Vi äter aldrig halvfabrikat. Aldrig. Förutom när det kommer till pizzabotten. Jag rekommenderar varmt Rainbows små pizzabotten. I en Alepa eller S-market nära dig.

Koka ihop den där vanliga tomatsåsen, men blanda i lite tomatpuré för en fastare konsistens. Släng på champinjoner och mozzarellaost. Eller vad du nu hittar i kylskåpet. In i ugnen. Drygt tio minuter senare tar du ut dem och slänger på lite färsk rucola.

Jag blev intervjuad och samtalet bandades in av en sådan här. Det kändes charmigt på nåt sätt.

Undet lunchen berättade Basse om ett gammalt flygvärdinnetrick han lärt sig.

På flyget mellan Frankfurt och Helsingfors satt Basse bredvid en svårt magsjuk man som kräktes över sig själv precis när planet precis skulle landa i Helsingfors. Efter att Basse panikslaget tryckt på  den dör röda knappen bredvid lampknappen i taket knappen hade en flygvärdinna uppenbarat sig.

Hon trollade blixtsnabbt fram ett halvt paket kaffepulver som hon beslutsamt kastade över mannen. Kaffelukten vann över lukten av spya och på så sätt besparades resten av planet från en obehaglig luktupplevelse.

Varje dag är jag bara en knapptryck från att skicka iväg ett kärleksmeddelande till Radio X3Ms journalistiska chef Magnus Swanljung.

När jag har lite tid över ska jag döpa om Magnus Silfvenius-Öhman i min telefon till något helt annat.

Håller på och skriver en text om reklam och hur man säljer stuff. En av reklamkillarna jag intervjuade sade att han inför en viagrareklamkampanj besökte en läkare och ljög om erektionsproblem för att få veta hur det är för folk som på riktigt behöver snoppmedicin.

Anekdoten ovan har egentligen ingenting med det här inlägget att göra, men eftersom jag inte fick med den i artkeln ville jag berätta den någonstans.

Vi talade också om hur folk förstärker sin identitet genom varumärkern. Ni vet, man tittar upp från sin Macbook Pro och säger nonchalant:
"Äsch, den här gamla Acnekoftan, den har jag haft hur länge som helst. Kan du räcka mig den ekologist närproducerade moroten?"

Okej, vilket varumärke vill ni gärna synas med? Man får svara anonymt.

Jag vet inte vad ni ska äta ikväll, men hos oss doftar det falafel.

Onekligen Lisa skriver om pengar och jämställdhet. Läs här. Initiativet kom ursprungligen från När du inte orkar ringa en vän-Hanna som skriver:

Många bloggar jag läser skrivs av personer som är intresserade av jämställdhet och liknande. Men jag saknar ibland en reflektion av det egna livet. Så klart ingen ska behöva lämna ut sig, sitt förhållande eller sin man. Men det vore fint att höra mer om ämnet. För visst är det svårt ibland?

Eftersom Magnus är inne i en fas (igen) där han gör upp en budget för oss passar det ju bra att prata lite om pengar här. Vi har ett gemensamt konto och var sitt privata konto. När vi får lön sätter vi in det mesta av pengarna på vårt gemensamma konto och behåller lite på våra privata konton. Magnus har dessutom ett svenskt konto och jag ett företagskonto. Det mesta vi köper betalar vi med pengar från det gemensamma kontot.

Vi försöker att inte vara så slösaktiga, men har kommit överens om att bra mat är någonting man får sätta ner pengar på. Alkohol och syndiga nöjen är inte lika acceptabla.

Hittills funkar det här systemet utmärkt och vi grälar faktiskt nästan aldrig om pengar.

Ni då?

Magnus har i smyg infiltrerat mitt finlandssvenska uttal och till min egen stora fasa säger jag nuförtiden jos då jag menar juice.

Jag har tydligen noll integritet.

Till min stora överraskning stämde Magnus tankspritt in i signaturmelodin till Gillmore Girls.

Det var både överraskande och glädjande för mig.