Gilla mig, gilla dig

matilda · 12 years ago
gilla grejer tycker jag man kan göra. fast jag är också, tror jag, lite försiktig med delningar. det är mest om det är nåt viktigt läsvärt (tex feministisk text eller otroligt rolig video) däremot delar jag gärna grejer till någon, du vet "dela på väns tidslinje" när jag tycker att just det här skulle just den där personen läsa. ett par personer har jag lagt som "nära vän" och i bästa stalkeranda så får jag aviseringar varenda gång dessa personer gör någonting alls. en av dessa som jag har "nära vän:at" gillar saker HELA TIDEN. helt random och jag fattar absolut ingenting, men jag kan tänka mig att hen har samma uppfattning som Magnus och gillar minsta lilla grej alla lägger upp. jag räknar inte gillningar från såna. det är lite samma som folk som skriver "grattis" och inget mer när facebook berättar för hen att jag fyller år. jag menar vad betyder egentligen ett "grattis" från någon jag inte snackat med sen gymnasiet? men jag kanske är hård där.

Kugge · 12 years ago
Jag gillar att gilla, för det är kul att visa att man hänger med och uppskattar det andra gör. Delar också gärna om det kan vara till nån nytta (just lägenheter t.ex.) eller sen om nån gjort nåt coolt/kreativt. Är ju själv i en kreativ bransch (speciellt nu med örhängena) och blir SÅ glad när någon postar en bild på örhängena på Instagram eller skriver om dem. Det får mig att förstå att det är på riktigt, inte bara låtsas.Dessutom är det en ganska liten grej att gilla/dela/länka något som kanske kan sprida glädje/information till andra. :) (Jag har till och med fått höra att mina gillningar inte räknas för att jag gillar allt...)

When the cat is away · 12 years ago
Jag borde bli bättre på det. Å andra sidan har jag konstaterat att Facebook har ändrats mycket den senaste tiden (eller så är det bara mitt flöde som är selektiv): det verkar som om det bara handla om att dela artikler och andra sidor. Upplever att Facebook är nästan enbart en marknadsföringsverktyg. Ähm ja; nu var jag tänker på detta, skulle det jo betyda att jag borde absolut använda Facebook för att dela. Jag tror det jag vill säga är att det stör mig att åtminstone min Facebook wall har bara sekundära bidrag (inte säkert på om det är rätt begrepp).

Peppe · 12 years ago
Fattar, det blir liksom lite inflation i gillandet. Och det ÄR bra att vara lite hård ibland :)

Peppe · 12 years ago
Du är som Magnus PÅ ETT BRA SÄTT.

Peppe · 12 years ago
Jag tycker också att Facebook är mer reklam och tips, fast gillar lästipsen. Det kan ju vara att användarna förändras i takt med mediet. Att det nu för tiden är vanligare att man delar en artikel än att man skriver om känslor. Eller ?

Minna · 12 years ago
Det reflekterar vad man godkänner eller inte godkänner när man gillar saker och ja, jag tror att det bygger upp en viss identitet. Blir intressant att se hur det här kommer att utvecklas i framtiden, ifall vi alla blir mer och mer 'profiled' på nätet.

When the cat is away · 12 years ago
Enigt. (Och för att vara ärligt, de flesta tidigare "känslor postings" på Facebook (a ka "lagar lunch just nu" "finally friday!") var nu heller inte speciellt värdefulla. Du har rätt, jag har tydligen kommenterat utan att tänka saken ut.

Peppe · 12 years ago
Alltså jag vet inte, det var bara en teori :)

Peppe · 12 years ago
Jag tror absolut det. Att vi skapar identiteter och profiler på basen av vår webbnärvaro som alltid finns bara en googling ifrån oss.

Bella · 12 years ago
Intressant tema! Jag tittade igenom min FB häromdagen (letade en länk) och insåg att jag för bara 3 år sedan skrev mer om mitt liv, känslor etc och nu fört över det på instagram och på FB delar jag nästan enbart länkar till artiklar, som väldigt få gillar men kanske nån läser...? Sen dubbeldelar jag enstaka instabilder då jag bara har en privat insta. På pinterest har jag börjat sparat mer, alltså även videoklipp som kanske inte är så snygga. Intressant med det här med identitetsbyggande. Sen försöker jag allmänt analysera lite mindre och gå på känsla - men jag har några vänner som jag likear nästan allt från, några som likear det mesta jag gör. Du skrev nån annan gång om like som pepp, även om nyheten är tråkig, ledsam. Spännande hur våra relationer förändras med sociala medier. Sen kan jag ibland undra över de som följer mig men aldrig likear något alls, någonsin. Tysta följare. Undra hur stor procent det brukar vara, även på bloggar...

Peppe · 12 years ago
Jag håller med om att det är så himla spännande hur människor rör sig på sociala medier. Genom bloggen har jag fått några riktigt riktigt nya fina vänner och samtidigt, som du säger, kan jag inte låta bli att tänka på alla som läser utan att någonsin höra av sig.

Peppe · 12 years ago
Plus: när man likear artiklar, likear man då innehållet eller den som lagt upp det?

annamatopoety · 12 years ago
Alltså, rent generellt blir jag VÅLDSAMT ARG på alla som kritiserar andras sätt att socialmediagreja. Man twittrar hur fan man vill. Man instar hur fan man vill. En tweet måste inte vara rolig (jag har var tvungen av avfölja en massa jävla skojjeppar för att de aldrig slutar skämta. men man får skämta! man bestämmer själv.) Det är inte "snålt" all fava iställer för ar RTa (jag favar t.ex för att bokmärka och läsa senare, retweetar om jag vill sprida vidare) osv osv. Min twitterfeed består till 80% ilsket svärande mot kollektivtrafikclusterfucken som är King County Metro.Sen har jag personen vars instabilder jag alltid gillar, mest nära vänner, och som alltid gillar mina. Då fungerar gillandet mest som en markör på att de sett bilden. Andra, som t.ex. du, ser jag ingen anledning att slentriangilla, du har liksom redan 50+ gillar redan, det gör ingen jävla skillnad, så jag gillar bara om bilden är väldigt fin, rolig eller nåt i den stilen. Men som sagt, stor ilska mot folk som ska sitta och tycka om andras metodik.