Den sista generationen med rynkor
11 months ago
Häromdagen talade jag med en vän som jobbar som programledare på tv. Hon har gjort det sen gymnasiet och alltid sagt att hon vill ha så lite smink i rutan som möjligt för att skillnaden mellan hennes nakna ansikte och det som syns på tv inte ska vara så stor. Vi pratade om hur det är att fylla fyrtio och att det syns i ens ansikte genom rynkor och tröttare ögon. Om botox och fillers och lyft.
Jag har full förståelse till varför kvinnor gör skönhetsingrepp och använder filler och botox, det är inte så jättestor skillnad mellan att sminka sig och fylla ut några rynkor. Snyggt är det också ofta, speciellt då det liksom inte syns, bara piffar till utseendet lite. Vem vill inte se lite piggare ut? Den största orsaken till att jag inte gjort det är väl att jag tycker det är så tråkigt att reservera tid nånstans och sen dyka upp. Då åker jag hellre till stallet. Klarar knappt av tandläkare och frisör, ska jag lägga dyrbar tid på ännu fler mottagningar? Men det händer också att jag känner mig otroligt old school och lite mindre fräsch i fejset än många kompisar. Jag ser kråksparkarna kring ögonen och rynkorna i min panna.
For the record tycker jag att folk ska få göra vad de vill med sina kroppar (tråkigt att jag ens ska behöva skriva det). Vill absolut inte skamma någon för vad hen gör med sitt utseende. Det är kulturen inte individen! Det som jag tycker är intressant är hur kvinnors utseende är så lätt och samtidigt så svårt att diskutera. Det slutar så ofta med att hur man än är som kvinna är man fel. För snygg, för ful, för mycket hår, för lite hår, man försöker för mycket eller för lite och det blir nåt slags statustävling i vem som gör rätt, den som låtsas vara obrydd eller den som fixar sig snygg. Jag vill inte vara med i den tävlingen. Jag lägger ingen värdering i om ni aldrig sminkar er eller gjort botox sedan ni var 19. Min vänskap och uppskattning för er som personer har ingenting med ert utseende att göra. Samtidigt fattar jag att det är högstatus i vår kultur att som kvinna vara snygg och stör mig sjukt mycket på det.
Så här tänker jag.
Vi är absolut inte färdiga med jämställdhetskampen, men ändå kommit en god bit på vägen. Kvinnlig rösträtt, abort, representation, lika lön, barnomsorg, föräldrapenning osv Det går framåt. Vi kämpar på. Ett område som däremot rör sig åt ett helt annat håll än framåt är kvinnors utseende. Det går antagligen hand i hand med nåt slags senkapitalism, för medan kvinnor fortfarande inte tjänar lika mycket som män lägger vi ner allt mer pengar på att vara snygga (för snubbarna, för kulturen vi lever i som vill att vi ska vara snygga). Nu menar jag inte bara fillers, botox och ingrepp utan också tandblekning, löshår, smink, kläder, skönhetsprodukter etc i det oändliga. Och det är väl inte så konstigt då snygghet kommer med så många fördelar. Normen för vad som är snyggt förskjuts. Jag tror att det kostar mer för de flesta att vara snygg idag än för tjugo år sedan.
Så mycket pengar som läggs ner på något som ändå är ganska förgängligt (jag tänkte skriva; tänk om vi lade pengarna i indexfonder/aktier istället, men det lät för mycket som de ekonomiska rådgivarna som för tio år sedan tyckte att kvinnor skulle köpa café latten och istället investera pengarna i nån fond. Låt kvinnor dricka sitt kaffe för helvete). Min poäng är snarare att jag skulle vilja se hur mycket pengar kvinnor investerar i sitt utseende och hur det gynnar dem (vissa gynnar det säkert rent ekonomiskt).
Min programledarvän konstaterade att många kvinnor börjar med botox och fillers så tidigt antagligen hänger ihop med influencerkulturen. Snygg på instagram = många följare = tjäna pengar = lyckad person. Sen sa hon att vi kanske är den sista generationen som syns i offentligheten (okej hon mer än jag) utan att ha justerat våra utseenden. Utrotningshotade rynkor. Det tänkte jag ändå mycket på, är vi de sista fyrtioåringarna med rynkor? (tills vi ändå bokar den där tiden för botox).
(OBS Jag befinner mig på inget sätt utanför den här snygghetskulturen. Häromdagen fick jag en komplimang om mitt utseende och är glad över den än idag).
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
alex · 11 months ago
Intressant. Jag lägger inte heller ngn som helst värdering i vad folk gör med sitt utseende men tycker att det är lite oroväckande att unga människor ändrar sitt utseende mer än bara tar bort en liten rynka. Jag tror att en del av dessa skönhetsändringar bottnar i ngt annat. Ingrepp i ansiktet gör en inte alltid yngre, ibland tvärtom, speciellt om man redan är yngre. Jag är lite som du. Vem orkar hålla på och boka tid och sen befinna sig där på den tiden..dessutom är jag feg. Jag vågar inte spruta in ngt i mitt ansikte.. Sen den sista grejen är om man är över 40 som jag (43) så syns det ofta när folk har gjort ngt i ansiktet och då vittnar det ändå om att åldern är mogen men ansiktet lite modifierat och inte alltid på ett fördelaktigt sätt. På vissa ser man inte ens att ngt är gjort utan ger bara ett fräscht intryck. Ja tur att valet är fritt :)
Peppe Öhman · 11 months ago
håller med om att det sällan blir en direkt föryngrande effekt med ingrepp, kanske piggare och fräschare? (och sen finns det såklart exempel på när det inte alls blev så bra)
Ulrika · 11 months ago
Håller med om att den ekonomiska sidan av detta är oerhört intressant. Botox och fillers som en del av att känna sig vardagsfräsch är så oerhört mkt mer kostsamt än lite smink och krämer. Eller, det finns ju riktigt dyra krämer, men man kan köpa en billig kräm och det är inte SÅ uppenbar skillnad (tror jag), medan jag tvivlar på att "billig botox" i ngt man skulle våga hoppa på. tycker också om att du lyfter det här till en större diskussion om strömningar och konsekvenser än om enskilda val. Mer spännande tycker jag.
Peppe Öhman · 11 months ago
jag tror inte heller det ligger en så stor skillnad i krämer. tyvärr tror jag att billig botox (allt är ju relativt) blir allt billigare (och vanligare). men som du säger: se strukturer inte peka på individer!
Sara Karlsson · 11 months ago
Den ekonomiska aspekten av detta är så intressant. https://www.instagram.com/amanda_alenius/ har en så himla bra "höjdpunkt Skönhet" om dett på sin Instagram. Många flickor och kvinnor lägger ned tusentals kr i månaden på skönhet, utöver pengarna tillkommer dessutom tiden. Tycker själv jag lägger lite pengar (färg och klipp samt mycket lite smink och nån lyxig hudkräm) men hamnar ändå på drygt 1000 kr i månaden. Lägg då till några av dessa som inte är ovanligt: naglar/fransar på salong, spraytan, dyra ansiktskrämer, ansiktsbehandlingar och man är lätt uppe i 2000 per månad. Det finns starka anledningar på att fundera på vem/vilka som tjänar på att vi kvinnor lägger vår tid och våra pengar i dessa branscher.
Peppe Öhman · 11 months ago
tack! tycker att Amanda Alenius är så fruktansvärt bra att förklara ganska komplicerade strukturer på ett enkelt sätt. (och bra resonemang av dig!)
Nina · 11 months ago
Eller så kan vi hoppas att det här blir den enda generationen som lever utan rynkor. Att det snart blir för dyrt/för absurt/ohållbart att lägga pengarna där. Att faktiskt vår omvärld blir viktigare för att vi över huvudtaget ska överleva! Är försiktigt optimistisk till att utvecklingen kan ta det hållet!
Peppe Öhman · 11 months ago
ja! så ska jag se på det! mycket bättre inställning än min deppiga. tack!
Anna · 11 months ago
Tycker allt detta är jättekonstigt och har faktiskt aldrig träffat någon som gjort något ingrepp, så jag tror detta har att göra med var man bor. Det är synd att det ska vara så. Förstår inte varför man skulle göra något ingrepp som inte behövs och som dessutom kan vara farligt? Tycker inte att någon ska känna sig tvungen att göra något sådant utan att man ska kunna känna sig bekväm som man är. Läste att många nu överger makeup eftersom man efter månader av att jobba hemma inte längre "känner igen sig själv" i spegeln, då tidigare man bara "kände igen sig själv" med makeup. Tål att tänka på! Ha det!
Anonym · 11 months ago
Byter nick här nu pga privat. Men en väldigt nära vän till mig gjorde både botox och fillers för första gången inför sitt bröllop för att känna sig fin. Och hon var ju jättefin, för hon är alltid jättefin! Men fan vad ont det gjorde i mig att se det stela och ovana ansiktet. På en av sina största dagar. Blev så symboliskt på något sätt att nu skulle alla titta på henne den dagen och då var hon ”tvungen” att göra alla de där sakerna. Det gjorde ont i hjärtat. Hade hon gjort det för jämnan hade jag inte funderat över det, men nu kändes det så hemskt att hon hade sån press på sig. Jag googlar både halslyft och invisalign men det stannar där. I alla fall för nu, ingen aning om hur man känner om 10 år.
Ida · 11 months ago
Tänk om lika mycket fokus kunde läggas på mäns lyxkonsumtion... om en kvinna som man får förutsätta har ekonomin att lägga pengar på diverse behandlingar ska det ofta diskuteras, värderas och dömas ut, tröttsamt. Kan vi inte lägga all den energi på att ifrågasätta mäns konsumtion? Dyra lyxbilar, diverse onödiga prylar, sportsaker, etc... hur ofta hör vi det stötas och blötas? Låter nästan som otrevlig ton vilket inte var min avsikt, jag håller med dig i princip och ville bada lyfta det. Tack för bästa bloggen.
Sofia · 11 months ago
Hej Ida -så glad över att du lyfter detta! Visst är det bra med en diskussion om vad det kostar kvinnor att (tvingas pga normerna) göra sig finare men vad kostar det männen att leva upp till det perfekta mansidealet och visa att han är ngt att satsa på dvs dyra bilar, träna för att få stora muskler etc? En kille jag dejtade berättade att när han var på dejtingsidor så skrev han inte att han bodde i hyreslägenhet för de flesta tjejer sökte någon som bodde i bostadsrätt. Med det sagt så är det en utseendehets som mest drabbar kvinnor och alla influensers som tjänar pengar på att sälja reklam i form av kläder, smink etc tjänar ju pengar på det den här tråkiga normen.
hanna · 11 months ago
Jag kan hålla med och säkert handlar det i grunden om samma sak – att befästa sin status och position. Men jag tycker ändå det är problematiskt att kvinnor konsumerar genom att förändra sitt utseende – män genom att skaffa sig prylar. Jag hårdrar här, visst finns det allt fler män som gör ingrepp, köper dyra krämer, tränar mycket. Framför allt i vissa grupper i samhället. Men genomsnittsmannen köper fortfarande en dyr bil och klarar sig gott på det. Kvinnan lägger sig under kniven alternativt sprutar in främmande ämnen i kroppen. Han putsar på bilens lack, hon på sin egen yta. Om man ska vara krass. Det finns en nyansskillnad där som jag tycker är intressant. Mannen behöver dessutom sällan vara snygg för att duga och hans utseende nagelfars inte alls i samma omfattning. (Flinten, kalaskulan och rynkorna kan kompenseras rätt långt med den där bilen, chefsjobbet eller feta lönen.) Tänk på politiker, så orimligt mycket skit kvinnor får ta. Folk tycker att Anders Tegnell är lite härligt uppfriskande i sin rufsighet och sina säckiga byxor. Hur hade en kvinna som klivit upp på podiet med motsvarande utseende tagits emot? Café hade förmodligen inte gjort ett uppslag på temat "så snor du stilen". Allt det här komplicerat, mångfacetterat och har många gråzoner (eller har det? egentligen? jag vet inte, jag känner mig ibland bara uppgiven och lurad). Jag vill också vara snygg, framför allt ville jag det förr. Jag har förmodligen ägnat veckor i sammanlagd tid de senaste tio åren åt att googla fillers och injektioner, men fegat ur. Jag vill inte tänka på hur mycket pengar jag lagt på hudvård för att det är "mysigt" . Under pandemin har jag tappat lusten och på sin höjd använt ansiktskräm och kan faktiskt inte se någon större skillnad på min hud, jag vet inte om det är deprimerande eller upplyftande. Nån gång före pandemin var ögonlockslyft, som ju är ett relativt enkelt ingrepp som också kan göras av medicinska skäl (väldigt tunga ögonlock kan försämra synen), ett stort diskussionsämne på mitt jobb, flera kollegor gjorde det i samma veva och, visade det sig, de flesta kvinnor ville göra det. För att känna sig piggare, se piggare ut – men, sa det flesta lite ursäktande, "det tynger ju också på ögat, det handlar ju om det medicinska också" Jag hejade på: Mår man bättre av det så är det klart att man ska göra detta enkla ingrepp! En kollega tröttnade och sa: "Men hallå. Männen då? Visst opererar de också ögonlocken, men inte i närheten av i samma omfattning. Varför? Är deras hud annorlunda, besväras inte de av att det tynger på ögat och hänger?" Jag har tänkt väldigt mycket på hur mycket ögonlock som hänger på offentliga män över säg 50 på sista tiden. Hur mycket vanligare det är att se tunga ögonlock på män än kvinnor i den åldern. Och det kan ju inte enbart bero på att kvinnor besväras mer. Eller? Ett osammanhängade inlägg, jag kritiserar inte någon, är inte för eller emot. Men jag har en känsla av att allt hänger ihop och att det är väldigt svårt att urskilja vad som är ens egen vilja och en av samhälle och strukturer formad vilja. Det kanske inte ens går?
hanna · 11 months ago
Ah, vad jag önskar att utgångarna behölls! Vilken textmassa. Å andra sidan kan man ju se det som en uppmaning att fatta sig kortare och mer stringent i fortsättningen :-)
Viktoria · 11 months ago
Det här skaver i mig - mitt i natten är väl inte rätt tid att formulera sig, men lika bra att få det ur mig. I min vardag är det få som gör sådana ingrepp som botox och fillers. Det är fortfarande undantagen och inte normen. Men ute på sociala medier är det vanligare och några där i min ålder, slår ett slag för deras rätt att göra det utan att de ska behöva försvara det inför andra. Jag ser unga tjejer, i min vardag, kommentera sina rynkor, läppar med mera som något besvärande. Tonåringar. De matas mer än mig med sociala medier som visar personer som gör diverse skönhetsingrepp. Enligt skönhetsnormen snygga personer, som behöver fixa lite "för att det har alltid varit en jobbig grej för mig jag haft... (tunna läppar eller dylikt, min kommentar)". Eller som bara gör det utan kommentar - vet inte vilket jag reagerar mest på. Vi hade vår skit när vi var unga, det var inte så bra förr heller, men nu är det inte i en tidning man köper. Det är rakt in i deras mobiler, varje stund de surfar runt. Och de surfar mycket! Nej, jag vill inte heller skambelägga någon för vad de gör med sin kropp. Men jag tycker jag kan förvänta mig att man tar ansvar för sin val även på en individnivå. Jag som individ kan välja, är med och påverkar kulturen. Jag säger inte att det är lätt, men att bara prata om individens högst personliga val och inte låtsas om att det har en påverkan i stort just när det gäller skönhetsindustrin och skönhetsnormen, blir mycket märkligt för mig. Jag lever också här, vill vara snygg och se ung ut. Jag går i massor av dessa fällor och blir hiskeligt glad för en ytlig komplimang. Samtidigt jobbar jag stenhårt på att uppskatta det jag ser i spegeln, det tiden gjort med mitt ansikte. Och så kan jag plötsligt längta efter att få fixa lite jag med, se lite piggare ut. Men när skulle jag bli nöjd? Och hur skulle jag förklara det för min dotter - "jo, du duger nästan som du är". Och visst är det fruktansvärt sorgligt att många av dessa ingrepp syftar till att just sudda ut tidens gång? Jag gillar min livserfarenhet, min mognad och min pondus. Ska den få inte synas?
Pernilla Axelsson · 11 months ago
För någon månad sen blev jag åldersdiskriminerad för första gången och började faktiskt tänka på botox, fillers m.m. Jag pratade med en kvinna som driver ett hippt företag och hon sa uttryckligen "jag vill jobba med någon som är yngre än dig, någon runt 20 år". Chocken! Jag är ju inte jättegammal i mina egna ögon. Jag är 39 år och får fortfarande visa legitimation på Systembolaget ibland. Har inte tänkt börja med botox eller fillers, men blir så innerligt trött på personer som framställer sig på ett sätt men tydligen har ruttna värderingar.
Emma · 11 months ago
Jag gör inga behandlingar men allt jag lägger på skönhet och kläder borde jag egentligen lägga på nån rolig träning som jag skulle uppskatta men som jag nu tycker är för dyr. Det skulle säkert göra mig snyggare i längden Jag är 35 och ingen av mina kompisar har gjort några ingrepp, tror många tycker det är lite främmande. Någon enstaka bröstoperation för 15 år sen men nu är det ingen som orkar bry sig med alla barn som föds! Kanske alla börjar hetsa snart. Nåväl, många intressanta kommentarer! Har läst alla, även jättelånga (är ju bara trevligt, som ett till blogginlägg). God jul!
Mia · 11 months ago
Intressant inlägg och intressanta kommentarer! Sen måste jag, precis som någon här ovanför också, tillägga att det nog är väldigt geografiskt betingat. Jag kan tänka mig att både L.A. och Stockholm ser betydligt strängare än på ålderstecken och skönhetsfläckar än många andra platser. Att jag som 40-årig högstadielärare i Österbotten ser lite sliten ut kring ögonen känns antagligen betydligt mer oproblematiskt än att göra det som tv-programledare i storstad. Även om vi omges av samma sociala media så är skönhetsingrepp inget normalt i min vardagsvärld och för mig skulle steget till fillers och botox vara hemskt långt, även om jag upplevde att mina rynkor och kråksparkar var ett problem. Inte för att jag inte skulle vara fåfäng, men för att det känns så främmande.