Den här bloggen ska inte handla om konsumtion, men ibland kommer den att handla om grejer jag tycker är fina (dessutom fick jag några önskemål om inlägg med vad jag har på mig. Oftast är det ju baddräkt eller ridbyxor, men ibland så händer det!).

Som till exempel den här begagnade Alexander Wang-väskan jag köpte för en femtedel av ursprungspriset. Perfekt skick och rymmer precis min laptop. Den här svart på ena sidan och leopardmönstrad (inga leoparder mördades i tillverkningen) på den andra. Känner mig otroligt cool i den. Resten av människan består till det yttre av Blankens skor, Levi’s jeans och Anine Bing skjorta.

I dag är det Magnus födelsedag och vi firade bland annat genom att äta lunch på ett nyöppnat hotell i närheten. Det var verkligen otroligt fint och fräsch, kändes skandinaviskt med trä och stora ytor. När vi kom hem fick jag världens magknip (förlåt, så tråkigt att läsa om andras krämpor). Eftersom jag sällan är sjuk tror jag alltid att det är döden som har kommit för att hämta mig när väl blir det. Fy fasiken vad dåligt jag mått idag, men nu känner jag hur livet långsamt strömmar tillbaka till mig.

Vi tar några frågor.

S

Man pratar ju inte om pengar, men jag gör det ändå: är det enkelt att få det att gå ihop ekonomiskt i USA? Menar matpriser, boende osv. Enklare eller svårare än i Norden?

Mycket enklare att få ihop det ekonomiskt i Norden! Det mesta är dyrare här, inte minst boendet (eller vill man bo i andra delar av stan med sämre skolor och utan Stilla hav är det såklart lite billigare, men då måste man ha sina barn i privatskola och det blir ändå dyrt). Tycker att matpriserna också är högre här. Bensinen var länge väldigt billig jämfört med Norden, men nu har den blivit allt dyrare (men det kan vi strunta i eftersom vi lyckligtvis kör elbil). I början var det svårt att få ihop det ekonomiskt, men nu går det bra. Delvis för att Magnus har ett annat visum och får en amerikansk lön. Och för att jag är en maskin, vill jag tillägga.

Tycker för övrigt att det är bra att tala öppet om löner och arvoden och pengar. Om alla tycker att det är pinigt och ofint över det förlorar man leverage i förhandlingar.

Filippa

Kan du skriva lite mer om det där du lyssnade på om att inte fundera över olika alternativ, och din analys av saken?

JA! Kort förklarat handlade den om att människan mår mycket sämre när hon hela tiden utsätts för alternativ som hon måste ta ställning till. Här i USA är ju folk så besatta av “frihet”, men forskning visar att man blir lyckligare av att ta oåterkalleliga beslut. Det beror på att ens hjärna är funtad så den gräver fram förklaringar till varför ens beslut var det självklart bästa. Man bekräftar sig själv på valet av husköp, maka/make, studieinriktning och what not.

Jag tror att folk föds med olika stor förmåga att känna lycka. Jag har till exempel ganska lätt för att vara lycklig (obs!! har SÅKLART också varit extremt olycklig i mina dagar. Jag är ändå en människa). Maggan och jag har dessutom helt utan att vara medvetna om det utarbetat en strategi där vi bekräftar varandras livsval. Själv kan jag flera gånger om dagen tänka på hur sjukt bra jag har det här i Santa Monica och verkligen känna det.

Cecilia

Jag är nyfiken på finlandssvenskar- efter besöket i Helsingfors är jag nyfiken på svenskans status. En gång på tre dagar hälsade en dam på oss i hissen på svenska, dock ville alla tala finska med mig. Svårt när ordförrådet är hej och tack. Svenska hörde jag en gång på den fina bokaffären i centrum. Skäms man att tala svenska eller är svenskan utdöd på fastlandet? En gång hade jag en kurskamrat från Åland som träffade på en finska och började tala finska med henne, finskan bytte snabbt till engelska. Min kursare kände sig förolämpad…

Svår fråga, kanske någon annan kan svara bättre på den. Svenskan är absolut inte utdöd på fastlandet. Det finns svenska skolor, körer, teatrar, förskolor, föreningslivet är väldigt aktivt på svenska och så vidare. Det finns svenskspråkiga orter i Finland där folk tycker att det är svårare att tala finska än engelska. I Helsingfors talar de flesta finlandssvenskar (ursäkta generaliseringen) finska när de möter någon de inte vet modersmålet på. Det är lite synd eftersom det innebär att finskspråkiga får ganska få chanser att öva på sin svenska. Alla utgår också från att finlandsvenskar (åtminstone i huvudstadsregionen) talar flytande finska och då kan man snacka det som är enklast för alla.

Som finlandssvensk i Helsingfors har väl de flesta fått höra “Suomessa puhutaan suomea” (i Finland talar man finska) på spårvagnen och det bland fyllon på väg hem från krogen kan uppfattas provocerande med finlandssvenskar. Tänker att det blivit värre ju större stöd Sannfinländarna fått, men har ej statistik på det. Det sagt har Finland två nationalspråk: svenska och finska.

Anna

Har du sett dokumentären om Filipstad? Kommentarer eller tankar isåfall? Vad har ni för planer när det gäller Majlis daghem/skolgång i USA?

Hade inte hört talas om den förrän du tipsade! Tack! Kan ibland ställa mig lite skeptisk till Uppdrag Gransknings hårdvinklingar. Läste den den här kommentaren: Det visade sig ingalunda vara så att Filipstads problem började år 2015 med invandring, ska man verkligen peka finger (och det tycker jag inte man ska göra) är ett problem den åldrande befolkningen.

“På hundra år har det som i dag är Filipstads kommun halverats från drygt 20 000 invånare till något över 10 000. Först med flyktinginvandringen på 2010-talet vände siffrorna från minus till plus.

Det ger en motbild till en del försåtliga formuleringar i medierubriker och annat som ger intrycket att inrikesfödda Filipstadsbor flyttar på grund av flyktingarnas ankomst.

Varje kommunpolitiker som har styrt en kommun med minskande befolkning vet vilket elände det är:Krympande skatteintäkter. Besvärande övervikt av äldre kommuninvånare. Tomma lägenheter, fallande bostadspriser, förfulad stadsmiljö. Torftigt nöjesliv. Dålig tillgång på arbetskraft. Döende kommundelar. På sina håll påtagligt mansöverskott.”

Gällande Majlis förskola så kommer hon antagligen att börja nästa höst i samma skola som Vidar går i nu. Hon längtar väldigt mycket.

Ida

Älskar att du ger mig som har så lite tid koll på så mycket – smått som stort! Du skrev att du lyssnar mycket på amerikanska politiska poddar, ge oss gärna uppdatering där!

TACK FÖR BÄSTA BLOGGEN!

Tack för att du säger så och för att du läser! <3

Jes

Jag vill höra mer om LA, exempelvis vilka stadsdelar är dina favoriter och varför och vilka delar av LA gillar du inte.

Jag är också intresserad av det här med Finland och Sverige. Fördomar mellan grupperna svenskar, finländare, finlandssvenskar och sverigefinnar.

Jag tycker att de flesta delar av Los Angeles har sin charm (ursäkta för lökigt och intetsägande svar). Ju bättre man lär känna dem, desto mer gillar man dem. Är inte överförtjust i Hollywood kring Hollywood Walk of Fame, tycker att Marina del Rey är lite tråkigt och, ursäkta, Venice överskattat. Gillar att göra utflykter och äta i Echo Park och Silverlake, älskar Topanga som är otroligt vackert och knasigt bohemiskt (vill däremot inte bo där pga av rädd för att brinna inne när höstbränderna kommer igång), tycker DTLA är otroligt fint med Art’s District och alla härliga takterrasser, Malibu för stränderna, vill utforska Highland Park vidare och så vidare. Tycker mycket om att det fortfarande finns så många olika områden att upptäcka.

Svår fråga om svenskar, finländare, finlandssvenskar och sverigefinnar. Tänker att den blir roligare om jag bara kör på mina egna fördomar istället för att leta upp statistik och verka så korrekt som möjligt.

Svenskar: tycker i hemlighet att de är lite bättre än alla andra nordiska länder, klär sig snyggare (och ängsligare) än samtliga, är generellt bra på småprat, gott självförtroende, viktigt för dem att vara först med trender, skulle hellre dö än erkänna det men beundrar USA (okej New York och Kalifornien).

Finländare: tystlåtna, blyga, viktigt vad omvärlden tycker om dem, gillar buskis, stolta över sitt land, försiktiga med auktoriteter, skippar gärna prepositioner, vacklande självförtroende, men också hederliga och stoiska. Otroligt bra på bastu och att försvara sitt land mot Ryssland.

Finlandssvenskar: tar traditioner på allvar (som för övrigt skiljer sig mycket mellan Södra Finland, Österbotten och Åland), delar ut stipendier åt varandra, vem som helst kan bli vad som helst i Svenskfinland, noga med att påpeka att just de INTE är typiska finlandssvenskar, sneglar mot Sverige, emigrerar, gillar båtar.

Sverigefinnar: Arja Saijonmaa och delar av Kent.

Jennifer:

Hur ofta är drömmen att hälsa på hemma i Norden? Så som det är nu eller mer?

Som det är nu, eller kanske till och med mindre än nu. Älskar att hälsa på i Norden, träffa ursprungsfamilj och alla vänner, äta god mat, bada bastu, simma i Östersjön och GÅ överallt. MEN i LA längtar jag aldrig dit. Tycker att mitt liv peakar här. (Lyssnade förresten på senaste avsnittet av Hidden Brain som handlade om att man blir lyckligare av att inte hela tiden fundera på alternativ).

Egentligen borde jag väl spara på frågorna/rubrikerna, men det GÅR inte för det är för kul att svara.

Malin:

“Modigt av Majlis och nu kommer hon inte att vilja göra annat än hoppa!

Hur går det med Trumpsympatisörerna som ni har i er närhet. Grannar, barnens kompisars föräldrar etc. Har det normaliserats så det inte märks så mycket vem som är det och inte? Hur förhåller du dig till det som är? Verkar de bli fler eller färre?”

Majlis bara hoppar och hoppar och nu vill hon testa på att simma utan sin flytväst så vi får se hur det går. Är verkligen ingen hetsare av att mina barn ska vara tidiga med olika saker (sova ensamma, blöjfria, börja läsa, lära sig klockan etc) tänker att det är mognadsfrågor som kommer förr eller senare. Däremot är det bra att kunna simma så tidigt som möjligt när man bor på en plats med en massa bassänger.

Gällande Trumpsympatisörerna så ses vi mest utanför skolan. Eftersom Vidar inte längre går i samma klass har umgänget trappats av. Det sagt är de otroligt trevliga att umgås med så länge man inte pratar politik. De är för övrigt de enda Trumpanhängare (och inte ens de gillade Trump, de röstade på honom för att han är republikan) jag träffat. Kalifornien är väldigt demokratiskt. Folk har snarare “F*ck Trump”-skyltar i sina fönster, på sina dörrar och bilar. Kalifornien kämpar emot Trump så gott det går.

Malin en gul apelsin

Jag vill veta hur det går med språken för barnen. Är engelskan eller svenskan starkare, hur gör ni för att de ska hitta sin språkliga identitet (eller behöver man ens göra något för den saken, jag har ingen aning)?

Jag insåg i våras att Vidars första och starkaste språk är engelska. Skumt att ens barn har ett annat förstaspråk, men vi talar såklart svenska med honom hemma och han KAN såklart svenska nästan lika bra som engelska, men engelskan är snäppet starkare. Efter en sommar i Sverige och Finland talar Majlis bäst svenska, men märker redan nu hur det smyger in engelska ord. Vi högläser på svenska och kollar på svenska barnprogram/lyssnar på poddar, men har faktiskt ingen renodlad strategi för deras språkliga identitet.

Emma

Hur ska man hantera frustration? Frustration över typ vardagsgrejer/motgångar … bra strategier?

Så svårt. Jag har två strategier: 1) ut och springa eller rida. Blir svettig och andfådd och liksom fysiskt mota ut frustrationen. 2) tänka: kan jag göra något åt detta? Om svaret är jag gör jag det om svaret är nej försöker jag acceptera det. Det här låter ju hur enkelt som helst, men svårt som fausiken. Försöker ändå tänka att man kan öva upp sin hjärna att bli bättre på att tampas med frustration och motgångar.

En av mina absoluta favoriter Hanna (träffar man henne vill man genast bli hennes bästis).

Mina bästa egenskaper som vän.

Hm, jag tror att jag är en person som man alltid kan anförtro hemligheter åt och veta att de stannar hos mig. Jag vill vara en person som ser mina vänner (alltså verkligen ser dem för det de är och hur de mår etc).

När jag blir som argast på min partner.

Magnus och jag har ca två stora gräl om året och de uppkommer alltid när någon av oss går igenom nåt tungt. Jag blir oftast arg när jag upplever att jag gör mer oavlönat hushållsarbete, sen samlar jag på mig en massa irritation för att till slut explodera.

Detta ger mig mindervärdeskomplex.

När väldigt unga människor skriver mycket bättre än jag.

Något som går oväntat enkelt för mig.

Att få vänner och att få saker gjort.

Vår vanligaste vardagsmiddag.

Tacos med bönröra, guacamole, ost och massor av tabasco.

Detta vill jag ropa till mig själv som 20 år.

Bry dig mindre om killarna och mer om dig själv.

Här bor jag när jag är 80 år.

Hus i Malibu med utsikt över Stilla havet, på en hästgård eller, om jag fortfarande lever med Magnus: på en strand i Thailand.

Min superkraft är …

… att jag oftast är envis, vi säger målmedveten, nog att få som jag vill.

Jag är som mest stolt över mitt äldsta barn när…

Han inkluderar andra barn i lekar och när han tar hand om sin syster.

Mitt bästa minne från sommaren.

Maggans och min tioårsfest.

En perfekt dag i LA.

Frukost med familjen på ett av cafeerna på vår gata, bra ridsession i Topanga, dopp i poolen efteråt, promenad på stranden och middag med vänner.

Det bästa med min partner.

Är att han faktiskt anstränger sig för att bli en (ännu) bättre person och vill göra rätt.

Om jag får ge er ETT tips så är det.

Gör någonting som du verkligen tycker om MINST en gång i veckan (eller varje dag).

Tre böcker som gjort avtryck på något sätt

Det svåraste jag vet är att lista böcker, men here goes: Märta Tikkanens “Två -scener ur ett konstnärsäktenskap”, Katarina Wennstams “Flickan och skulden” och “Raffi Giraff och de tio aporna”.

Jag är som snyggast när jag …

Tillbringat en dag på stranden och lekt i vågorna, duschar och sminkar mig pyttelite (lät som ett svar direkt från Veckorevyn 1993).

Om det inte fanns några problem med klimatet skulle jag …

Instagramma varje gång jag flyget business. SKOJA!!! Men jag skulle nog flyga mycket mer.

Detta ger mig dåliga rysningar

Äckliga män på internet.

Detta ger mig bra rysningar.

Köra längs med PCH och lyssna på originalversionen av I took a pill in Ibiza (eller annan bra soundtrackmusik). Också: Djur i filmer.

Nyckeln till mitt hjärta är …

Snällhet och rolighet.

Då älskar jag mitt yngsta barn som mest

När hon sover (och när hon lägger armarna om min hals och säger “Peppe, jag äääälskar dig)

Tre viktiga förutsättningar för att jag ska mår bra i vardagen.

Tillräckligt med sömn, mat och hästar.

Välj några om du vill? ❤️❤️❤️

Tack för alla otroligt bra förslag på innehåll i inlägget under! Älskar att de alla kändes så genuina, inte slentrianfrågor på bloggen. <3 På tal om ingenting, när jag körde hem från stallet lyssnade jag på podden On the media som handlade om kollektivtrafiken och rasfrågor och hur klass påverkar hur städer planeras. Så intressant. När vi pratade om sommarpraten på Sveriges radio var det någon som sa att de är bra just för att man får uppleva åsikter och får information utanför sin egen filterbubbla (det där med filterbubblor lär förresten vara överdrivet, speciellt för folk som är vana användare av sociala medier). Det slog mig att precis det får jag av att lyssna på just OTM, 1a, This American Life, Radio Lab, The Daily, Reply All och en massa andra poddar jag lyssnar på. Nu vill jag verkligen inte vara en sommarprat-hater, men tror faktiskt att formatet är lite förlegat. kanske0

Ja, ja nu till länkarna.

Säga vad man vill om Gilette, men de kämpar i alla fall med att göra reklamer som sticker ut. Är så ambivalent, å ena sidan blir jag cynisk och tycker att de gör det bara för att sälja mer, men samtidigt skadar det väl inte att peka på förlegade könsroller?

När vi ändå snackar förlegade könsroller så förbjuder Storbritannien såna i reklam.

Det regnar inte precis manna från himlen när man kör Uber och Lyft. För fördjupning vill jag tipsa om The Daily och varför Uber ännu inte är ett lönsamt företag.

Om varför miljö och klimat angår alla (okej, det är kanske bara amerikaner som inte fattar detta, men gillade ändå den här essän).

Gäller fortfarande 10 000 steg om dagen-regeln (spoiler: inte nödvändigtvis).

Vem väjer för vem på gatan?

Du är aldrig anonym på internet.

Teen Vouge (otroligt bra tidning!) om att kalla sig själv tjock.

Vi har ju snackat mycket om att framtiden för sociala medier är hemliga och stängda grupper. Här får vi medhåll.

Jag använder uteslutande mom jeans.

Sovjetunionen skickade upp hundar i rymden, amerikanerna apor.

Min kompis Malin tipsade mig om den här dokumentären. Tyckte om den.

Just nu är jag inne i en fas där jag skriver på flera olika större projekt. Det är ju fasiken drömmen eftersom alla är MINA projekt som kan bli hur bra (eller dåliga, glöm aldrig det!) som helst. Det innebär också att när det är dags att blogga känner jag mig helt uttömd på idéer. Jag älskar ju bloggen mest av allt och vill att ni ska komma till en plats som ger er inspiration och väcker tankar, men just i dag är jag helt tom på idéer.  Därför bjuder jag er på Majlis som igår vågade hoppa från kanten (alltid jobbigt att snacka mycket om en “kant” med amerikaner i närheten) i simbassängen. Ett litet hopp för mänskligheten, men ett gigantiskt kliv för Majsan.

Om ni vill kickstarta mig får ni gärna komma med frågor (de måste inte handla om mig, de kan handla om mer allmänna saker jag kanske vet nåt om) eller förslag på rubriker. Alltid pinsamt om det är knäpptyst i kommentarsfältet efter en sån här fråga, så ha medlidande med mig. <3

Om ni är ute efter gulliga djur har ni kommit rätt! I dag åkte jag upp till Topanga med Magnus och Majlis. Övade lite natural horsemanship och lät Majlis rida en stund. När man är nästan tre är det väl ändå dags att börja ta ridningen på allvar? Maggan fick leda runt henne på Cinnamon medan jag övade andra grejer med Sequoia på planen intill.

Innan vi flyttade till LA (och skulle stanna i ett år) ojade sig folk över att Vidar skulle bli rotlös och känna sig ensam och jag kände dåligt samvete över att vi lämnade tryggheten och nätverken i Helsingfors. Och visst skulle Helsingfors ha varit en underbar plats för barnen att växa upp i, men jag tror inte de far illa här heller.

Min plan att få Magnus hästintresserad förlöper väldigt bra. Det skadade inte att Soverignity smög fram och ville gosa så fort Magnus ställde sig intill hagen. Följande steg i min plan är att Magnus ska börja öva natural horsemanship med Sovve en dag i veckan. Sedan rida ut med mig och Sequoia (när Cissan trillade av i våras tyckte Maggan det var lite för läskigt att rida ut på den stora svarta besten, men det kommer att ta sig).

Jag hade det otroligt roligt. Övade det ena och det andra och red lite barbacka. Livet alltså, dåligt är det inte. För att balansera upp allt fantastiskt tvättade jag resten av eftermiddagen och ska nu göra en intervju (som i och för sig är väldigt kul). Sen ska vi hem på middag till våra kanadensiska vänner som vi inte sett på hela sommaren. Där har ni torsdagen i ett litet bloggpaket. (ber om ursäkt för den bedrövliga kvalitén på bilderna under. Publicerar dem ändå, nån bild på mig måste det väl få finnas på den här bloggen).

Jag vet inte vad som händer med dagarna, men de bara susar förbi. I dag drog vi igång en ny (proppfull!) Friday Lab-kurs. Jag kände en blandning mellan upprymdhet och lite gråtmildhet eftersom jag vet att de här kvinnorna kommer att betyda mycket för mig. Nu låter Friday Lab kanske lite som en sekt, men det är mest av allt en otroligt kvinnligt nätverk där deltagarna valt att ta ansvar över sina liv och göra dem så bra och kul som möjligt. Sociala mediers framtid är kvinnliga hemliga nätverk.

Jaja, sen körde jag in till West Hollywood och lunchade på Soho House med min kompis Malin. Väldigt trevligt var det. Jag har aldrig varit på Soho House i West Hollywood förut och ansträngde mig för att vara cool och inte spana efter kändisar (känner aldrig igen nån så det är ändå förgäves). Körde hem. Jobbade lite. Badade i poolen (två gånger). Sprang till piren och tillbaka. Spurtade som en dåre till Prodigys Smack my bitch up mot slutet och tog ut mig så jag knappt kom upp för trapporna. Om ni har bra springlistor på lut tar jag GÄRNA emot dem.

Ja och så, ligger det förresten ett rykande färskt avsnitt av Magnus och Peppes podcast ute OCH en Mellan raderna. Lyssna gärna! Och ge oss gärna, gärna en recension på itunes <3 TACK