jag scrollade förbi den här bilden och tänkte på vikten av att vara sitt eget ljus och ledstjärna och jag tänker på det ännu mer nu med Gunnel
att hon ser mig och vad jag gör, och hur viktigt det är att vara bra, både för mig själv men även för henne. att vara sårbar men också stark. att inte ge upp, att ha tålamod och tro. lust och vilja
jag vill visa henne att det är bra att ha egna intressen, passioner och upplevelser, att värna sitt liv och den tid en får. att värdesätta sina vänner och att inte ta kärlek för given
att vara en generös person som ser andra men också värnar om sitt eget, att vara sitt eget skydd och omhändertagare
att vara snäll mot sig själv, se med snälla ögon både på det bra och det svåra, att vara storsint och rättvis
det väcks mycket i mig i det att jag är någons mamma, samtidigt som jag är min egen. men det är en uppgift att bli betraktad som en förebild för någon liten, när en kanske inte alltid känner sig helt som en
jag vill vara en symbol för kärlek och värme, en trygg famn som hon vet alltid öppnar sig när hon behöver, någon som lyssnar och alltid vill väl, som ställer upp och finns där
att hon känner utrymmet att få upptäcka sig själv och utforska sitt
jag vill vara bra för henne och jag vill att hon ska känna att jag alltid villkorslöst håller av henne mest av allt
<3
i lördags gjorde vi den nu typ traditionsenliga lunch på Blå porten och varv på Skansen med Gunnels morfar
och jag kände en väldig tacksamhet att vi gör utflykter och spenderar tid ihop och det fina i att se hur Gunnel skiner upp och springer fram när hon ser honom
helt plötsligt duger inte jag till något och det är helt okej
Blå porten som delar innergård med Liljevalchs är en så fin mysig plats i Stockholm
jag romantiserar Skansen väldigt men det är så fint att Skansen finns, utan bilar, som en fredad mysig värld där uppe på toppen
mysigt med djuren och jag ser fram emot julmarknaden nu när de börjar rigga upp
bergbanan så vacker – har inte gått den vägen vi gick då så jag har inte sett den innan från det här hållet
helgen gick fort ändå – och på söndagen tog vi det lugnt hemma mest
i morse hann jag mitt optimala morgonvarv där jag kramar och hejar på Petra påväg till jobbet
provsatt någon ny gossig sackosäck samtidigt som vi pratade ikapp lite – vi har haft svårt att hitta stunder på sista tiden och då saknar jag Petra
glad att vi ska tjejluncha i helgen
och glad att jag fick se NKs julskyltning med Disney
är such a Disney child så jag tyckte jättefint
jag försöker i mörkret nu att se allt fint och hitta de glimtar som ger energi – prioritera det som är viktigt i stort som smått. att ta tid för det som får mig att må bra
<3
alltid eller allt som oftast inför en Gunnelhelg så väcks samma känslor i mig – nu de senaste helgerna har vi haft planer och tiden har känts väldigt mysig och härlig. mer som att vi landar än går uppför
hon och jag har våra rutiner och vardagsstressen att vara snabba ut på morgonen osv är ju borta. frukosten får ta tid och vi kan mysa, bara vara
men jag fylls av en ensamhetskänsla – och jag tänker på community och hur jag som liten minns att vi hängde som i flock med andra barnfamiljer, kanske inte alltid men ändå oftare – att det kändes så naturligt och fixat
jag såg Linn Eklund resa med sin mamma, moster och kusiner osv, som en klan av starka powerkvinnor, och de är så trevliga. Linn och hennes mamma är verkligen mamma dotter goals
alla de där extra händerna och snällheten
nu är det jag som fixar och det är tufft att rodda allt solo – planera, handla, trösta, laga mat, natta osv utan att ha extra händer eller någon möjlighet till avlastning eller paus – det är allt eller inget och det går allt som oftast bra
men den där vetskapen kan vara svindlande – att allt just faller på mig, alla förväntningar och förhoppningar
kanske är de mer mina än Gunnels – men jag kan sakna att känna mig hållen
att dela och att ha sällskap – i de stunderna blir det påtagligt att jag inte har en mamma att ty mig till
och inte så många som finns nära eller tillgängliga
en behöver ju inte heller alltid så många men några eller någon att känna gemenskap med
alla har så många planer långt fram, det är svårt att vara spontana och att vara med
jag skulle om så bara för stunder vilja känna det där självklara i att vara valda som någons sällskap
att vi gör det ihop – barnroddandet
att det finns umgängeskretsar att landa hos – utflykter ihop, middagar hos någon – barnen ihop
vi har inte riktigt det och det är något jag längtar efter eller drömmer om
och jag upplever att jag jobbar för det och håller igång, upprätthåller – men jag bär med mig en känsla inom mig från barndomen att inte vara vald eller önskad
det är så fint när andra räcker ut en hand och frågar hur det är. jag är van och präglad att klara mig själv, och tycker det är jobbigt att be om hjälp eller behöva
och det är svårt när alla har sitt eget att se andra – jag försöker se för jag vet hur det känns att inte själv känna mig sedd
och det känns så fint nu när Gunnel är lite större – samtalen och att kunna gå hand i hand bara vi – det är väldigt mysigt
men jag tänker på de glimtar av min barndom som jag minns med värme – så mycket umgängestid med våra jämnåriga kusiner och mormor morfar och det är en sorg att jag inte känner att vi har samma för mig och Gunnel
men tid finns och så mycket annat landar väldigt fint men jag tänker på det
<3
jag önskar att jag som liten eller yngre kanske fått mer utrymme eller uppmuntran i att utforska inom det kreativa
det fanns ändå personer i min närhet som var duktiga på att måla osv men vad jag minns så spenderade vi aldrig tid på museum eller i närhet av konst
och jag har inte tidigt upplevt någon fallenhet eller talang inom att måla eller liknande men är så lycklig att jag har hittat keramiken som vuxen – att den vägen skulle hitta mig ändå
jag tror på att dela sina passioner och intressen med sina barn – eller att iallafall bjuda in och se ifall det finns något intresse tillbaka
jag har sen Gunnel var bebis tagit med henne till de platser jag älskar
och det är så fint nu för jag köpte den där boken ”Kolla konst – en dag på Moderna museet” som egentligen är för större barn men vi läser typ det mesta även om den känts lite avancerad
men nu efter att vi var på Moderna museet sist så ville Gunnel titta i den – och började känna igen sig på bilderna
för någon dag sen så sa hon i bilen
”mamma vi lerade idag på förskolan”
och jag frågade hur det var
”jätteroligt”
jag sa att jag också tycker jättemycket om att hålla på med lera
och så blev jag rörd
jag kan inte minnas att jag fick testa på att hålla på med lera som yngre – men jag blev så glad att hon hade fått uppleva det och tyckte om det
under mammaledigheten när jag och Petra hittat varandra så åkte vi många utflykter till museum och åt lunch – gick runt med vagnarna
museum är underbara miljöer med små små barn – och alltid för oss vuxna
så tacksam för den tiden och att vi bjuder in barnen till en värld som ska väcka känslor, tankar och tilltala annat än förnuftet
det behövs i tider som nu och jag hoppas att hon ska fortsätta tycka om det – att det blir något vi kan dela
vi delade bord med två äldre herrar på Moderna sist när vi åt lunch – och en av de sa att han alltid tog med sina barn – och att de i tonåren då inte ville gå mer på museum pga mätta – men att de nu som stora går ihop och att det är så fint
jag hoppas att Gunnel oavsett vad hon får för intressen eller tar sig för i livet – ska känna min uppmuntran och mitt stöd
jag vill uppmuntra modet att våga utforska det som tilltalar henne
antingen som ett intresse eller kanske till och med yrke – som Kristina Lugn sa i nån intervju – att ge barnen ett intresse som är bara deras, som ingen kan ta ifrån dem, är det kanske viktigaste och finaste vi kan
så jag uppmuntrar henne att se – frågar om hon reagerar varför hon känner så eller tänker så
Andy Warhols lila blommor var sådär – hon ville hellre ha rosa
jag minns en ung tjej jag frågade vilken som var hennes favorittavla på Moderna och då sa hon den där – och pekade på en naturtavla med en ensam stig bort mot det okända
och på frågan varför så svarade hon ”att en stig ofta betyder en fortsättning” och att det tilltalade henne
barn upplever och ser så mycket och jag vill verkligen få lyssna och dela – höra vad Gunnel ser
gärna livet ut
<3
jag saknar utrymme att inreda med böcker men det är typ det vackraste jag vet
via @muutodesign
otrolig look till höger på danska ELLEs chefsredaktör @cecilie_elle
jag har de skorna men i svart – hade så velat ha i rosa men blev sugen på att hitta tillfälle att ha mina
i lördags hamnade vi en stund på Mankovsky gallery på Linnégatan och fick en så fin visning av lokalen och konst – blev kär i den här tavlan
och tigern i fönstret – vill ha
skapad av @j.staflund
så fint reportage i Milk – älskar klänningen över skjortan
gulligt barnspace via @mathildegislinge
och fint barnrum och bord med stolar byggda med @modu.dk
älskade den här matytan via @katrinerohrberg också för Milk
om Gunnel och jag nån gång ska klä ut oss borde jag försökta hitta så vi kan vara varsin av mina Yayoi Kusama väskor – så himla gulligt
via @sai__kairi
så fint att hitta plats för böcker i köket som
@mimmi_blomqvist
jag känner hur hösten och mörkret börjar göra att jag känner mig tröttare – längtar allt mer efter utrymmet att bara landa och vara
hur får ni till ljusglimtarna? fint att dela och kanske komma på något nytt att fylla dagarna med för att göra det mysigare
<3
jag tycker det är svårt ibland att förhålla mig till att älska och att bli älskad för den delen – nu känner jag mig ofta som en broken record och det är svårt att hitta balansen i var jag ska befinna mig. här i delandet och i livet
jag tittar på Dag och ser den person som jag vill dela mitt liv med, jag älskar honom så innerligt och känner hur min kärlek landar tryggt och snällt hos honom
det är läskigt att vara så sårbar i det – att livet alltid är en dyrbar gåva men att jag nu känner hur jag verkligen vill leva och njuter av all tid vi delar
jag känner på något sätt att jag i kontrast behöver förtydliga att jag älskar Gunnel men det är en annan kärlek mellan förälder och barn – och den är något helt eget
jag har ofta eller nog oftast i livet känt mig ensam – eller iallafall själv oavsett vad jag befunnit mig i – men jag känner i den här relationen en närvaro och samvaro som är starkare än allt annat jag tidigare upplevt
när jag är med honom känns det nästan inte som att jag är med en annan person för att det känns så synkat. samtidigt är han den mest spännande, eftertänksamme och godaste människan jag nånsin mött – han är både spänning och ro
och det går kanske inte att lägga ut bilder och texter hela tiden och skriva hur mycket jag älskar honom – men samtidigt känner jag att jag inte vet hur jag inte ska kunna dela det
känslorna är så stora att jag har svårt att rymma dem i mig
och jag har längtat hela livet efter honom – han är både allt jag drömt om, önskar mig och allt det jag inte ens visste om att jag ville ha
jag är bara rädd att inte få bli tillräckligt gammal för att hinna älska honom klart – men oavsett om jag skulle leva i oändligheten så skulle tiden aldrig räcka till att älska honom tillräckligt
så istället för att hålla inne det storslagna så önskar jag både till Gunnel, mig själv då och alla andra att hitta sin Dag och att ägna livet åt att vattna den kärlek som både ger dig själv och den du älskar
och som jag skrev igår så önskar jag att jag vetat att han skulle komma in i mitt liv
hur så mycket jobbigt kunnat blivit lättare att bära i den vetskapen
men jag hade upplevt allt som jag upplevt och inte ändrat något – för jag känner hur allt har lett mig just till honom och även lärt mig hur jag både vill älska och bli älskad
och så ska det inte gå en dag då jag inte minns hur viktig han är – och hur viktiga vi är för mig
<3
foto av Linda Alfvegren
jag stannade upp imorse och tittade på den vackra rosa himlen som vaknade
tiden nu känns verkligen ny, ett nytt liv i livet som ger varje dag – det känns så speciellt och sentimentalt att få landa mjukt efter det här året som varit omvälvande om än mitt vackraste år
Julianne Moore än så vacker – jag hoppas få åldras lika värdigt. jag tänker mycket existentiellt nu – om att få leva nu på ett sätt som känns precis som jag att livet ska vara
via @ad_spain
såg bild från @trinekjaer_ som kändes så harmonisk
jag vill njuta av dagarna nu, göra mörkret till något mysigt och verkligen känna och inte missa den ro jag ändå känner
vi hade mysig Gunnelhelg i helgen
och träffade Gunnels kusiner för frukost i söndags
mitt hjärta har svårt att ta in känslan när vi går i lugn takt hand i hand, plockar löv och pratar – längtar efter att få lära känna Gunnel och alla versioner av henne
blir glad varje gång jag går förbi vår kyl och frys som är fylld med barnteckningar och foton
inspireras av det glada och lättsamma uttrycket
och vill göra en rosa liten virkad rosettbrosch till mig själv – lär dröja ett tag till jag kan flörta till mig en från Gunnel
jag känner mig så ödmjuk till livet och vill inte nånsin ta för givet hur fint det är nu att ha Dag att dela det med – att få älska en annan person så innerligt och älskas tillbaka – att känna hur jag har hitta min match, livets stora kärlek och bästa vän i honom är så oerhört starkt
jag önskar att jag som liten fått veta att det här skulle få hända mig
<3
åh herre alla gudar och gudinnor jag skrek typ nästan när jag såg den här perfekta looken via @_liullland och sen skickade jag den till Carolijn i New York som jag visste skulle förstå mest av alla
älskar det rosa mot röda turkosa och leopardpälsen, snäckan – ja precis allt ihop är bara otroligt
<3
Andrea som också bloggar här på TWWP skrev på mitt inlägg om stickning att vi borde luncha och idag fick vi till en mysig lunch på Schmaltz
vi har bara setts snabbt på event men aldrig suttit ner ihop och pratat – vi pratade om olika skrivstilar och åskådningssätt, life och erfarenheter. om separation och att vara solomamma, ensamhet och ny samvaro och det blev ett så fint och djupt samtal som träffade an på många punkter i mig så pass att jag typ känner mig rörd i efterhand – och Andrea är så mild i sin framtoning men så otroligt observant och närvarande – så så fin
efteråt gick vi ett varv på Nordiska galleriet och suktade
jag är så sugen på att måla nån pampig tavla
Andrea så fin i grå kappa som är lik en rosa jag har – nu är jag sugen på att ha min
jag blev så inspirerad och vi avslutade med ett varv på NK parfym eftersom Andrea är parfymgeni
jag fick använda all kraft att stå emot det här otroliga dusty bubblegum ljuset från Loewe – ska bejaka att spara och gå och köpa det
så vackra parfymer och jag doftade på en annan Loewedoft Cedro som jag blev kär i och köpte – som ett minne efter lunchen
den doftar som att du legat i sängen med en vacker man och sen gått upp med doften av honom kvar på dig – jag tycker det är väldigt snyggt med kvinnor i manliga dofter
ser fram emot att använda och att kanske blanda med någon av mina blommigare parfymer
så tacksam att TWWP ger mig så mycket fint i livet genom er och nu Andrea
<3
när jag var i Paris fick jag ett meddelande från Lauren som ansvarar för livsstilssektorn vid franska ambassaden och en inbjudan till en eftermiddag på franska ambassadörens residens med exklusiva franska varumärken
jag sa givetvis jag och klädde mig så french jag kunde i Sezane, Merci Paris och Louis Vuitton
såg en så vacker skulptur påväg dit
jag har nog aldrig varit på en ambassad innan och det kändes pirrigt och stort att både bli inbjuden och gå dit själv
blev direkt Parisnostalgisk
och slagen av hur slående vackert och pampigt miljön var
det var flera märken inom skönhet och mode som presenterade sina varumärken och produkter
jag blev särskilt förtjust i de här parfymerna som @camillehauguel skapar för sitt eget parfymbrand @milleseveparis
dofterna är skapade utifrån hennes doftminnen från hennes barndom i Normandie – oerhört vackra och smakfulla dofter med lite samma tyngd som Byredo
min favorit var den som skapats som en hommage till hennes farmors köksträdgård, blommig och samtidigt lite tung
den påminde om Mixed emotions från Byredo som är min one and only parfym
det är väldigt inspirerande att träffa personer som skapar sina egna varumärken med sån passion och ömsinthet både till människan och världen
och här fångades jag när jag med inlevelse berättade om boken Alla fyra och tonkabönan för otroliga Christian Hughes som är the C i Cow parfymeri (dit jag och min kompis Johanna såklart gick för att kunna hitta doften och fatta grejen – ni som läst och vet vet)
de proffsiga bilderna är tagna av @jessica_hanlon_photography
och allt fint vi fick se finns som pop up i Mall of Scandinavia till mitten på december
merci beaucoup Lauren och franska ambassadören for having me
<3
Konstnär, keramiker, jurist & mamma. Här inne vill jag dela med mig av det som inspirerar mig, och om det som är svårt. Om livet som mamma. Om härliga outfits & inredning. Restaurangbesök eller härlig mat. En blandning av allt jag älskar & det som gör mig glad eller berörd.
Instagram: @jeanetteakerbergceramics