ändå kommit en god bit på vägen. Kvinnlig rösträtt, abort, representation, lika lön, barnomsorg, föräldrapenning osv Det går framåt. Vi kämpar på. Ett område som däremot rör sig åt ett helt annat håll än framåt är kvinnors utseende. Det går antagligen hand i hand med nåt slags senkapitalism, för medan kvinnor fortfarande inte tjänar lika mycket som män lägger vi ner allt mer pengar på att vara snygga (för snubbarna, för kulturen vi lever i som vill att vi ska vara snygga). Nu menar jag inte bara fillers, botox och ingrepp utan också tandblekning, löshår, smink, kläder, skönhetsprodukter etc i det oändliga. Och det är väl inte så konstigt då snygghet kommer med så många fördelar. Normen för vad som är snyggt förskjuts. Jag tror att det kostar mer för de flesta att vara snygg idag än för tjugo år sedan.

Så mycket pengar som läggs ner på något som ändå är ganska förgängligt (jag tänkte skriva; tänk om vi lade pengarna i indexfonder/aktier istället, men det lät för mycket som de ekonomiska rådgivarna som för tio år sedan tyckte att kvinnor skulle köpa café latten och istället investera pengarna i nån fond. Låt kvinnor dricka sitt kaffe för helvete). Min poäng är snarare att jag skulle vilja se hur mycket pengar kvinnor investerar i sitt utseende och hur det gynnar dem (vissa gynnar det säkert rent ekonomiskt).

Min programledarvän konstaterade att många kvinnor börjar med botox och fillers så tidigt antagligen hänger ihop med influencerkulturen. Snygg på instagram = många följare = tjäna pengar = lyckad person. Sen sa hon att vi kanske är den sista generationen som syns i offentligheten (okej hon mer än jag) utan att ha justerat våra utseenden. Utrotningshotade rynkor. Det tänkte jag ändå mycket på, är vi de sista fyrtioåringarna med rynkor? (tills vi ändå bokar den där tiden för botox).

(OBS Jag befinner mig på inget sätt utanför den här snygghetskulturen. Häromdagen fick jag en komplimang om mitt utseende och är glad över den än idag).

Igår kväll reste det här gänget över till Finland. Nytestade steg vi på Viking Amorella och möttes av en tom färja. Personalen på Viking är alltid så trevlig och jag pratade en stund med person ur besättningen och det var hjärtskärande att höra hur tufft året varit för färjetrafiken. Under en pandemi är det ju självklart att folk inte nöjesreser, men att se en person stå med tårar i ögonen och berätta hur svårt det varit med så få passagerare var hemskt. Jag har en vän som förlorade jobbet tidigare i år och jag antar att hon inte är ensam. Jaja, Viking får plus för coronasäkerheten. Alla höll avstånd, hade munskydd och osv.

Vi gick ut på däck och vinkade åt Stockholm. Snygg stad får jag ändå lov att säga. Sedan lade vi oss tidigt eftersom vi skulle ta iland hysteriskt tidigt på morgonen. Jag sov så där oroligt som man gör när man vet att det är tidig väckning som man inte får missa. Min syrra förlov sig en gång och åkte tillbaka mot Sverige och var tvungen att stiga av i Mariehamn. Kul historia, mindre kul upplevelse.

Jag hade bokat en egen kupé åt oss i tåget och medan barnen sov brände Maggan och jag av fyra avsnitt av Ted Lasso. Kommer ni ihåg att jag tipsade om den på fredagslänkarna för några veckor sedan? Kan starkt rekommendera den. Så kul och samtidigt så snäll stämning. Alltså snäll utan att bli mesig. Kan det vara en ny trend? Att elak humor håller på att gå ur tiden?

Klockan var bara tio när vi anlände till Helsingfors. Det var tomt som under det första avsnittet av The Walking Dead och gråare än grått. Alltså Stockholm förra veckan var en färgbomb jämfört me detta. Det var ändå lite fint. Vi traskade till hotellet och håll i er nu: trots att klockan bara var elva fick vi vårt rum och äta frukost för halva priset. Jag hade bokat rum på f6 på Fabiansgatan. Bodde här för några år sedan när det var nyöppnat och jag hade bokrelease för Livet & patriarkatet. Mycket fin dag! Jag var dessutom gravid med Majlis då.

Det är ett ganska litet boutiquehotell och personalen är så sjukt gullig och ordnar och fixar precis allt. Kan inget annat är varmt rekommendera detta inför ert nästa Helsingforsbesök. Eller Helsingforsgetaway. Jag åt förresten risgrynsgröt på frukost/lunchen. Det smakade jul.

Sen tog jag en lång promenad runt halva stan. Ibland känns det som om jag fortfarande bor här och LA bara var en dröm. Men på sistone har det dykt upp så många nya restauranger och hus att Helsingfors börjar glida mig ur händerna. Det kommer alltid att vara min födelsestad, men det är inte min stad längre. Om ni fattar? Jag är mer turist än lokalbo. Eller kanske mer besökare. Och det är helt okej.

Beställde mat till hotellrummet. Det blev nepalesiskt från Himalaya (den finns i alla fall kvar) och tog sedan en lång dusch. Jag har så fruktansvärt ont i en knut liksom bredvid mitt högra skulderblad. Försökte duscha bort smärtan med varmt vatten, men vetefan om det hjälpte. Tar gärna emot tips på hur jag ska hantera detta.

Alla fattar att det inte är läge att trängas i butiker just nu, knappt ens läge att beställa hem grejer (eller stå och köa på postkontoret/Coop). Varför inte istället stöda en småföretagare och dessutom lägga pengarna på något som får dig själv eller en lycklig mottagare till julklappen att må bra?

Min vän Amanda Backholm har skapat en kurs i hållbara vanor och återhämtning. Den ligger på Friday Lab Academy och består av följande:

• 4 stycken 60 minuters avslappnande yinyogapass (inspelade)
• 4 stycken 15 minuters meditationer (inspelade)
• 2 stycken 5 minuters paus meditationer som kan användas exempelvis under arbetsdagen
• en 15 minuters föreläsning om vad neurovetenskapen kan lära oss om återhämtning och om hur vi skapar bestående vanor (inspelad)
• ett arbetsblad för varje vecka där du planerar in dina pass samt följer upp vad som funkar bäst.
• en sluten grupp för deltagarna där Amanda varje vecka ger små uppgifter, följer med hur det går och svarar på frågor 

Kursen kostar 800 kronor, med koden VARVANER20 får du 20 procent rabatt. Då har du tillgång till allt material mellan den 28.12.2020-31.1.2021 och varje vecka hjälper Amanda dig att planera in vilka pass du vill göra när.

Hallå från Stockholm! Familjen är återförenad och Maggan och jag har till och med gjort podd. Vi blev osams, eller kanske mer oense, om fångvården i Sverige. Jag kallade Magnus populistisk Sverigedemokrat och han tyckte jag var en hippie. Maja och jag blev fotade av otroligt duktiga Sara Arnald (anlita henne!). Vi har också testat oss för covid och sköterskan sa att jag var enormt mycket coolare än Magnus, men det visste vi väl redan. Negativt test förresten.

Men nu över till länkarna.

Polariseringen i USA är ett stort problem.

En oro över att radikaliserade amerikaner ska ta till våld.

Gynnas vissa delar av Ryssland av klimatkrisen?

Journalister, isbjörnar och klimatkrisen.

Så jäkla mycket tid på Tiktok (jag är en del av dem).

USA har mycket att tacka invandrare för.

Det här avsnittet av On the media om vem som äger framtiden och hur alla våra handlingar bevakas och säljs för att företag ska kunna sälja mer är både väldigt bra och obehagligt.

Om hur SEO gentrifierar internet.

Tips på böcker utanför din vanliga bubbla.

Jobbig relation till dina föräldrar? Skaffa ersättare!

Svarta influencers och blackface på Tiktok.

Här skriver jag (på svenska) varför det är så viktigt för demokraterna och republikenarna att vinna senatorsvalet i Georgia.

New Zeeland har ett bra pr-år.

Läsarna berättar om de konstigaste/mest överraskande julklapparna de fått.

Ett etiskt alternativ till Uber (om man bor i New York).

Pence tog vaccinet (klart han gjorde!).

Jag läser för tillfället en svensk reportagebok om opioidkrisen i USA och det är fruktansvärt så cynisk man skrivit ut tunga droger. Familj Sackler har dock blivit riktigt rik.

En av fem interner i USA har covid.

100 saker vi lärde oss år 2020.

Conspiracy moms, och om hur vi får ett stopp på det.

2020s bästa Tiktoks.

Vad kollar ni på för tv-serier och filmer? Jag drog igång The Flight Attendant häromdagen. Den stressar mig lite, men fortsätter ändå titta.

Jag kopierar min vän Paulina som i sin tur kopierar Lina Thomsgård i Nöjesguiden.

Vad var det bästa med 2020?
Att jobbet med Friday Lab varit så kul. Att Vita lögner och höga hinder blev nominerad till Runeberg Junior-priset. Att jag lyckats slipa fram en arbetsbild där jag gillar det mesta. Majlis självklippta lugg. Mina otroliga vänner. (och hästarna såklart!)

Vad var det värsta med 2020?
Förutom döden, döden, döden så rädslan och osäkerheten som gjort folk aggressiva. Igår var jag tvungen at ducka för en gubbe som ville slå till mig för att jag mötte honom på trottoaren.

Hur drabbade pandemin dig personligen?
Jag har ju tur som de senaste sju åren jobbat som om det pågick en pandemi utanför mitt hem. Jag distansjobbade innan det blev trendigt så att säga.

Vem var roligast på Instagram?
Sarah Cooper. Eller var det Twitter? Skrattar ändå mest på Tiktok.

Vad ser du fram emot 2021?
Att sommaren 2021 kommer att vara som när kriget tar slut i en film och alla rusar ut på gatorna med konfetti, dans och hångel. Det blir en bra sommar (och ni pessimister som kallar er realister, ni behöver inte krossa den här drömmen).

Vem blir the next big thing?
Nån Tiktok-stjärna. Kamala Harris.

Vad blir trendigt?
Att inte vara influencer. Tror att influencers kommer att uppfattas som lika tråkiga som tv-reklam. År 2021 inser vi att de inte är kompisar som kommer med shoppingtips, utan bara reklamavbrott för grejer vi egentligen inte behöver. Det är helt naturligt för vi kommer inte att lägga lika mycket pengar på nyproducerat, tvärtom kommer den stora massan att inse att allt redan finns.

Vad slutar vi med?
Det här är kanske bara en naiv dröm, men vi kan väl alltid försöka: skapa en egen identitet genom att berätta hur andra gör/säger fel.

Vem/vad har satt sin sista potatis?
De onödiga näringstillskotten.

Vem/vad kommer att få aningen för mycket utrymme i massmedia?
Trump. Gubbar i allmänhet.

Vem/vad kommer få aningen för lite utrymme i massmedia?

Kvinnor över 60. Big Vagina Energy. Aidy Bryant.

Vem skulle du vilja byta liv med?
Jag vill faktiskt inte byta liv med någon. Men kanske Magnus, tror det skulle ge mig själv ett hälsosamt perspektiv på hur det är att leva med mig.

Vad kommer vi låtsas gilla?
Artister som är precis så nya och coola att det höjer vårt eget varumärke som hippa.

Vems klädstil vill vi sno?
Carolyn Besset-Kennedys.

Vem kommer vi att störa oss på?
Det vanliga: besserwissers, medgångssupportrar, patriarkatet, politiker tror de är influencers, folk som inte tycker som vi, de som bara skryter om sin egen framgång och unikhet på sociala medier.

Har du något nyårslöfte?
En märkbar insikt det här året är väl hur bräckligt livet är. Ska vara snäll mot folk (men också sträng mot de som behöver det!) och oftare säga att jag gillar folk jag gillar.

Den senaste veckan har jag varit ensam hemma på Östermalm och levt ett äkta ungkarlsliv. Det har varit så oerhört befriande. Jag har knappt handlat alls, ätit mackor eller yoghurt med müsli till frukost, lunch och middag. Eller beställt hem indisk mat. Lämnat tallrikar och glas på diskbänken. Inte bäddat sängen.  Jag har ICKE tvättat, trodde att jag hade slut på trosor när jag kom ur badet imorse, men lyckan var så stor att jag hojtade till när jag hittade ett reservpar i en låda.

Och så har jag jobbat som ett djur, svarat på mail, planerat Friday Lab med Maja, skrivit och haft mig. Jag skriver ju nuförtiden också för sajten Vad Vi Vet, mycket kul uppdrag. Jaja, nu vet jag i alla fall hur livet skulle se ut om Magnus och jag skiljer oss och börjar leva veckavecka-livet.

Men nu är det slut på det roliga och jag har återförenats med min familj. Jag kan inte påstå att jag saknat att bli avbruten vartannat ord jag skriver eller att tjata på folk att klä på sig och borsta tänderna, men de är ganska gulliga ändå.

Det finaste julklapparna är de där avsändaren verkligen visar att hen känner mottagaren (det här gäller för övrigt alla presenter). Gåvan blir den fina gesten i att veta vem den andra är och vad hen gillar, snarare än fokus på hur mycket grejen kostat. I dag köpte jag en liten gåva till en familjemedlem och passade samtidigt på att köpa en liten present i form av ett örhänge till mig själv hos IAMELENI.

Jag hade för övrigt köpt ett par svinsnygga läderbyxor på Blocket (läste förresten att folk som handlar mycket på second hand också handlar mycket nyproducerat, men det stämmer inte in på mig. Jag är otroligt osugen på att handla kläder som redan finns (inte sällan i mitt klädskåp). Det var bara det att byxorna är nästan en hel storlek för små. Eller så är det bara jag som vant mig vid att enbart ha mjuka och sköna plagg på kroppen. Hur som helst, går jag nu omkring och hoppas på att byxorna ska töja ut lite. Bli lite mer som mjukisbyxor. Jaja, trodde inte att jag som drygt 40-åring skulle syssla med sånt här, men tydligen gör jag det.

(Har ett par Blankens från de allra första kollektionerna på fötterna. I motsats till byxorna är de otroligt sköna att vandra runt i).

I samarbete med egen verksamhet

Nu är det inte långt kvar till julafton, 2021 och Friday Lab Recharge. Nu undrar kanske någon vad Friday Lab Recharge är och det ska jag berätta. Det är en fyra timmar lång, helt prestigelös online retreat där min kollega Maja och jag hjälper ett gäng (över femtio anmälda redan!) kvinnor att planera sitt 2021. Fyra timmar att bara tänka på sig själv och hur du vill att ditt liv ska vara. Perfekt efter julstressen.

Vid sidan om övningarna blir det också en timme av yinyoga med Amanda Backholm. Och på tal om Amanda så är hon först ute som en Friend of Friday Lab. Vi har nämligen smyglanserat Friday Lab Academy där vi kommer att lägga upp våra egna kurser, men också kurser som vi gillar och som har samma värderingar som Friday Lab har. Amanda är definitivt en av dem och lanserar nu kursen “Varva ner och ladda om“. Också den en perfekt julklapp till en person som inte behöver mer fysiska saker.

“Varva ner och ladda om är en fem veckor lång helhet designad för dig som vill hitta konkreta redskap för att skapa hållbara vanor för din återhämtning. Du får tillgång till meditation, avslappnande yinyoga, planeringsverktyg och stöd av en diplomerad coach och yogalärare. Kursen är anpassade för din vardag och tillsammans med andra som delar din vilja att skapa fler lugna stunder får du den draghjälp och det stöd som behövs för att lyckas. “

Här kan du läsa mer om den. (du måste registrera dig, men det är helt kostnadsfritt).

Idag har jag som vanligt promenerat runt halva Stockholm, men också gjort något som jag aldrig gjort förut. Nämligen vinterbadat. Jag fattar att det är en trend som är så stor det här året att ni kanske himla med ögonen när ni läser det, men jag ser det mer som en initieringsritual för att få stiga in i Stockholm. Det var både chockerande för kroppen och väldigt skönt. Så pass skönt att jag klev i en andra gång. Jag läste nånstans att man ska stanna i vattnet i minns 30 sekunder, men riktigt så cool var jag ändå inte.

Det hade såklart inte skadat med en varm bastu efteråt, men det gick bra utan också. Jag har alltid föreställt mig som en person som skulle gilla att vinterbada och den här gången hade jag faktiskt nåt slags självkännedom. Kommer att göra om det i januari. Tror jag i alla fall.

Hur är det med er, vinterbadare eller ej? Kom gärna med tips och råd för en nybörjare som mej.