önskerubrik: att orka förklara varför feminism är självklart ännu en gång
12 years ago
Ibland känns det tröttsamt att ytterligare en gång förklara varför man pratar om feminism och inte jämställdism. Att feminismen inte handlar om manshat, utan tvärtom är inkluderande. Att det inte kan vara frihet att välja om 94 % av alla pappor i Finland inte tar ut någon föräldraledighet alls. Att hela samhället påverkas av att det styrs av människor med ungefär samma perspektiv och sen såklart dra mantrat om m att alla ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
Men eftersom det tydligen ännu finns folk som inte ser sina egna privilegier och som tycker att "jämställdheten gått för lång" (vilket är absurt, jämställdhet är absolut likt döden, antingen är man jämställd eller så är man inte det) skriver jag ändå. Dessutom lär jag mig, medan jag skriver, hela tiden nya aspakter inom feminismen, som representation, privilegier, strukturer och what not.
PS önskan av läsare ska jag försöka komma ihåg att tagga mina feministiska inlägg med feminism.
Men eftersom det tydligen ännu finns folk som inte ser sina egna privilegier och som tycker att "jämställdheten gått för lång" (vilket är absurt, jämställdhet är absolut likt döden, antingen är man jämställd eller så är man inte det) skriver jag ändå. Dessutom lär jag mig, medan jag skriver, hela tiden nya aspakter inom feminismen, som representation, privilegier, strukturer och what not.
PS önskan av läsare ska jag försöka komma ihåg att tagga mina feministiska inlägg med feminism.
Barre tone
12 years ago
Detta är ett samarbete mellan Yoogaia och Livet & L.A.
Nu har jag lekt yogi i ungefär en vecka. Jag har kört ashtanga, pilates, glute max (okunnig som jag är hade jag ingen aning om vad det handlade om, men det visade sig vara baken som fick sig en omgång) och så någonting som hette barre tone som fick mig att inse att jag inte alls är så vältränad som jag sköt om i podden.
Men just den här träningsmetoden funkar perfekt för mig. Det är som att springa, man kan välja när och hur länge man vill utöva träning och man behöver inte ta sig till ett gym eller packa en träningsväska OCH för varje person som registrerar sig donerar Yoogaia en euro till Plans program för flickors skolgång. Alla som vill testa får en vecka gratis och med koden JEANETTE2015 får man en vecka till.
Gilla mig, gilla dig
12 years ago
Magnus säger att det är okamratligt och snålt att inte gilla sina kompisars Instagrambilder, retweeta viktiga/roliga tweets eller dela deras delbara grejer på Facebook. Jag är lite mer försiktig i min social media-närvaro, men försöker att skärpa mig. Lättast har jag för att gilla på Instagram, retweeta ligger någonstans i mitten ocg svårast för att dela. Och det är så dumt, för VARFÖR skulle jag inte dela mina kompisars texter/lägenhetsuthyrningar/tips? Det kostar ingenting. Handlar det om något slags profilering eller identitetsbyggande?
Vem av er tycker att man inte bara är det man publicerar, utan också det man gillar och delar?
Vem av er tycker att man inte bara är det man publicerar, utan också det man gillar och delar?
Feeling fat no more
12 years ago
I podcasten talar vi bland annat om Facebook-emojoin Feeling Fat. Där ligger den tillsammans med känslor som glad, ledsen, hoppfull, ängslig, eller rättare sagt låg för nu finns den inte längre. En grupp vid namn Endangered Bodies namn startade en namninsamling med motiveringen: Att vara tjock är ingen känsla och feeling fat-emojin är ytterligare bara en form av body shaming.
Hej, jag heter Peppe och skriver som Ylva i Paradise Hotel pratar.
Hej, jag heter Peppe och skriver som Ylva i Paradise Hotel pratar.
Zoolander 2 och alla är fotografer
12 years ago
Här kommer några korta grejer som håller mig från att tänka på att Magnus ska vara borta i över två veckor (så här länge har vi aldrig varit ifrån varandra). TVÅ VECKOR!
Ben Stiller och Owen Wilson offentliggjorde Zoolander 2 på Valentino's visning under Paris modevecka. Älskar det! Här kan man läsa mer.
Bild från Hollywood Reporter.
Det finns nu en Facebook-grupp som heter Unsigned Ladies för kvinnor som gör musik och vill ha ett nätverk. Gå gärna med i den om du är en unsigned lady.
Being a badass.
En läsare frågade om jag hade lust att kommentera Alla är fotografers säsongstart med Genusfotografen som gäst. Om man är cynisk (och det vill man ju inte vara) säger man att det strategiskt var supersmart av Schyffert och Rehborg att lägga sig för kritiken i första säsongen och ta in Genusfotografen som första gäst. Alla politiker och VD:ar borde ta lärdom av detta. Sen tycker jag att de kunde ha tagit ut svängarna lite mer, det var ju inte hjärnkirurgi precis, men kanske man måste börja försiktigt för att folk inte ska ska bli för arga på EXTREMFEMINISMEN.
Det som får tummen upp är att DN förklarar patriarkatet på internationella kvinnodagen.
Sen smyger jag in önskerubriken: Snyggaste solbrillorna. De här från Monki, som jag fått av min svärmor Diana.
Ben Stiller och Owen Wilson offentliggjorde Zoolander 2 på Valentino's visning under Paris modevecka. Älskar det! Här kan man läsa mer.
Det finns nu en Facebook-grupp som heter Unsigned Ladies för kvinnor som gör musik och vill ha ett nätverk. Gå gärna med i den om du är en unsigned lady.
Being a badass.
En läsare frågade om jag hade lust att kommentera Alla är fotografers säsongstart med Genusfotografen som gäst. Om man är cynisk (och det vill man ju inte vara) säger man att det strategiskt var supersmart av Schyffert och Rehborg att lägga sig för kritiken i första säsongen och ta in Genusfotografen som första gäst. Alla politiker och VD:ar borde ta lärdom av detta. Sen tycker jag att de kunde ha tagit ut svängarna lite mer, det var ju inte hjärnkirurgi precis, men kanske man måste börja försiktigt för att folk inte ska ska bli för arga på EXTREMFEMINISMEN.
Det som får tummen upp är att DN förklarar patriarkatet på internationella kvinnodagen.
Sen smyger jag in önskerubriken: Snyggaste solbrillorna. De här från Monki, som jag fått av min svärmor Diana.
Fortsättning på myten om jämställda småbarnsföräldrar
12 years ago
Mikaela frågade:
Om båda parterna helt frivilligt väljer traditionella roller, är de då jämställda? Blir man ojämställd först då någondera tröttnat på att alltid vara den som fyller diskmaskinen, eller är det alltid fråga om ojämställdhet ifall man inte delar lika på allt? Kanske det här var en fjantig fråga, men jag frågar nu i alla fall.
Inga frågor är fjantiga frågor! Jag tänker så här: Vi kan inte gå runt och knacka på folks dörrar och individuellt utvärdera dem om de lever jämställt eller inte. Men så länge hela samhället är ojämställt (och det är det är det. Jämställdhet handlar som bekant inte om känna och tycka, utan om fakta, finns det något som är fel).
Om vi kommer överens om att alla människors tid på jorden är lika viktig och att folk ska ha samma möjligheter och skyldigheter kan vi inte utgå från att fler kvinnor än män vill tömma diskmaskinen, komma ihåg födelsedagar, veta när det är dags att köpa tandkräm, shoppa nya vinterstövlar åt ungarna och så vidare. Jenny skriver här om hur det ofta är.
När det finns lika många män som kvinnor som är sjuksköterskor, förskolepedagoger, har koll på släktingars födelsedagar, som jobbar deltid, tar hand om sina barn och kvinnor som är styrelseordföranden, kan ignorera sockor på golvet och får en lika hög lön/pension som snubbarna, då är det kanske okej att leva i det som en gång i tiden var könsroller. Men jag föreställer mig att det ännu i dag är svårt att se skillnad på vilja och just traditionella könsroller. Råkar det sig bara händelsevis att fler kvinnor än män vill sköta hushåll och män vill jobba mer utanför hemma, ha mindre kontakt med sina barn och dö tidigare i hjärt- och kärlsjukdomar för att riktiga män äter jättemycket kött? Själv tror jag inte det. Jag tror att könsroller, normer och samhällsstrukturer skuffar oss in i vissa förväntade roller.
Det privata är politiskt. Det vi gör hemma är inte så individuellt eller unikt som vi vill tro, utan snarare en spegling av hur samhället ser ut. Vill vi att världen ska se annorlunda ut måste vi fundera på vilka normer och värderingar som råder inom våra egna fyra väggar.
Om båda parterna helt frivilligt väljer traditionella roller, är de då jämställda? Blir man ojämställd först då någondera tröttnat på att alltid vara den som fyller diskmaskinen, eller är det alltid fråga om ojämställdhet ifall man inte delar lika på allt? Kanske det här var en fjantig fråga, men jag frågar nu i alla fall.
Inga frågor är fjantiga frågor! Jag tänker så här: Vi kan inte gå runt och knacka på folks dörrar och individuellt utvärdera dem om de lever jämställt eller inte. Men så länge hela samhället är ojämställt (och det är det är det. Jämställdhet handlar som bekant inte om känna och tycka, utan om fakta, finns det något som är fel).
Om vi kommer överens om att alla människors tid på jorden är lika viktig och att folk ska ha samma möjligheter och skyldigheter kan vi inte utgå från att fler kvinnor än män vill tömma diskmaskinen, komma ihåg födelsedagar, veta när det är dags att köpa tandkräm, shoppa nya vinterstövlar åt ungarna och så vidare. Jenny skriver här om hur det ofta är.
När det finns lika många män som kvinnor som är sjuksköterskor, förskolepedagoger, har koll på släktingars födelsedagar, som jobbar deltid, tar hand om sina barn och kvinnor som är styrelseordföranden, kan ignorera sockor på golvet och får en lika hög lön/pension som snubbarna, då är det kanske okej att leva i det som en gång i tiden var könsroller. Men jag föreställer mig att det ännu i dag är svårt att se skillnad på vilja och just traditionella könsroller. Råkar det sig bara händelsevis att fler kvinnor än män vill sköta hushåll och män vill jobba mer utanför hemma, ha mindre kontakt med sina barn och dö tidigare i hjärt- och kärlsjukdomar för att riktiga män äter jättemycket kött? Själv tror jag inte det. Jag tror att könsroller, normer och samhällsstrukturer skuffar oss in i vissa förväntade roller.
Det privata är politiskt. Det vi gör hemma är inte så individuellt eller unikt som vi vill tro, utan snarare en spegling av hur samhället ser ut. Vill vi att världen ska se annorlunda ut måste vi fundera på vilka normer och värderingar som råder inom våra egna fyra väggar.
Kvinnor i silicon valley, fat shaming och negerkyssar
12 years ago
Veckans podcast handlar som vanligt om feminism, rasism och sociala medier. Jag pratar om hur diskriminering ofta handlar om massa pyttesmå handlingar, om hur man är hjälte i sitt eget liv, och varför vilka orden vi använder är viktiga samt om ätstörningar och fatshaming. Dessutom spekulerar vi kring Pippi Långstrumps pappas ålder, är han 36 som Alftons Åbergs pappa?
Födelsedagsfest i parken
12 years ago
Eftersom Magnus kommer att befinna sig nånstans i Norden den 13 mars firade vi Vidars födelsedag en vecka i förtid. Det blev en otypiskt amerikanskt barnkalas utan ponnyn, clowner och hoppslott. MEN Vidde fick leka med kompisar, Hulkenhänder och en pruttpistol.
Vi bjöd in våra bästa vänner, skålade i champagne i röda plastmuggar och det blev två mycket lyckade söndagstimmar i parken.
Vi bjöd in våra bästa vänner, skålade i champagne i röda plastmuggar och det blev två mycket lyckade söndagstimmar i parken.
önskerubrik: "att framhäva sig själv utan att känna att man luras"
12 years ago
Jag har börjar skriva på önskerubriken "Att vara sårbar" i två dagar nu, men kommer inte vidare eftersom jag känner mig så himla pretentiös. Skrev bland annat om att jag har en stor blogg och hur jag känner mig sårbar när jag tänker på att tusentals människor läser den här bloggen varje dag. Sen slog det mig att det kanske låter skrytigt att säga att jag har en stor blogg och det finns ju faktiskt större. Skrev också att jag man som författare är så himla sårbar då alla plötsligt har en åsikt om ens skrivande och att det är extra känsligt eftersom författarskapet är så ömtåligt och personligt. Men att gå omkring och kalla sig författare är kanske också att ta i.
Samtidigt är sårbarhet det folk vill läsa om. Antagligen för att igenkänningsfaktorn är så hög. Separationer, sjukdom, misslyckanden, ångest och tvivel. Utan att vara för cynisk är det mitt bästa tips för er som vill ha en stor blogg: Skriv naket, sårbart och ärligt (och helst någorlunda bra också). Det är mycket mer intressant att läsa om människors känslor och tankar än om var de köpt sina kläder.
Men tillbaka till att framhäva sig själv. När kvinnor tar plats och framhäver sig själva uppfattas de som aggressiva och jobbiga. När män gör samma sak upplevs de som trovärdiga ledare. Jag anstränger mig för att skita i detta och våga ta plats. Att inte bry mig så mycket om ifall jag uppfattas jobbig, men ibland svider det ändå att inte vara älskad av alla.
Att framhäva sig själv utan att känna att man luras är svårt. Jag brukar fundera på vad min kompis Calle skulle göra. Det hjälper lite. Ett annat tips är att be en kompis räkna upp saker man verkligen kan. Vanligtvis kan man ju själv göra samma sak, men eftersom jantelagen sitter så djupt rotad i många av oss skadar det inte med en kompis som bekräftar det vi egentligen själva redan vet.
Om du som frågar är kvinna och uppvuxen i Norden är mitt råd: kör hårt på att framhäva dig själv. När du kommit så långt att du funderar på om du luras kan du fortsätta en stund till. Hittills är kvinnor som överdriver sin kompetens ett väldigt sällsynt fenomen.
Samtidigt är sårbarhet det folk vill läsa om. Antagligen för att igenkänningsfaktorn är så hög. Separationer, sjukdom, misslyckanden, ångest och tvivel. Utan att vara för cynisk är det mitt bästa tips för er som vill ha en stor blogg: Skriv naket, sårbart och ärligt (och helst någorlunda bra också). Det är mycket mer intressant att läsa om människors känslor och tankar än om var de köpt sina kläder.
Men tillbaka till att framhäva sig själv. När kvinnor tar plats och framhäver sig själva uppfattas de som aggressiva och jobbiga. När män gör samma sak upplevs de som trovärdiga ledare. Jag anstränger mig för att skita i detta och våga ta plats. Att inte bry mig så mycket om ifall jag uppfattas jobbig, men ibland svider det ändå att inte vara älskad av alla.
Att framhäva sig själv utan att känna att man luras är svårt. Jag brukar fundera på vad min kompis Calle skulle göra. Det hjälper lite. Ett annat tips är att be en kompis räkna upp saker man verkligen kan. Vanligtvis kan man ju själv göra samma sak, men eftersom jantelagen sitter så djupt rotad i många av oss skadar det inte med en kompis som bekräftar det vi egentligen själva redan vet.
Om du som frågar är kvinna och uppvuxen i Norden är mitt råd: kör hårt på att framhäva dig själv. När du kommit så långt att du funderar på om du luras kan du fortsätta en stund till. Hittills är kvinnor som överdriver sin kompetens ett väldigt sällsynt fenomen.
Vem är rasist?
12 years ago
Magnus håller på att skriva en krönika om rasism för Sveriges radio och snubblade in i en diskussion på en blogg om vem som är kränkt och vem som är rasist och vad som är humor. Läs gärna.
Om det som en gång kallades "negerkyssar":
"Det är naturligtvis inte frågan om någon tradition. Det är frågan om ett arv från en tid då de flesta inte hade tillgång till ordentlig skolning. MEN. Om du fortfarande känner behovet att hylla, glorifiera och manifestera en på många sätt förfluten era så … Du gör vad du vill. Om det är viktigt för dig att prata om negerbollar – Så gör det. Om du fullständigt struntar i hur det påverkar andra – Så må det vara så. Om det viktigaste är att du får göra saker och ting som du vill, på dina villkor, oavsett hur det påverkar din omgivning – So be it. Du är kvar. Vi andra rör oss framåt. Vi rör oss mot positivitet och möjligheter tillsammans. Du står stilla."
Om det som en gång kallades "negerkyssar":
"Det är naturligtvis inte frågan om någon tradition. Det är frågan om ett arv från en tid då de flesta inte hade tillgång till ordentlig skolning. MEN. Om du fortfarande känner behovet att hylla, glorifiera och manifestera en på många sätt förfluten era så … Du gör vad du vill. Om det är viktigt för dig att prata om negerbollar – Så gör det. Om du fullständigt struntar i hur det påverkar andra – Så må det vara så. Om det viktigaste är att du får göra saker och ting som du vill, på dina villkor, oavsett hur det påverkar din omgivning – So be it. Du är kvar. Vi andra rör oss framåt. Vi rör oss mot positivitet och möjligheter tillsammans. Du står stilla."
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.