Vi tar kajen runt i Antibe
Har den vackraste av utsikt och det doftar pinje och lavendel över hela dalen.
Man sätter på vattenspridare innan man lägger sig
Köper Italienska produkter i Frankrike för att kunna skicka till Carolina.
Följer den lite snyggare Hichens hack i häl
Öppnar upp alla dörrar efter varma nätter
Svalkar oss i skuggan med en bok och en iskaffe precis här
Barnen tränger ihop sig i läsfåtöljen och tittar på Asterix
Jag hänger upp klänningen till min 40 års dag
Vi tittar på Cannebukten från altanen när det skymmer
Alla våningar bjuder in till golvet är lava
Vi väntar på att hjulen ska öppna
Fisken kan man köpa i hamnen
Kaffet kan man dricka innan någon annan har vaknat
Det finns solstolar, hattar och olivlundar
Bada gör man några dop, sen kan man gå på museum eller marknad
Helst där det är lite folk och man inte tänker sig stanna med parasoll en hel dag.
Då är vi som lyckligast tror jag, kallsupar åsido
Man svänger förbi Juan les Pins Och trängs. Äter grillad fisk och försöker samsas i värmen
Man letar skugga mest hela tiden och tänker att det är nu det händer, det är nu du ska njuta men allt som oftast blåser stunden förbi. Får gå in här och läsa själv om några dagar för att se på det med perspektiv.
Ni vet vad jag menar va? Att man verkligen behöver träna sig för att vara i nuet. Tror ändå vi börjar närma oss. Semesterklassiker.
Nu börjar en månad dryg månad i Frankrike med familjen. Jag har packat. Kanske min minsta packning någonsin. Det blev en kombination av den här moodboarden. Kanske något hon av er är i stånd att packa en semestervecka precis och vill ha inspiration?
Det är långa vida kaftaner, gärna i ren bomull hög opacitet och vitt blekt linne. Raffia hattar eller i vävd papper är finast i formen enligt mig.
Arket har mycket av detta just nu.
Jag är trogen vitt både vår, sommar, höst och vinter men det på semestern kan jag inte sluta med en monokrom vit look. Gärna såhär, luftigt, klassiskt och med lite hud.
Massimo Dutti är mästare på co – ord set.
En randig korsryggar baddräkt går aldrig ur tiden och håller dessutom banden på plats när man jagar fiskar, lär fyraåringar simtag och bygger sandslott.
Hatt och baddräkt Totême.
Vita shorts och marinblå tröjor. Hittar man en mörkbrun läderkorg kan man nästan ta på en klack och gå ut till kvällen precis sådär.
Bild lånad från Pinterest.
Gamla klassiska små glasögon gärna med förstärkt sköldpaddsbåge.
Jag har Calvin Klein och Armani.
Kontrasterade kanter på baddräkten är precis lagom med detalj. Inga märkliga mönster eller konstiga cutouts. Även fint när baddräkten har bygel tycker jag. Känns som att det är åldersadekvat på någe vis.
Den här hittar ni på ZaraHome
En stickad Poloklänningen är perfekt för dagsutflykt och strand, beachvlub, stadspromead eller museum. Kanske alltihopa – den gör sig överallt. Den här är från COS.
Jag har Chanel för det mesta och på semester No5 leau som är en pudrig lätt parfym som doftar lite som ett av mammas gamla läppstift. Vet inte om ni förstår hur jag menar men rispuder och citrus.
Skyddar håret med den här Uv sprejen från Balmain, gjort i år och det har förändrat allt från hur mitt hår brukade vara efter en solsemester.
Den här hatten skaffade jag från Totême i år och tänkte att det blir lika fin på stranden som sen i trädgården. ”Diane Keaton 93” tänkte jag och allt som får mig att tänka så blir ett köp.
Den här långa omlottkjolen missade jag förra året i butik om någon har en och vill sälja- sign me up. Men annars kanske jag hittar en likande på de franska marknaderna. Perfekt längd och klockning för att vara feminin men ändå inte flickig.
Till det, solskydd är alltid av märket Parasol eller Clarin. Doftar semester i en flaska. Skor är uteslutande flip-flops men i bilen har jag tunna ballerina skor för att inte riskera att fastna med foten. Vad jag läser kan ni få ett eget inlägg om, om ni vill?
Je vous souhaite de belles vacances, quoi que vous décidiez de prendre !
Tog oss ned och blev så imponerad över hur lätt det är att resa med pojkarna nu.
Jag trodde jag älskade småbarnsåren, och på vissa sätt gjorde jag det. Men oj vilken skillnad det är på ALLT nu när dom är större. Allt har sin tid etc.
I kusthuset sorterade vi ut vilket av det kvarlämnade porslinet vi behåller sålänge. Ställde det i ett skåp som möbelsnickaren som byggde huset snidit till på plats.
Läste Houses and Gardens och fick idéer till gästrummet för kusinerna på övervåningen och trädgården. Även om jag förstår att det är säkert år fram innan jag ens kommer hålla i en spade.
I det här numret fanns ett reportage om Peggy Guggenheim och det är så roligt för Jeanette är livs levande Peggy G expert så behövde skicka en skärmdump till henne. Min dröm är att få åka till Venedig och besöka hennes gamla residence men med Nettan guide.
Huset består av mestadels bröstpanel och gamla tapeter. Eli hjälpte mig att måla tills vi hittade helt rätt vita nyans för alla rum.
Jag tvättade håret i vattnet från vår egen brunn. Det blev mjukt och nästan lockigt.
Några dagar var det regn. Vi spelade minigolf, åt glass och vandrade längst stenstränderna.
Köra bil över hed i regn är lika magiskt som man tror.
Det här huset pekade alltid min mamma lite drömskt på varje gång vi lade till i gästhamnen och sa något i stil med ”där skulle man bo”. Tänker på henne när jag går förbi.
Fann en bit trä några steg längre fram ett kranie. Dom liknande varandra på ett vackert sätt. Lämnade dom där ihop.
Jag har målat så mkt jag hunnit med den färg vi haft sedan innan.
Tagit barnen till olika stränder, smört solkräm, blåst puffar, torkat knaster från bullar och allmänt försökt ta in att vi är på den här platsen nu. Och kommer fortsätta vara det.
Hänger upp tvätt på tork på en provisorisk lina.
Det är väldigt nära ned till den långgrunda delen av strandremsan. Tittar på när de andra badar för en tredje gång.
Den lilla familjen.
Kvällsbadet tar man gärna på västra sidan där solnedgången känns evig.
Hittat ännu flera originalgolv. Varje grej jag byter upp en bräda eller en matta hittar jag något vackrare än vid senaste upptäckten.
Det har varit runt 25 grader och mina gråa hårstrån syns extra emot fräknar och färg på näsan.
Eli vandrar runt och sjunger, lyfter på en Sten och är sådär allmänt nöjd som en fyra åring kan vara mittemellan sina utvecklingssteg.
Fint att barnen känner sig så hemma så snabbt. Vi packade upp deras rum först och såg till att leka tillsammans där med inlevelse och mys en stund varje dag. Så har vi gjort varje gång vi flyttat och det verkar fungera som språngbräda.
Vi skaffade en hängmatta och satte mellan två av huset. Barnen har på riktigt betett sig som om det vore gröna Lund.
En fin och väldigt händelserik första vecka på semestern. Svårt att smälta alla intryck nästan.
Jag tog barnen på armen och begav mig till flyget.
Vi firade midsommar i huset. Första av många. Pappa och John hade förberett allt när jag kom med barnen. Rökt fisk och räkor med aioli från hamnen. Bröd och dillkokt potatis.
Vi dukade med det vi hittade. Allt är nytt och inte vårt än och lite provisoriskt och det kändes så fint och nästan lite ömt gentemot de tidigare ägarna.
Långa promenader, blåeld och salt blåst.
En perfekt midsommartallrik om du frågar mig.
Vi dukade buffé i skuggan och barnen sprang runt och röck i alla dörrar och lådor och kunde inte för en sekund sitta still.
Vi hittade baljor att bada i.
Till kvällen dukade jag i punchverandan och kände sådan tacksamhet. Men också nån melankolisk känsla som inte riktigt gick att skaka av. Saknade någon tror jag.
Hängde baddräkten vid skafferiet.
Svalkade oss i skuggan med kepsar och vattenkrig
Alla gick mest ut och in, hämtade, flyttade runt, packade upp. Tre dagar brukar det ta innan rollerna och platsen sätter sig. Tre dagar innan barnen hittat rätt i lekmönster och samarbete, tre dagar innan man kan hålla blicken länge i den andres.
Harry plockade blommor och lade under kudden. Jag kokade Earl Grey med extra bergamott och tände husets ljus. Det kommer bli en fin sommar.
Sista vecka i stan och jag fick äta middag på bryggan med mina kollegor.
Jag tänker mycket på ensamstående den här våren. En helt ny respekt för alla som ska få livet att gå ihop med heltidsjobb, skolavslutningar, planeringsdagar, fritids, förskola, bara att laga mat till två ungar när man är själv blir tillslut så oinspirerat att halvfabrikat känns som gormé. Jag är så tacksam för allt och även att vi är två mestadels av tiden för det är svårt att hinna med alla andra. Sig själv finns inte.
Men jag har haft mjuka och följsamma kläder och är tacksam för att mjuka flitflopp passar till allt när man är på språng.
Svart Raffia korg som ska få följa med till Frankrike och linneklänningar i värmeböljan.
Träffade Alicia på en mycket efterlängtad men snabb frukost i stan.
Sommarstockholm när det är som vackrast. Alla markarbeten överallt, folk på väg hem från krogen. Fåglar, studentflak och motorcyklar i ett enda virrvarr.
Jag har tittat på tyger till sommarhuset.
Packat för en midsommar i vårt eget hus. En första av många.
Fyndade de perfekta solglasögon från Calvin Klein på Vestiare. Sålde mina stora Celine till Janette som kommer var smashing i dom.
Pappa följde med på förskoleavslutning och det var trevligt att hinna prata lite mellan rutinerna. Vi samtalade länge om Vettar och de fina snidade fåglarna som mamma och han samlade när jag var liten. Tänker att de ska få bo en hel del antika sådana på landet.
Det var bakelser och det var sånt i kyrkan.
Eli fick en present på posten av en av er läsare. Du vet men du är… en helt fantastisk likadan jeansjacka med fluff i som han och Harry har men med Eli broderat på bröstet. Vi fick ärva den efter läsarens son Eli och vi ska vårda den med kladd och lek precis som det ska vara.
Hej från hissen.
Skaffade sängkläder till killarnas sängar på landet.
En liten symbolisk gåva till John (och mig). Vår JEEP nyckel är inte infällbar, som dom var förr så behövs det då en pung. Det blev his and hers i läder för nycklarna till bilen och landet. Han blev lika glad som jag.
Stort barn utan napp och i ärvda kläder från Harry. Ser knappt skillnad på dom såhär.
Tittade på perfekta skor från Flattered. Men insåg att det får bli en önskelista snart till min 40 års dag. Det dröjer länge innan jag kommer ha annat än Birkenstock och Hawaiianas på mig. Minst en månad.. för nu börjar semestern.
Om jag hade en anslagstavla så skulle den vara översvämmad av utrivna bilder ur magasin, tygprover, färgkoder och bokningsnummer. Allt handlar om huset just nu. Eller ally visionärt. Tänkte dela lite hur jag planerar att göra och vad jag drömmer om.
Trädgården är uppvuxen sedan länge. Det äldsta huset på tomten har stått sedan 1897 så det finns egentligen platser och blomster överallt. Vild orkidé, tulpan, honungsrosor, nypon, päron och äppelträd och inte minst den över tre meter höga Häcken med syren som löper längst hela stenmuren.
Jag tänkte addera hortensior i en hem rabatt utanför punchverandan och sen krukor med klippt lagerhäck och buxbom. Enkelt, klassiskt och lättskött.
Randen flyttar ju in lite överallt. I vårt sovrum, i vardagsrummet. Sängkläder, dekorationskuddar och tapeter. Blev även sugen på att klä om en Howard fåtölj. Får bli nästa år
Vi kommer ta med våra möbler som står i källaren och äntligen få plats för det vi ärvt och sparat som inte rymts i lägenheten. Förhoppning är att all vaniljfärgad panel och de gamla breda slitna brädgolvet kommer gifta sig med mörk mahogny, asiatiskt porslin, bibliotekt lampor och grå blåa ränder. Huset är litet och det är lågt i tak så det går självfallet inte att applicera hela Kennedy konceptet där men de äldre svartvita bilderna från sommarhuset i Hyannisport.
Det finns en del planetarium shutters på byråer redan och jag tänker att vi behåller dom, kanske tillockmed utökar till garderoberna i sovrummet. Finnt med infrästa lampetter såhär.
Stallyktor är bland det finaste jag vet. Min John är inte lika förtjust. Främst för att han slår huvudet i. Men har en tanke på en fin hybrid där. Ni får se sen.
Jag har skaffat porslinsförg och rotat egna schabloner som jag tänkte testa i badrummet, det känns som en perfekt kvällsysselttning.
Vår gamla nya bil blev en Jeep discovery aka ”Bettan ” döpt efter våra mammor Elisabeth’s och det faktum är att det är så roligt när barnen slår på huven och säger kom igen nu gamle Bettan. Det passar sig perfekt med en Jeep när vi ska ta oss ned över heden.
Köket är det första vi ska ta tag i, började riva upp golven redan förra helgen. Ska visa sen. Men det blir vaniljfärgat, brons, svart och skomakarlampa.
Alla utemöbler lämnades kvar med huset. Så till midsommar slänger jag bara på en duk över det väderpinande trät och så ska vi sitta såhär med min pappa och bara andas.
Utanpåliggande gångjärn i gjutjärn.
Letar med lykta efter kabelstickade handdukar .
Eventuellt tar vi med överskåpen i köket och gör det mer öppet över diskbänk. Till det kanske det istället blir en kökö av ett gammalt bord jag har ute i garaget.
Hittade en hel byrå med gamla bilder på huset som alla tidigare ägare sparat. När dom var nybyggare och hur den nya huset från 1914 byggdes. Det visade sig att det ursprungligen hade cedertak. Min största dröm sedan jag såg huset första gången är just att lägga det. Hur kan det ens vara så att dom som byggde det kände precis likadant.
Huset har två ingångar som sedan möts i köket.
Det finns två ställen på tomten där man kan smyga ut genom muren, tanken är att bygga små grindar. Gärna så man kan stänga in en hund sen.
Det lilla bordet på bilden har vi, ärvde det av Johns mamma. Är lite så dråpligt att det skulle kunna vara Harry på bilden. Men precis sådär ska det få stå med en båt eller vette på.
Den randiga tapeten i sovrummet ska få fungera som backdrop för en himmelssäng. Det stora beslutet nu är, blir det järn eller trä. Vad tror ni?
Det är någon som ska lära sig klippa, en som klippt av alla sina lockar. En som blivit gråhårig och en fjärde vi bara ser nacken på. Det är gamla bilar, diesel i venerna, det gasas i jobbet, bromsas i det sociala. Det är musikaler, avslut, nystarter och klumpar i halsen. Det är solskydd, hagelstorm och att hitta tillbaka till en vän man sörjt, behövt skälla på men saknat intensivt. Det är ingen syren som inte blommat över det är country i lurarna.
Det är juni and we know it.
Färg till en schablon jag ritat och klippt ut. Tänkte försöka måla kakel själv. Tror stark på min egen förmåga.
Killarna matchar som alltid. Dom kommer nog vara dom som ”ringer varandra” om det på morgonen när de flyttar ut.
Jag har i stort sätt bara den här kavajen från Totême på mig. Och tror ärligt talat att det är det enda en behöver.
Vi äter jordgubbar i soffan och tittar på Bluey.
Jag läser om dukning, fester och om att vara värdinna i Deeda Blairs böcker. Min 40 års fest närmar sig med stormsteg.
”nu är klossarna slut”
Tittade lite extra på min brudbukett och mindes känslan när Sofia visade mig dem på vår bröllopsdagsmorgon. Hon hade bundit dem åt oss.
Tapeterna till sovrummet på landet kom. Magiskt!
Jag gick och röstade. Det var en så intensiv och nästan arg känsla jag bar in i lokalen. Det är främmande för mig att vara arg. Men det kanske krävs riktig ilska innan förändring sker.
Jag hoppas och tror att ni också tog ert ansvar.
Sen rullade John in på gatan med vår nya men väldigt gamla JEEP.
Det är som att köra en traktor och jag älskar allt med det.
Kändes som att vara en statist i ”runaway bride” eller vilken Nora Ephron film som du helst föredrar.
En helg.
I helgen döptes våra vänners barn, Gunnel. Eller Gunnel Eva Peggy som hon heter. Hela min lilla familjen var bjuden till dopet i Brottby.
Tänk hur det kan bli när man får nya vänner i vuxen ålder. Hur mina barn älskar Jeanette och Gunnis som dom säger. Hur Harry håller hennes små fingrar när hon kämpar med att lära sig gå. Att man kan stappla in hos varandra, synka så och sen blir det bara så självklart.
Jeanette har den förmågan – att ta sig innanför och lägga handen på. Det är en fin egenskap. Sen är hon så rolig och intensiv och färgstark. Precis som jag tänker att Gunnel kommer bli.
Jag fotade en hel del för allt var så vackert. Tänkte visa er också (fick såklart för Nettan)
En oförglömlig dag. Gunnis dag.
Gudmor.
Alla vänner, ruiner och solstrimmor som sken igenom vid precis rätt tillfälle.
Mina killar.
Vattenlek.
Alléer av ekar hela vägen fram till ruinen.
Vetefält och taxklackar.
Det varmaste av välkomnande. Så fint att få träffa alla människor man hört så mycket om.
Det var full fart, barn överallt, glada skratt och så lekfull stämning. Precis så man önskar ett dop att vara.
Älskade Gunnel med längtan efter att springa.
Efter ceremonin gick vi i karavan till huset.
Rörda, sentimentala och med lite gräs och lera på klacken.
Tack för att vi fick komma.
Jag har varit fram och tillbaka på olika järnaffärer för att hitta helt rätt i handtag och knoppfrågan.
John hade skickat ett blombud. Man kan alltid räkna ut när det inte är han som plockat ihop buketten själv. Ledtråd – det är inte ett stort fång rosor. Jag klippte av rosen med lappen på och satte den i en mini vas på nattduksbordet.
Pojkarna och jag var lite själva igen, sista inspelningsdagen för den här våren. Jag försökte gömma mig ibland för att få hämta andan, tänka en tanke klart. Ibland är det svårt att beskriva eller ens förstå hur man får ihop 40 timmar jobb, två barn och de där trettitusen öppna tabbarna i huvudet? Men det är ju så det är. Privilegium skapar ju en
Så fort John var tillbaka så fick jag ta på mig mina lite högre klackar och gå och lyssna på Harry sjunga i Aulan igen.
Den här jätte opraktiska skon kan nog ändå ligga lite risigt till för att ha som innesko till vintern. Eller är det kejsarens nya kläder?
Pyjamasar till landet är ett måste. Vill ge pojkarna och John gröna.
Träffade upp Sofia på Måsen och hon hade med paket och firade att vi är med hus. Älskar hur det alltid är så omtänksamt och genomtänkt när jag får små gåvor av henne.
Brittiska inredningsmagasin med Cottage i rubriken.
Vi satt precis på kanten av terassen och stämningen var på topp.
Finaste vän.
Måsen ligger vid Münchenbryggeriet och är en provisorisk sommarresturang med otroligt god mat. Det var grillat, röror, sallader och massa massa smaker.
Gick förbi ett Kulladalskök på Hornsgatan. Vaniljfärgat trä ändå. Längtar så otroligt mycket efter nästa vecka när vi får nycklarna till huset och jag får börja med det eviga förarbetet.
Efter middagen smög jag in på en bio. Alldeles själv för att jag var tvungen. Det kändes nästan busigt men oväntat härligt. Jag ska göra det här titt som tätt tänker jag. Ensambio var hundra procent min grej.
Valde några favoriter i godiskkoppen.
Solen gick ned och matinen startade.
Jag var helt drabbad efteråt. Men oj vilken samtida, sevärd och omskakande film. Civil War av Alex Garland.
Sen kom lite eftertraktat regn och jag hade Jeanettes merch på mig. Den ska få följa med till landet, där ska den få blekas och fläckas av sand, färg och salt.
Få saker är så självklart på sommaren som en sval, smickrande klänning. Inte för uppklätt men inte heller formlös och klumpig. Jag upplever att trender ofta stället till det med just klänning. Det blir mycket mönster, eller ballongärm eller cut outs i mage och rygg.
Jag är ju ett stort fan av att kunna använda mina plagg säsong efter säsong (även om det säljs och kommer nytt ibland).
Här är ett litet collage med modeller som jag antingen redan har eller verkligen skulle vilja ha. Sådana som ni med all säkerhet kan ha igen och igen, utan att varken mode eller kroppens föränderlighet kommer stå i vägen.
/ J
Broderie Anglais är en risktagare . Kan bli alldeles för sätt för min smak. Men denna från Zara såg precis lagom påklädd ut för att ducka studenten känslan. Toteme gjorde en klänning förra året som jag ”missade” hoppas att den kommer på rean i år. Men den här är ett bra alternativ.
H&M har precis släppt den här ribbade Polo Ralph Lauren ispirerade saken i stickat med marin kant. Så fint till nätt sandal och strandväska.
Massimo Dutti är så duktiga på Bias Cut, det faller så fint och smickrande över bålen. Den här färgen är också magiskt i en dov blå/grå skimrande nyans. Skulle vara extra fin med en chunky stickad tröja om axlarna.
Från Massimo Dutti hittar vi även den här t-shortklänningen. Den är arbetat med de där två sömmarna och inte genomskinlig. Fint till bruna seglarskor.
Toteme är otroligt duktiga på stickat och enaxlat. Den här är som en festklänning i sig, tung och ribbad men snyggast till flipp flopp och kuvertväska eller en stor scarf runt axlarna.
Även denna från Totême är helt ljuvlig. Leker med Hamptons skjortan från Polo Sport i mönstren men på ett mer subtilt sätt. Sälja exklusivt på Matches.
Jag har den vanlijgula varianten som jag köpte för att ha till min tjejfest förra våren. Den ska få följa med till Frankrike i år. Bli lite mer använd…
En annan klassiker är den kortärmade skjortklänningen. Gärna randig för att skapa längd. Ett knyt i midjan som du enkelt kan byta ut emot ett dressat läderskärp.
Vilka är era sommarfavoriter, Har jag missat något?
Blogger for The way we play. Stockholm based since 1984, I have cultivated a life where I think sophistication meets a genuine passion for the world’s finer aspects.
With an acute eye for detail, I navigate through realms of travel, fashion, and wellness, always seeking to balance elegance with the feeling of nurturing living.
I belive these experiences have shaped a unique perspective on contemporary life, one that I am eager to share with others. Whether it’s uncovering hidden gems on my travels, exploring a way to keep my classic style modern and interesting, or offering insights on style and growing as a person – mother, friend and wife. Shortly put: life as I know it. I often tend to celebrate life’s nuances and strive to do it with grace and authenticity.
Mail: [email protected]