Ni som läser här inne vet att en stor inspirationskälla
för mig när det kommer till mode är
Kajsa Baekmark Månsson.

Kajsa har, utöver sitt arbete som stylist, öppnat upp en liten butik på Sankt Knuts Torg i Malmö som har öppet på lördagar. Där säljer hon vintagekläder, plagg som hon helt enkelt har använt till sin styling, produktioner, etc. Ett tillskott som Malmö verkligen har saknat!

Nu har hon gjort något som många bara drömmer om att göra, hon har skrivit en bok och valt att trycka den själv. Det som inspirerar mig mest är inte själva boken, utan hur snabbt hon gick från tanke till handling, att faktiskt bara göra.

Hennes “infall” ledde till att jag själv fick tummen ur
och startade upp ett mindre passion project vid sidan av,
för när ska man annars göra det, om inte just precis nu?

Hur som helst, Kajsa har alltså släppt en bok om sin designfilosofi, eller som hon själv benämner det:

“En rebellisk, inte helt vanlig workbook som besvarar den allra vanligaste frågan jag får i mitt jobb:
Hur hittar man sin stil?”

Jag tror att hon, precis som jag och många andra, har Amy Smilovic, skaparen av varumärket Tibi, som inspirationskälla när det kommer till just den egna, personliga stilen.

Amy har ju även hon skrivit en bok om just detta.

Därför ska det bli så himla roligt att få ta del av
Kajsas egna universum och take på detta!

*

Förhoppningsvis kan jag inom kort bjuda in er till en härlig after work med både huvudpersonen och boken som gäst, men tills dess kan du förbeställa boken här!

Stort grattis till din bok Kajsa,
Jag är så glad och pirrig för din skull!

♥

Veckans finaste skärmdump var de här två bilderna från Familjen Lynggaards dop!

Så enkelt, gott och vackert. Jag älskar de gulgröna päronen i det gamla trätråget, tänker på Sofia Wood och blir avundsjuk, då jag vet att hon har en mängd olika sådana i sitt sommarhus.

Nybakat bröd, hemmagjord pesto eller örtröra, lite lax, oliver, cornichons och en stor skål med ruccola.

Mer än så behövs det inte, och ansträngningen är i princip lika med noll.

Inspirerande!

*

Vänner, nu behöver jag er hjälp!

Jag söker en erfaren trädgårdsarkitekt eller trädgårdsdesigner som delar samma filosofi, känsla
och inspiration som t e x Ulla Molin, Zetas Trädgård, Löddeköpinge Plantskola m.fl.

Vår trädgård är för närvarande stor, ogenomtänkt
och i princip bara upprensad efter de gamla ägarna.

På grund av att den är så pass spretig, så tror jag i nuläget att digital rådgivning på distans skulle bli svårt.

Därför söker vi nu helst en person baserad i Skåne,
som kan komma ut på plats och hjälpa oss med en helhetslösning från början till slut.

Tips och rekommendationer mottas mycket tacksamt!

*

Jag drar upp persiljan från den övergivna odlingslådan. Stjälkarna har blivit långa. Det doftar jord och järn om mina händer. En doft som för mig tillbaka till min mormors kök i Arild.

Jag blundar och ser henne framför mig i volangförkläde, guldiga clips, en brun cashmeretröja och ljusgula byxor.

Hon fläker upp den stora “tocken”, som man säger i Skåne. Tock är det skånska ordet för tupp. Den ligger med benen i vädret, naken utan fjädrar, obskyrt men också helt naturligt.

Jag sjunker ner i den stora chesterfieldsoffan.
Den är djup, men på något konstigt sätt ändå alltid för liten, och då är vi ingen stor familj.

”Nej nej, ingen fara, jag sitter bra här”, brukar någon säga, sittandes med ena skinkan utanför,
krampaktigt hållandes i soffans armstöd för att inte glida ner.

Jag blundar igen, då kan jag se min pappa i fåtöljen, iklädd en ljusblå skjorta och slipover från GANT. Mamma i svarta strumpbyxor och slitna morgontofflor av fårskinn, ätande den mörkaste av Marabous chokladkakor. Inte någon 70-procentig som idag, utan bara den som kallas för “mörk choklad”.

Ska vi inte ha en GT, säger någon?
Jo, svarar en annan.

Jag reser mig från soffan och går ut i köket. Med sina bara händer smörjer mormor in kycklingkroppen med smör och någon utgången allkrydda. Därefter stoppar hon den med mörklila, nästan svarta sviskon och rödgula höstäpplen.

Hon öppnar dörren ut mot trädgården och tar upp en plastpåse med persilja från trappan, det doftar jord och järn när hon öppnar påsen. Hon vrider persiljan några varv tills det blir som en liten kvast av kryddor och placerar även denna inuti tuppen.

Jag älskade denna tid och vet, att även om livet då kantades av svårigheter, så är dessa stunder bland mina lyckligaste.

De höga skratten skär i öronen och på den något daterade cd-spelaren har vi satt på “Lasses Jul”.

Min morfar var, förutom konstnär och modejournalist, även jazzmusiker. Jag är inget fan av jazz, men ler när min mormor nynnar med. Hon får brunsås på byxorna men ser det inte. Mer smör, nu ner bland brysselkålen.
Den lyser grön i den ärgade kastrullen och jag ser att hon glömt att ta av roten på vissa,
men det gör ingenting.

Jag är så tacksam för min bakgrund, tacksam för att mat, musik och kärlek fick ta plats, att familjen och middagarna var viktiga, att man prioriterade att duka fint istället för att titta på tv.

Att silvret inte var putsat var inte så noga, och det är som Nike säger, som tydligen har blivit vårt motto:

“Det gör ingenting, Mamma”, och nej, Nike,
det gör ingenting.”

꧁꧂

Min fina kollega Joakim och jag pratar ofta om vikten av skönhet, det vackra i det lilla.

Hur omgivningar som någon bryr sig om och lägger en hand vid kan få andra att behandla dem bättre.

Igår tipsade han mig om ett avsnitt från Sveriges Radio om Ellen Key och hennes tankar. I avsnittet får vi höra hur Maja Rahm, med sin underbara berättarröst, återskapar känslan av det rus som Ellen sa sig beskriva när hon rörde sig i vackra miljöer.

Journalisten undrar hur ett sådant rus kan kännas,
och jag ler igen.

Maja behöver inte förklara, jag vet exakt hur denna pirrande, varma känsla flyter genom kroppen när jag upplever något vackert. Jag kände den ofta i min mammas butik, i mormors hus och nästan varje dag i Stockholm eller Köpenhamn.

Det behöver inte vara stylade miljöer,
Instagram-poserande eller påkostade kulisser.

Det räcker ibland med doften av persilja, jord och järn, ett vackert porslinsfat med en ugnsrostad kyckling
och ett dukat bord, där silvret inte är putsat.

*

Ellen Key ansåg att ett vackert hem kan påverka både människa och samhälle, I sitt hem “Strand” omsatte hon sina idéer om skönhet och funktion i praktiken.

”Skönhet för alla” var ett av Ellens motton.

Hon ansåg att alla, oavsett samhällsklass, hade rätt till en vacker hemmiljö. Skönhet kunde göra världen till en bättre plats, menade hon, eftersom vackra miljöer inspirerade människor att tänka vackra tankar
och leva bättre liv.

För Ellen Key handlade inredning därför om långt mer än möbler och färger, den var en del av hennes större vision om hur människan och samhället kunde förändras till det bättre.

*

Lyssna gärna på avsnittet här och njut av det lilla
och det vackra som finns omkring oss. 

Övergångsperioder, tid och plats mellan två säsonger.

Något som bland många i min närhet verkar kännas både kroppsligt och psykiskt just nu. Själv känner jag mig svullen, hudlös och trött, inte ledsen, inte stressad,
men trött eller är lugn det rätta ordet?

Lugnare och kanske mer fundersam?

Men lite som att man skalar av sig sommarens kostym för att kliva in i hösten. Jag uppskattar årstiderna och växlingarna, men inte längden på vintern.

Dock tror jag att människan mår bra av att få möta naturen och dess skiftningar,
även om det just nu känns väldigt fysiskt.

Jag städar, vill ha det rent och vackert, rensar ut och tar bort allt överflöd men boar till och skapar mjuka hörn.

Tar in både päron och nyponkvistar, väldoftande äpplen på stora tennfat, rökelse och doftljus, en ny
stickad tröja och vädrar ut garderoben.

Vissnande rosor i den rostiga foldevasen
och gulnande löv på fikonträdet.

Skåne är fortfarande varmt på dagarna.

Inatt öppnade himlen sig och sovrummet lystes upp av blixtar och dunder. En klar, ljummen morgon och nu strålande sol. Svårt att navigera när man ska klä sig,
vill vira in mig i varm cashmere men har bara fötter i ballerinaskorna.

Upplever ni också fysiska känslor i övergången mellan sommar och höst eller är det bara inbillning från min sida?

*

Bilder från Eurowoman

För dig som vaknar upp idag och behöver aktivera familjen, eller kanske bäst av allt, har egentid med en hel ledig dag framför dig!

*

Lördag och söndag är det höstmarknad hos
Systrarna Lindskogs på Österlen och där verkar finnas något för alla:

“..Årets upplaga samlar omkring 50 utställare i en härlig blandning av både välbekanta och nya aktörer. Gemensamt för dem alla är ett starkt engagemang, stor hantverksskicklighet och en passion för det de gör.

De flesta utställarna kommer från Österlens olika delar, men i år breddas urvalet genom att även välkomna aktörer från andra delar av Skåne. Besökarna kan upptäcka och handla ett varierat utbud inom bland annat mat, dryck, skörd, keramik och hantverk.

Det finns också gott om möjligheter att stanna kvar en stund. Flera foodtrucks och en kaffevagn erbjuder lunch, fika och något gott för de flesta smaker. I mamma Gittes grönskande trädgård finns mysiga sittplatser där besökarna kan slå sig ner och njuta av dagen.

För de yngre besökarna finns en stor lekavdelning med aktiviteter som gör evenemanget till en upplevelse för hela familjen..”

*

Systrarna Lindskogs Handelsträdgård,
Österlenvägen 615 i Löderup

Öppet 10.00 – 15.00

Lördag till Söndag.

Det här med personlig smak och stil fastnade verkligen hos mig efter mitt tidigare inlägg, tanken på vad man tycker om eller inte.

Efter det spann jag vidare kring vilka komplimanger som jag blir allra gladast över!

Själv är jag väldigt frikostig med just detta till andra, men jag har tre stycken som gör mig genuint glad.

Obs, detta är ur det ytliga perspektivet,
det djupare får vi ta en annan dag!

*

Ett av mina starkaste minnen från tiden då min mamma gick bort, är när jag fick besöka förskolan där hon jobbade under sina sista år i livet.

När hon stängde butiken som hon hade drivit i tolv år, valde hon att gå tillbaka till förskolan. Innan hon fick mig hade hon nämligen arbetat med lekterapi på avdelningen för cancersjuka barn i Malmö.

Ungefär en månad efter att hon gick bort hälsade jag på på hennes avdelning. Alla barnen, femåringarna, hade ritat varsin teckning och fått berätta ett minne av min mamma.

På flera av teckningarna hade fröknarna skrivit att barnen tyckte att min mamma Suzanne doftade muffins.

Doften i min mammas butik, och hemma hos oss på Gamleväg, är något som jag vet att många bär med sig som ett barndomsminne.

I butiken doftade det tjära, rosmarin och en hint av något sött. Ljusen från Durance sålde som smör och till julen är deras “Cannel-orange” fortfarande ett måste för mig.

Att barnen tyckte att min mamma doftade muffins hade med all säkerhet att göra med  parfymen hon bar:
Klassikern Angel från Mugler.

Att andra tycker att det luktar gott här hemma,
det gör mig väldigt glad.

Just ikväll har jag två olika doftljus från Amoln tända, Blues Away och Chado, tillsammans med en rökelse från Crayon.

PS. Rökelserna finns till nedsatt pris här. 

*

Mat.

Jätteviktigt och en så stor del av min uppväxt & mitt dna. Nästan aldrig något lyxigt, ofta bara något enkelt!

Jag själv älskar att bli bortbjuden.

Jag njuter så otroligt mycket av att få sätta mig ner och bli serverad precis vad som helst, då det är jag som står för all matlagning här hemma.

Så när någon som har varit här på middag hör av sig efteråt och tycker att det jag lagat var så pass gott att man vill ha receptet, blir jag lika pirrig varje gång.

Jag myser verkligen inombords när det man lagat uppskattas runt bordet.

*

Och på tal om hemtrevligt. Jag har ofta ångest, eller ångest är väl att ta i, men snarare imposter syndrome kring vårt hem och vår inredning. Jag försöker verkligen jobba bort det och egentligen vet jag inte varför det är så rotat i mig att jag behöver bry mig vad andra tycker och tänker om vårt hem.

Jag bryr mig aldrig om det när det kommer till kläder, andra prestationer, ja, egentligen vad som helst. Men av någon anledning har det blivit en fix idé när det kommer till hur vi har det interiört. Mycket omoget.

Därför är det alltid roligt när vänner som kommer hit
säger att det är hemtrevligt, och att det kommer alldeles spontant.

I somras har tre helt olika, oberoende personer sagt just det. Och även om vi alla tre har totalt olika stil, så finns det i alla fall något här som gör att det känns tryggt, mysigt och snällt att vara hemma hos oss.

*

Vilken ytlig komplimang blir du allra gladast över?

Veckans glimmer är denna bild från Emily Slotte.

Precis allt på den här bilden tickar de boxar som jag blir lycklig av. Den lilla oljemålningen, gardinomtaget i form av en svart sol och kupan av flugnät, men bäst av allt är väl ändå purjolöken i glasvas.

Så otroligt vackert!

Jag tänker ibland, eller rätt ofta faktiskt på den personliga smaken. För det måste ju finnas någon här inne som tycker precis tvärtom, att purjolök i glasvas är det fulaste och mest konstiga du sett?

För mig är det genialiskt, och jag blir så inspirerad och glad när jag ser det. Jag kan till och med bli glad över att eluttaget nere till vänster får vara kvar, det hade med all säkerhet retuscherats bort av många andra…

Tack Emily för dagens inspiration!

*

På väg hem från kräftfisket igår satt jag i bilen och lyssnade på Yada Yada med Carin Falk
och Fanny Ekstrand.

En podcast jag tycker om just för att den är lättsam, personlig och samtidigt full av små spaningar om livet, mode och allt däremellan!

Plötsligt hamnade jag på Fannys bröllopsbilder från Paris och fick en så härlig höstig känsla i hela kroppen.

För första gången i mitt liv började jag till och med fundera på om det ändå inte vore ganska roligt att ha ett eget bröllop. Det har aldrig varit något jag längtat eller strävat efter, och vi är ju förlovade, men när jag såg de här bilderna från Paris kunde jag plötsligt se charmen i det, om man får göra det på sitt alldeles egna sätt.

*

En påse lättsaltade chips

Zest från en citron

Mängder av nymalen svartpeppar

1 burk kvarg

3 msk olivolja, ta gärna lite extra

Salt efter smak

1/2 flaska grön tabasco, den milda sorten

Lägg ut chipsen på ett fat. Toppa med zest från en hel citron & mängder av nymalen svartpeppar. 

Blanda kvargen med olivolja, salt & tabasco. 

Dippa & njut!

*