Elaka och Napalm skriver om att välja bort barn. Nu vet jag inte om det handlar om rent altruistiska orsaker eller bara om fiilis (så där som när man bestämmer sig för att man vill ha barn), men det är i alla fall en mycket intressant diskussion. Det måste vara nåt slags kollektivt medvetande som spökar, själv började jag nämligen i går läsa om Micko Soncks superba antologi Utan, där ett antal kvinnor berättar om sin barnlöshet. Både frivillig och ofrivillig sådan. Samma sak pratade Magnus och jag om på lunchen. Att det finns för många människor (och att för många äter för mycket kött, men det är ett annat inlägg).

Tömde källaren och hittade lådvis med Vidars gamla babykläder. Tvättade dem för att ge dem vidare till Karins bébé. När jag stod och hängde upp minisparkdräkter med kaniner på blev jag alldeles mjuk i mitt hjärta. Jösses, så ungen var liten en gång i tiden.

Jo, jag jobbar lite (eller mycket) på Hbl och på min fritid tömmer jag källaren, bakar kokosbollar, tar mig ett dopp vid Eirastranden, hänger i Koffpparken och försöker klura ut vilka kurser jag ska välja vid Annenberg School for Communication and Journalism. Jag säger som facebook: det är komplicerat. Alltså det sista.

Kolla bilder från No More Fomo-kvällen med och hos Karin.

I kväll blir det antitalent på Pop Up Art House på Skillnadsgatan 7. Där spelar bland annat det omtalade bandet The Raging Rockers Risky Business.

Karin tog mig ut på stan för att bota min FOMO. En sällsynt varm och fin Helsingforskväll. Vi åt falafel i Gamka kyrkans park, tog en drink på Salutorget, en till på Minna Parikka-festen på Alexandersgatan och avslutade kvällen (eller jag avslutade de andra åkte på grindcore-keikka) på Base. Sen cyklade jag hem.



 

Lyssnade på En varg söker sin pod med Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli. De pratade bland annat om Beyoncé, hennes relation till H&M; och fjärde vågens feminism. Samma morgon läste jag en intervju med Ebba Witt-Brattström som firar sextio år på jorden. Witt-Brattström sade bland annat att det var roligt för henne att få vara med i den finlandssvenska feministtidskriften Astra och att hon inte är rätt sorts feminist för att få vara med i motsvarande Bang i Sverige. Hon sade också att det är så skönt att vara i Finland eftersom vi här lever femton år efter Sverige också i den feministiska diskussionen. Här är det feminismen mer tillåtande, alla varianter får komma fram. I Sverige är feminismen mer ideologiserad.

Det här är så intressant. Jag håller med Witt-Brattström om att feminismen ska vara tillåtande och inkluderande. Åtminstone i Finland är det fortfarande en så liten rörelse att vi inte har råd att tillrättavisa varandra om hur den rätt feministen är.

Däremot är jämställdhet ingen subjektiv fråga. Man kan inte vara jämställd på sitt eget sätt. Antingen lever man jämställt (fruktansvärt svårt) eller så gör man inte det (lite lättare). Men det är ingen accessoar man kan bära bara för att det är trendigt för tillfället.

För övrigt är En varg söker sin pod en utmärkt podcast. Jag håller verkligen inte alltid med och tycker att det fnissas allt för mycket, men samtidigt vill jag ofta ge mig in i diskussionen och komme med motargument. Och det måste väl vara ett tecken på att Strömquist och Ringskog Ferrada-Noli gjort någonting rätt.

Den här tiden på året känns det alldeles vansinnigt att lämna Sommarfinland och åka till Los Angeles. Men måste man så måste man. Nu är det bara fem veckor kvar innan vi drar. Vi går omkring här hemma och säger: Kan du fatta att vi åker om en dryg månad? Sedan skakar den andra på huvudet och säger: Det är helt sjukt!

Över avocadopastan talade Maggan och jag om skam och hur mycket man har gått runt och skämts för alldeles i onödan. Inte incidenter där man uppträtt som ett svin (ach mein Gott, såna finns det tillräckligt av) utan egenskaper som man bara varit mindre nöjd över. Världen vore kanske en snällare plats om folk gick omkring och skämdes lite mindre.

Här är en lista på saker jag under min livstid skämts över:

– att jag är fruktansvärt omusikalisk.
– att jag har så sneda tår (speciellt vänster lilltå) och stora fötter.
– att mina föräldrar är skilda.
– att jag gör objektsfel när jag pratar finska.
– knölen på min näsa.

Tidigare i våras presenterade Sonja Fazers nya bageri på Fabriksgatan för mig. Sjukt gott och färskt bröd. Vi bor ju granne med Kannistos bageri på Båtmansgatan så det kändes lite fult att shoppa nybakt bröd från annan ugn, men jag gjorde det  ändå. Nu kan jag inte äta frukost utan Fazers mörka surdegsbröd med valnöt. Det är dyrt som fan (ingen sponsorering här), men fruktansvärt gott. Plastförpackat butiksbröd smakar enbart pellets nu för tiden.

Det är intressant hur man vänjer sig vid smaker. Äter man all mat med ketchup tycker man att det är så mat ska smaka. Vänjer man sig vid industriellt framställd mat tycker man kanske att den är den godaste.

Jag vill tro att kött från frigående, friska djur smakar bättre än industriellt uppfödda. Att lightprodukter alltid förlorar mot äkta vara, att frukt som mognat i solen är mustigare och att smör är godare än margarin. Men kanske det tar lite tid för smaklökarna att vänja sig vid de riktiga smakerna.

Nu säger någon att det är så mycket dyrare att köpa ekologisk och närproducerad mat och det stämmer nästan alltid. Men om man köper kvalitet kanske man är mindre benägen att kasta bort maten. Jämför med att köpa ett storpack eller varor på specialerbjudande.

I det senaste numret av Magasinet Filtar finns det ett reportage om "fäbodifiering" alltså om hur matproducenter döper sina produkter så att konsumenten ska associera dem till rena och oprocesserade produkter. Texten slutar med ett citat av journalisten Michael Pollan som för sagt att man bara ska äta mat ens mormor känner till. Nu lade han till att man aldrig ska äta mat som det görs tv-reklam för.

Magnus köper fortfarande dagsfärskt frukostbröd från Kannisto.

Och nu menar jag inte min egen bokhylla. Schildts & Söderströms säljer ut äldre godbitar för mellan 2- 10 euro (förra året hittade jag en massa bra barnböcker där).

Adress: Bulevarden 7, 8 våningen. Försök hinna dit före klockan 19.