Creating memories

Gunnel och jag gick igår morse till en vacker liten strand vi såg från promenaden dagen innan

en kvinna och två barn i morgonrockar var lite före oss ner. en mormor och två barnbarn

det finns video på min syster och mig när vi var i ungefär samma ålder som tjejerna och badar med vår mormor i Vadstena. vår älskade mormor. den här mormorn på bryggan påminde mig om henne, närvaron och värmen. hur jag märkte att hon spenderat mycket tid med barnen, de kunde varandra och var nära. och när mormorn badat klart satte hon sig intill Gunnel på bryggan och de plaskade med fötterna i vattnet bredvid varandra. och hon hade tagit på sig en röd morgonrock i velour med dragkedja. i exakt samma färg som min mormors favorittröja också den med dragkedja, också i velour och i samma nyans. jag har inte tänkt på den tröjan på år. men där var den framför mig lika klar som om jag ägnat varje dag i livet åt att memorera hur den såg ut. både mormors tröja och den här mormors morgonrock urtvättade pga trolig favorit som använts ofta. en oerhörd värme gick igenom mig. jag önskar att Gunnel hade fått träffa min mormor mer för hon var en fantastisk person och helt avgörande för mig

efter badet gick vi tillbaka till det fina röda huset för lunch

Gunnel somnade sen efter lunchen i vagnen och jag gick och drack cappuccino på den lokala italienska delin – väldigt god

när Lovisa jobbat klart hängde vi i trädgården

och Gunnel plockade väl nästan alla blommor de hade – tur vi bara stannade 1,5 dag

jag kände hur jag gav henne en idyll

och Gunnel bakade sen efterrätt med Lovisa medan Andreas gjorde egen pasta som vi sen skulle ta med oss på middag till Lovisas syster med familj

jag satt på kökssoffan och skötte musiken, drack lemonad och betraktade den här ljuvliga lilla bilden

så fin pasta! jag har en likadan pastamaskin som är kvar i förpackningen hemma – väldigt sugen nu på att prova själv

smultron på ett strå välkomnade Gunnel till middagen

en jämngammal kille och en lite äldre tjej som sällskap till Gunnel – och hon fick bada och leka ihop – springa med vindsnurra och allt kändes så fint

hon blev helt kär i två gosedjurshundar och vi fick ta noggrant farväl innan vi åkte

i morse åt vi pannkaksfrulle framför Frost och alla fick flätor (för att jag skulle få borsta Gunnels hår)

och nu är vi på tåg påväg hemåt – Gunnel sover och jag passar på att säga hej och föreviga våra dagar och vackra stunder här

jag har ju alltid min Byredo mixed emotions parfym och det sista Lovisa sa när vi lämnade huset påväg till stationen var att ”tänk att den där doften som
är så du kommer vara ett av Gunnels starkaste doftminnen i livet”. doften av mamma. vi fick båda gåshud och det var en så fin tanke att den vill jag minnas forever – och hoppas att det blir så