Igår gick alla varandra på nerverna och vi bestämde oss för att det bästa var att ge sig ut. Först tänkte vi picknick i parken, men sen kom Magnus ihåg att vi en gång, på väg hem från stallet, stannade på en otroligt fin utkiksplats. Dit åkte vi, tog med oss lite bubbel, frukt och bär.

Vi är så amerikaniserade att vi har strandstolar och till och med ett ihopfällbart bord (som vi egentligen köpte för Majlis födelsedag förra året). Vi smällde upp bordet och stolarna och strandtältet (ja, vi har ett sånt också) och satt sedan och pratade en stund. Blickade ut över Stilla havet och pratade om hur dramatisk naturen här i USA är. Det är liksom extra allt hela tiden.

Sen tappade ungarna tålamodet och vi insåg att någon snart skulle bli biten av en orm/ramla ner i en ravin. Sen åkte vi hem och åt middag.

Jag vet inte vad jag ska säga. Fredag igen. Den här natten kommer jag att tillsammans med Maja dra Friday Lab Retreat. Ett on- och offline retreat med temat design your life. I praktiken handlar det om att släppa taget från vardagen en stund och ge sig själv tid att fundera på vad man vill och hur man vill det. Det ska bli väldigt kul, men också spännande för en extremt kvällstrött person som jag.

Ja, ja över till länkarna.

Vi är extremt många som bakade surdegsbröd under karantänen.

Norska gym satsade stort på att medlemmarna tvättade händerna och höll avstånd. Det hjälpte!

Kommer folk att åka ännu mer bil istället för buss/tåg/spårvagn pga av rädsla för covid-19?

Media har makt och nu anklagas högermedia i USA för att ha förminskat riskerna med viruset och därmed utsatt folk för fara.

Är Facebook det nya Fox News.

Black Lives Matter målas på gatan utan för Trump Tower.

Nu överger de vita arbetarklasskvinnorna Trump.

I USA pratar man om att avveckla polisen, men vem ska då beskydda kvinnor från männens våld med allt våld mot kvinnor (spoiler: polisen spelar inte en så stor roll i det här problemet nu).

Vem som än vinner presidentvalet i USA, kommer de som röstat på den andra kandidaten att lita på resultatet?

Drömmen om den perfekta garderoben ger en ohållbar klädindustri. (Svenska)

Amerikanerna har inte varit så här olyckliga på 50 år.

Bloopers från Between Two Ferns.

Anna Kendricks är så amerikansk. Alltså på det det klyschiga sättet där hon säger saker som förväntas av henne snarare än det hon verkligen känner. Eller så upplever jag det. I tv-serien Love Life är hon ändå riktigt bra. Överraskades positivt av dialogen och svängarna. Ni får ha överseende med peruken i början.

Igår kollade Magnus och jag på dokumentären “Biggest little farm”. Den handlar om ett par som bor i en lägenhet i Santa Monica och flyttar ut till Moorpark där de (med lite hjälp) köper en gård och en massa mark. Sedan testar de på att driva ett gammaldags jordbruk. Alltså ett jordbruk där man inte bara odlar/föder upp en sak, utan skapar nåt slags kretslopp där alla levande varelser har en betydelsefull del. Det var en så otroligt fin dokumentär. Jag satt och smågrät bara för att djur och natur är så fint. Rekommenderas varmt! Fanns åtminstone på SVT Play (använd VPN om ni bor utomlands. Kan verkligen rekommendera Express VPN!)

Er tur! Tipsa mig gärna om en bra dokumentär.

Jag har undvikit att skriva så mycket om the c-word, men efter att ha pratat med en väninna i Sverige i morse blev jag nyfiken på hur ni agerar. Vi tvättar såklart händer och använder ansiktsskydd när vi handlar mat eller befinner oss inomhus med andra främmande människor (alltså handlar mat). Vi träffar vänner, men inleder alltid med frågan “kramas vi?” Det är lite läskigt så fort man anpassat sig till den här nya verkligheten (eller alla har ju verkligen inte anpassat sig).

Vi har kompisar som inte träffar någon sedan mars. Andra som inte träffar någon de tre första månaderna, men sedan vara givit upp och fortsatt leva mer eller mindre normalt. Jag vill verkligen inte ge mig in en covidpatriotisk diskussion om vilket land som är bäst/sämst, men är nyfiken på var ni bor och hur i lever (träffar folk? Folk över 70? Inomhus? Ansiktsskydd? Handskar? inget alls?). Här i Kalifornien är det för övrigt lag på ansiktsskydd inomhus i offentliga platser.

Idag köpte jag en ridhjälm åt Magnus för 250 dollar. Om han ska börja rida på allvar kommer han att trilla av och då är de lika så bra att han skyddar sig. Jag tycker om att köpa saker åt Magnus, eller folk i allmänhet. När jag var liten och hörde vuxna säga att de tycker med om att ge bort grejer än att få grejer trodde jag alltid att de ljög, men inser nu att alla kanske inte gjorde det. Det sagt blir jag ju inte arg precis om någon ger mig en gåva.

Vi spelade också in podden imorse. Där pratar vi om Juneteenth, om varför Biden är en så bra presidentkandidat, Alexander Bard, om hur en person inte kan rädda ett land och mycket mer. Bra avsnitt, om jag får säga det själv. Här är prenumerationslänken, tack för att ni betalar för innehåll!

Jag har ätit chips till lunch tre gånger de senaste fem dagarna. Vill tro att jag tar bättre hand om mig än så. Det får bli en ändring.

Ni som är hästmänniskor är garanterat bekanta med den där killkommentaren om att ridsport inte är någon riktig sport eftersom man bara åker omkring på en häst. Aldrig sett Magnus så svettig (och då är han en person som måste svänga in i supermarketen på vår gata för att kyla ner sig när vi är ute och promenerar) som efter att han övat på att trava. För att inte tala om allt gnäll om träningsvärk. Otroligt tillfredsställande att få honom att märka hur många muskler det behövs för att verkligen rida (alltså inte sitta på en trött turisthäst någon leder ett varv).

Sysslar ni med någon sport/hobby som folk har fördomar om? Typ bara rika människor spelar golf. Eller har någon uttryckt en fördom om er? När Magnus började dejta mig sa hans kompisar att han skulle vara försiktig och inte tro att det skulle bli något eftersom jag var en player. Och efter att vi gift oss sade en kompis (som inte var bjuden på bröllopet) att hon utgick från att jag varit en bridezilla. Blev så förnärmad att jag än idag bär med mig denna kommentar. Berätta om fördomar om er /det ni sysslar med! Och har ni någon fördom mig mig? Tycker att jag är väldigt transparent i den här bloggen, men det finns ju en risk att jag förmedlat något som inte alls stämmer.

Jag snor en lista av BFF Ellen, en blogg som alltid är läsvärd. Men först vill jag tacka er för alla kommentarer på inlägget under. Så intressant att läsa om hur ni resonerar kring boende. Håller liksom med nästan alla av er, fattar vad ni menar. Tyckte mycket om att läsa.

Veckans jobb: Jag ska bara skriva på min roman. Eller det stämmer ju inte alls. Maja och jag har en massa att göra inför Friday Lab Retreat på lördagen (okej, min natten mellan fredag och lördag). Så kul att ordna retreat! Lite pirrigt och mycket förväntansfullt.

Veckans fritid: jag har så svårt att skilja mellan jobb och fritid. Tänker ju hela tiden på mina texter och Friday Lab, men när jag rider och badar är det i alla fall fritid i hjärnan. Har på allvar tänkt att jag måste ta lite ledigt snart, är så jävla trött hela tiden. Det kan i och för sig också bero på Majlis som pratar oavbrutet med mig mellan det att hon vaknar på morgonen och somnar på kvällen. 

Veckans läsning: den här veckan har jag lyssnat färdigt på “My dark Vanessa” mycket stark rekommendation på den. Jag håller också på med Kugges “Nationen“.

Veckans klädsel: varierar mellan bikini och ridkläder. Känner noll lust att köpa något nytt. Däremot har jag bestämt mig för att använda alla de plagg jag fått för mig att är för fina och dyra för att användas annat än på speciella tillfällen. Livet är ett speciellt tillfälle.

Veckans skönt! Den här våren har ju varit en enda lång övning i att acceptera att man inte kan planera något, framtidens föränderlighet. Jag har lärt mig att uppskatta att leva i nuet, men har också alldeles nyligen fått en vision om hur och när vi ska åka till Norden. Nu när jag kommit på det känner jag en viss lättnad och inser att det stressat mig mer än jag gett sken av.

Veckans ängslighet: oroar mig lite för att det ska bli för mycket hästar på bloggen och ni ska tröttna.

Veckans insikt: jag mår så otroligt bra av att lägga mig tidigt. Det handlar inte bara om mängden sömn, utan om att jag vägrar göra något för någon annan i familjen efter att jag lagt mig. Pappor kommer alltid lättare undan än mammor, men lagd mamma ligger.

Hur resonerar kring boende? Plats, pris, stad, landsbygd, jobb, närhet till natur, föräldrar, vänner syskon? Det är ju inte lätt att fylla alla kriterier, men så många som möjligt vill man ju gärna ha. Eller några riktigt vägande. Måste tillägga att det givetvis är ett enormt privilegium att kunna välja så pass fritt som vi gjort.

Jag skulle gärna bo närmare min och Magnus ursprungsfamilj och såklart mina närmaste vänner. Los Angeles är otroligt långt borta och vansinnigt dyrt, men älskar ändå så mycket med den här staden. Känner mig extremt levande här och längtar aldrig bort som jag ibland gjorde i Helsingfors. Ibland tänker jag att de dagar jag inte är i LA är slöseri med liv. Det är såklart inte helt sant, kan verkligen uppskatta sommaren i Norden också. Men ni fattar.

Bodde vi Sverige eller Finland kunde vi bo mycket större och betala mindre, men just nu prioriterar vi svindyrt, men fantastisk miljö. Det kommer säkert att förändras en dag, det är ju det fina med att vara människa, man kan och får utvecklas och uppskatta nya sidor av livet och platser i världen.

Men ni då: Hur tänker ni kring boende och är ni lyckliga där ni bor?

Hörni, vi har två platser kvar i Friday Lab-retreat som ordnas på lördag (27.6). Häng på! Temat är “designa ditt liv” och går i praktiken ut på att du tar ledigt från allt ansvar kring resten av livet just den här dagen och bara funderar på dig själv, hur du vill leva och vad du vill göra. Det blir föreläsningar, övningar, yoga, cook along (det ni ser på bilderna) och otroligt bra människor. Allt detta sker både online och offline. Här finns mer info. Tycker allvarligt att två av er ska norpa de sista platserna, lovar att ni inte kommer att ångra er!

Otroligt bra midsommar som började kring lunch och avslutades runt midnatt. Sällan har jag firat en så traditionell johanni som den här. Midsommarstång, sill och snapsvisor. Barnen badade i poolen och underhöll sig själva medan vi satt och åt oss igenom dagen och kvällen. Älskar såna här långa häng när man har tid att prata om allt mellan politik, ångest, ekonomi, feminism osv.

Efter tre månader av sparsamt umgänge med andra människor uppskattar jag diskussioner med andra vuxna så fruktansvärt mycket. Idag är jag lite trött och svag, men inledde dagen med ett svalt dopp i poolen och färskpressad apelsinjuice. Men nog om mig, hur har ni haft det?