Jag brukar lyssna på Medierna i P1, det är vanligtvis en utomordentligt välgjord podd som kanske mest riktar sig till branschfolk, men som borde vara av intresse för alla som funderar på hur journalister levererar information åt oss. För några veckor sedan granskade medierna ett företag som erbjuder hjälp mot vad de kallade internetberoende (fast senare ändrar de sig och kallar det internetmissbruk och några timmar efter Mediernas intervju ändrar de också rubrikerna på sin websajt).

Kollar du mailen eller Facebook redan i sängen på morgonen? Har det hänt att du tagit med telefonen in på toa? Blir du glad när du formulerat en riktigt bra statusuppdatering?

Problemet är bara att det inte finns någon forskning som visar att internetberoende verkligen existerar. Folk har visserligen skrivit om det, men enligt Medierna är det bara antaganden och förslag. Företaget som lovar hjälpa alla stackare som är för aktiva på sociala medier, har tydligen själva formulerat problemet och kommer lägligt nog med en lösning. Som konsumenten kan köpa.

Det bästa med Medierna i P1 är att de visserligen granskar företaget som säljer bot mot internetberoende, men eftersom poddens främsta uppgift är att diskutera just media så kritiserar de främst andra medier för att inte vara tillräckligt kritiska när de bjuder in det här företaget till sina TV-soffor.

I dag, efter min kurs om prostitution i ett globalt perspektiv, kom föreläsaren fram till mig och sa att hon märkt att jag för första gången inte drog upp kortet: all prostitution är utnyttjande av människa. Jag lät bli att säga att jag avsiktligt hållit mig från att säga det. Höll också inne min vanliga: Men varför pratar vi så lite om snubbarna som köper sex? En vill ju inte tjata.

Första gången jag satte foten på USC kändes som om jag var med i en film. Hela campus var fyllt av folk som såg ut som statister under en filminspelning och byggnaderna var liksom för putsade och tonade för att vara äkta."Ha, kulisser!" Tänkte jag för mig själv och kände mig som Jim Carrey i The Truman Show. Sedan gjorde jag det enda logiska den moderna människan kunde tänkas göra och googlade fram filmer som (delvis) spelats in på USC. Här är några av dem:

The Bachelor
Being John Malkovich (en av mina absoluta favoritfilmer)
Copycat
Die Hard 4: Live Free or Die Hard
Forrest Gump
Frost/Nixon
The Girl Next Door
The Graduate
Herbie Fully Loaded    
Legally Blonde 
Legally Blonde 2: Red, White and Blonde
Man, Woman, and Child
Naked Gun 33 1/3
Nutty Professor II
Princess Diaries 2: The Royal Engagement
Running With Scissors
What Women Want       

 

Utan att bli för sentimental måste jag säga att jag blev varm om mitt gamla hårda hjärta när jag läste era svar på förra inlägget. Ni verkar vara så fruktansvärt bra typer. Tack för att ni läser!

Och jag vet att vi inte har producerat en podd den här veckan. Det beror på att jag har så sjukt mycket skola och att Magnus och jag bråkade i går (vi gillar varandra i dag igen). Kanske i kväll, jag har massor att prata om.

Scen ur verkligeheten:

I går satt jag och planerade en presentation uppe på takterrassen till min skola (långt mindre glamoröst än vad det låter) när en klasskompis dök upp. Han hade precis kommit hem från Sao Paulo och ville visa mig några bilder därifrån. Jag lutade mig intresserat över hans telefon medan han bläddrade fram bilder. Den första bilden på telefonen dyker automatiskt upp och visar sig vara en avsugning. Jag paralyseras först av skräck och kan sedan inte sluta skratta. Klasskompisen är mycket generad och bläddrar panikslaget vidare. Jag minns ingenting av Sao Paulo-bilderna.

Jag vill på inga sätt verka needy, men det ÄR mycket roligare att blogga när ni kommenterar. Är det spamfiltret som stör eller känns det som om vi ändå känner varandra så bra att jag vet vad ni tänker?

Kan vi göra så här. Jag tar bort ordverifieringen för några dagar och försöker acceptera spammet och ni svarar på dessa enkla frågor? (och med sju frågor i rubriken menar jag naturligtvis åtta)

1. Var bor du? Var skulle du helst bo?

2. Kollar du på House of Cards?

3. Drömjobbet!

4. Din familj.

5. Har vi träffats utanför internet? Om ej, kommer vi att göra det?

6. Läser helst på Livet & LA.

7. Kallar du dig feminist. Varför/varför inte?

8.  Ditt bästa tips.

 

Sov uselt så det blir ett inlägg med några korta streck. 

I går kväll tog Softy mig på standup på  Improv i Hollywood. Det var andra gången på mindre än en vecka. Senast var det halvroligt, men jag blev utbjuden på dejt av den halvkändis. Den här gången var det helroligt, men ingen ville dejta mig.

Jag har aldrig gått på diet (gjort en diet? Infiltrerat mig i en diet?), men jag springer och hoppar som ett litet djur. Nina Åkestam skriver bra om hälsohets. Det som jag gärna skulle läsa mer om är hur fort fenomen normaliseras. Pyret berättade att hennes elever tränar så gott som alla dagar och de flesta av jag känner tränar flera gånger i veckan. "För att må bra" Visst är det bra att röra på sig, men när blev det norm att ha magrutor?

Jag fortsatte mitt ekologiska hippeliv med att göra en scrubkräm av olivolja och socker. Det funkade jättebra om man bortser att jag nu luktar som brödkorgen på en italiensk restaurang.

När Pyret var här tog vi henne på studiebesök till en stor outlet shopping mall. Jag svängde in i Nike-affären och kom ut med ett par shorts, eller en kjol, eller både och att springa i. Kalla det vad ni vill, men det är mycket skönt att gymnastisera i.

Maggies kommentar var ungefär: Kunde du inte bara ha virat ett varv jesustejp över din underkropp?

Barnet till vänster har vi gjort själva.

Jag har aldrig varit speciellt aktiv på Bloglovin, men surfade in i dag och märkte att min blogg är mycket snyggare i deras version än i Blogger. Rekommenderar att följa den där.

Pyret åkte i morse. Jag kan inte fatta hur tiden kunde gå så fort. Hon kom ju hit i går! Tröstar mig med att hennes snubbe, precis innan hon lämnade Finland, sa att hela familjen kanske gör ett nytt besök senare i år (för det är naturligtvis mannen i egenskap av familjens överhuvud som fattar såna beslut).

Nu sitter jag här vid matbordet, svettig efter en löptur och en sjua, och lyssnar på gammal Redrama och ny Linda Pira.

Fyra grejer jag funderat på:

Jag funderade på hur en nu för tiden kan följa med hela relationer på social media. Folk jag knappast känner som blir ihop, gifter sig, får barn och så plötsligt börjar det dyka upp smickrande selfies och träningsbilder i motljus på bara den ena parten. Kryptiska statusuppdateringar. Sen tar det inte länge innan Facebook meddelar att paret gjort slut. Och jag antar att det är en bra sak, sån är verkligeheten, folk blir ihop och skiljer sig, men jag kan ändå inte låta bli att känna mig som om jag gör ett intrång i deras privatliv.

Magnus fick senast i går i lekparken en komplimang för sina nannyskills. Bra för att vara man liksom. Undrar om det känns lika för honom som när folk tycker att jag är bra på att  grilla, köra bil eller dyka, med tanke på att jag är kvinna.

Att jag samtidigt känner mig både okunnig och smart i min skolgång. Jag har lämnat in en första version av mitt slutarbete och just nu kräver kursen som handlar om prostitution i ett globalt perspektiv mest ansträngning. Den handlar delvis om första, andra och tredje vågens feminism, om privilegier, vitt perspektiv, om trafficking om kapitalism. Jag omvärderar och försöker förstå och ändrar mig stup i kvarten.

Och så tänker jag på att WhatsApp såklart är Facebooks sätt att nå generation Y som fejdar fejan. Men mer om det i podden vi spelar in ikväll.

Eftersom det var Pyrets sista dag i Kalifornien beslöt vi oss för att köra ut till Malibu och äta lunch på Neptune's Net. Den lojala bloggläsaren är redan bekant med det här etablissemanget. En restaurang där motorcykelknutar, turister och lokala Malibubor samlas för att äta skaldjur. Rekommenderas varmt.

Det var dimmigt och kyligt i Santa Monica, men i Malibu lyste solen varmt och vi beställde in varsin öl.



Och naturligtvis lite räkor och musslor som Magnus balanserade genom restaurangen.


Det blev också varsitt ostron. Ostron är sannerligen en rätt en måste vänja sig vid att gilla. Som kaffe, oliver, rödvin och heroin (FÖRTYDLIGANDE: det sista var ett skämt. Jag knarkar inte heroin). När man väl kommit igång blir det lätt en älsklingsrätt (rim!).

Det såg inte ut att vara mycket på fatet, men vi blev ändå proppmätta. Efter maten gick vi ner till stranden för att kolla på havet och surfarna.

Utan att bli för mycket av en muminpappa måste jag säga att det är nåt extrafint med havet.

Vi satt en stund och njöt av solen och utsikten. Sedan susade vi tillbaka till Santa Monica för att dricka drinks på Shangri La och äta middag på R+D.