Imorse körde Magnus nåt slags träningsprogran* i vardagsrummet och hörde inte när Darth Vidar odiskret påpekade att det var dags för frukost. Således vacklade jag som en levande död in mot köket med spädisen i famnen för att fixa lite käk.

Magnus:
"God morgon! Är du trött?"

Jag:
"-"

Sedan säger Mags:
"Men hur kan du vara trött vi sov ju ganska länge i natt..."

...samtidigt som det slår honom att jag har haft nattskiftet och matat barn sisådär en timme runt klockan tre. Jag märker hur den stora röda alarmknappen i Magnus hjärna slås på, larmet går och hur de små gubbarna där uppe springer omkring och ropar:
 "CODE RED! CODE! ABORT MISSION! ABORT MISSION!"  

Jag:
"Förlåt nu hörde jag säkert fel. Vad sade du om att sova?"

Magnus med skräck i rösten:
"Ingenting! Ingenting alls..."


Jag:
"Är du säker på att du inte sa nåt om att sova länge?"

Magnus, likblev och kallsvettig:
"Bombsäker. Måste rusa. Bråttom till jobbet. Pusshejdåälskardej!"



*stor humor: programmet heter insanity

I söndags lämnade spädisen hemmet för att ta en promenad på Esplanaden. Frågan är bara var nånstans på Espen barnet rörde sig...?

Ledtråd: håll ögonen öppna efter två blå armar.

Visserligen sover vår son för det mesta, med korta avbrott för mat och eventuellt skrikkalas. Men vad ska man fylla luckorna mellan dessa aktiviteter med? Vad gillar spädisar egentligen att pyssla med?

Hur man vet att man är nära vänner.

Karin:
"Hur är läget?"

Jag:
"Lite trött."

Karin:
"Ja, du ser faktiskt ganska sliten ut."


Inte ens Magnus skulle våga säga nåt sånt åt mej.

Föräldrar med småbarn, hören upp! Hur gör ni för att inte gå under av tröttma? Var snälla och ge mej era bästa tips på Alfamamman.

Sign.
Trött kvinna

Enligt modebloggaren Matts är jeansjackan stor i vår. Vidar kombinerar denna med en klassisk avslappnad mjukisdräkt i grått och en enkel vit mössa. Mode behöver inte vara komplicerat.

Man får antagligen inte klaga om man avlat ett barn som aldrig vaknar mer än en gång om natten och sällan väcker oss före klockan åtta. Men, ursäkta språket, satan så trött jag är idag. Jag bad duden bakom disken på Kaffecentralen spruta in kaffet rakt i mitt blodomlopp med hjälp av en gigantisk spruta jag hade tagit med mej, men han såg bara äcklad ut när han räckte över muggen med en stor svart americano.

Det är tydligen omöjligt att få tag på tjänstvillig personal nuförtiden.

Förresten så sade den trevliga läkaren att det är a okey för mej att börja jogga igen. Man skulle ju kunna tro att jag efter allt tjat om hur jag längtar efter att susa fram längs med Havsgatan skulle snöra på mej joggingskorna istället för att sitta inomhus och blogga med dålig hållning och wienerbröd på bordet. Men vet ni vad, jag är inte alls sugen på att springa. Det känns bara svettigt och jobbigt.

Klassikern: det man får vill man inte ha.

Dios mio, så ni är underhållande! Jag läser om alla kommentarer och fnissar högt. Det var svårt, mycket svårt, men till slut blev det Smilla som tog hem segern med:

"Jag har personligen en gång fått höra: Borde du och jag vara som Sartre och Beauvoir? Jag svarade nej, då det ju är bara en classy way att vilja ha ett fritt sexförhållande, and frankly I didn't feel like it."

Tack för alla svar! Ny tävling nästa vecka.


Smilla, hör av dej.

...ser det inte alls ut som på bilden. Inte ett glatt litet fetto så långt ögat kan nå. Viddis Finnbogadottir föreslog nämligen en ny lek.Vi kallar den Arga bebisen.

Så här oss emellan har jag lekt roligare lekar.