Non grata

vi har hört att Persona ska vara magiskt, så förväntningarna är höga. trötta efter en lång dag på stan är det som att komma in i en lummig oas bara ett par stenkast från pulsen och turister vid Nybroplan

Non grata tar inga bokningar och trots att vi kommer i prime tid en lördag finns lagom många bord att välja mellan. det känns ljuvligt att sätta sig under de maffiga kastanjeträden med solen som glittrar fram mellan löven och Styrmansgatans takåsar

läget är underbart och det kan knappast finnas lika fina innergårdar med samma läge och personlighet som denna. restaurangen ligger dock lite undanskymt, så en måste veta att den finns här, vilket såklart ökar den privata känslan men kanske gör det svårare för spontana drop-in gäster

vi möts iallafall av glad servis och får ett för oss perfekt bord som överblickar hela restaurangen

atmosfären
är helt perfekt en sån här sommarkväll

fina former och lekfull dukning med olika typer av bord lite oregelbundna avseende storlek höjd och form gör att det känns casual och inbjudande – men högst välkurerat

personalen vid grillen syns i bakgrunden och utstrålar en familjär känsla, som drömambiencen till en privat lyxig mindre bröllopsfest

helhetsviben hade lika väl passat i Provence, Portugals Atlantkust eller Toscana

det är en vacker dukning, coola lampor på borden, högtalare med genomtänkt musik utplacerade i rabatterna. sober men vänlig stämning

vi inleder med varsin drink och drinklistan utgörs av ett kurerat fåtal annorlunda drinkar som passade till medelhavsviben, vi tar en pastis och en paloma (som jag drack på konserten i Milano så jag transporterades dit)

glasen har rundade undersidor och våra drinkar serveras väldigt snyggt, detaljerna var nästintill perfekta

och maten då, vi blandade flera smårätter och delade sen på en huvudrätt – roliga kreativa kombinationer som känns nya och spännande, den ovissa känslan av att inte veta vad du ska få – menyerna lite kryptiska på ett sätt som bidrar till mystiken

välkomponerade goda rätter i både lägre och högre prisklass

spänningen hade kanske kunnat förstärkas av en presentation av servisen

vi åt inte den going mot virala cantaloupe och caviarrätten men såg den och den var så vacker

favoriterna är kammusslan med café de Paris smör och parmesan och boquerones med bagel, ramslökspesto, espelette och plommon

jag älskade fö detaljen med servetten som ett kavajslag

servicen var trevlig rakt igenom men det känns som att det finns en liten stress bakom och vi får uppmärksamhet i början men glöms lite bort mot slutet

tallrikar plockas inte bort och till sist staplar vi själva upp tallrikarna och ställer dem på bordskanten. kanske var det för många olika serverande – i vårt fall sju personer som tog beställning och kom med mat vilket gjorde att den där bondingen som
kan bli en förstärkning av upplevelsen uteblir. en vill på något sätt veta sin person – känna den tydligheten. nån beställning glöms bort och vi hann bli nöjda att gå innan fråga om efterrätt eller kaffe

det är uppenbart att Non grata sätter en hög ambition och miljön indikerar också ett visst prisläge. men med det sagt är känslan ändå att det både är rimligt och prisvärt, en kan unna sig att prova lite olika rätter, fler än vad som brukar kännas rimligt, och priserna är
absolut inte i överkant

det hade kunnat önskas en guidning om hur mycket en behöver äta för att bli mätt men det går ju också att fråga