Week 23

Jag har varit fram och tillbaka på olika järnaffärer för att hitta helt rätt i handtag och knoppfrågan.

John hade skickat ett blombud. Man kan alltid räkna ut när det inte är han som plockat ihop buketten själv. Ledtråd – det är inte ett stort fång rosor. Jag klippte av rosen med lappen på och satte den i en mini vas på nattduksbordet.

Pojkarna och jag var lite själva igen, sista inspelningsdagen för den här våren. Jag försökte gömma mig ibland för att få hämta andan, tänka en tanke klart. Ibland är det svårt att beskriva eller ens förstå hur man får ihop 40 timmar jobb, två barn och de där trettitusen öppna tabbarna i huvudet? Men det är ju så det är. Privilegium skapar ju en

Så fort John var tillbaka så fick jag ta på mig mina lite högre klackar och gå och lyssna på Harry sjunga i Aulan igen.

Den här jätte opraktiska skon kan nog ändå ligga lite risigt till för att ha som innesko till vintern. Eller är det kejsarens nya kläder?

Pyjamasar till landet är ett måste. Vill ge pojkarna och John gröna.

Träffade upp Sofia på Måsen och hon hade med paket och firade att vi är med hus. Älskar hur det alltid är så omtänksamt och genomtänkt när jag får små gåvor av henne.

Brittiska inredningsmagasin med Cottage i rubriken.

Vi satt precis på kanten av terassen och stämningen var på topp.

Finaste vän.

Måsen ligger vid Münchenbryggeriet och är en provisorisk sommarresturang med otroligt god mat. Det var grillat, röror, sallader och massa massa smaker.

Gick förbi ett Kulladalskök på Hornsgatan. Vaniljfärgat trä ändå. Längtar så otroligt mycket efter nästa vecka när vi får nycklarna till huset och jag får börja med det eviga förarbetet.

Efter middagen smög jag in på en bio. Alldeles själv för att jag var tvungen. Det kändes nästan busigt men oväntat härligt. Jag ska göra det här titt som tätt tänker jag. Ensambio var hundra procent min grej.

Valde några favoriter i godiskkoppen.

Solen gick ned och matinen startade.

Jag var helt drabbad efteråt. Men oj vilken samtida, sevärd och omskakande film. Civil War av Alex Garland.

Sen kom lite eftertraktat regn och jag hade Jeanettes merch på mig. Den ska få följa med till landet, där ska den få blekas och fläckas av sand, färg och salt.