Novemberkväll
2 weeks ago
Vi är så otroligt glada och tacksamma för alla er som har anmält er till vår kväll med stylist Kajsa Baerkmark den 4 november hos JAJA HOUSE.
När jag kikade senast fanns det bara fem platser kvar innan anmälan stänger och det går över till väntelista.
Så om du har funderat på att komma men ännu inte anmält dig, passa på nu!
Det är så roligt att ni vill dela den här kvällen med oss. Vi ser verkligen fram emot att få samlas, utbyta kunskap om mode/stil och inspireras tillsammans i höstmörkret.
Varm kram, Emely
*
En kväll att se fram emot
2 weeks ago
Onsdagen den 4 november har jag fått glädjen att samla några av mina favoritintresse under ett och samma tak, nämligen mode, inredning
och inspirerande människor.
Tillsammans med Kajsa Baekmark bjuder vi in till en härlig kväll hos Anna och Jennie på Jaja House.
*
Kajsa arbetar som stylist och fashion curator och har ett alldeles eget förhållningssätt till den personliga stilen.
Nu är hon aktuell med sin nya bok A Fashion Lover’s Reluctant Guide to Style, och under kvällen delar hon med sig av filosofin och inspirationen bakom boken.
Det blir en intim och inspirerande kväll där vi får möjlighet att botanisera bland vackra ting och förhoppningsvis gå hem med både ny inspiration kring den personliga stilen, samt några fina möten rikare.
*
4 november, klockan 17.30 till 20.00,
begränsat antal platser!
Mer information samt OSA här.
Hoppas vi ses, varm kram Emely
*
Foto: Filippa Trajkovski
Kvitten, musselskal och skinnjackor
3 weeks ago
Då var det dags igen!
11 bilder som inspirerat lite extra och lyckats ta sig igenom nålsögat av allt det där man fastnar för och sparar ner på Instagram.
Här kommer några favoriter från flödet i
september och oktober.
*
Kvitten.
Vi har tre mycket gamla och ganska risiga fruktträd i trädgården. Samtidigt har vi mängder av tallar, och på något sätt skär sig de klassiska äppel- och päronträden lite med resten av grönskan.
På Öland växer det en hel del kvitten, och jag har börjat tänka att just ett sådant träd skulle passa så mycket bättre hos oss.
Med sina mörkgröna blad och enorma frukter tar det plats på ett helt annat sätt. Lite mer karaktär, lite mindre traditionell fruktträdgård.
Jag älskar Alexandra Papinis ögonblicksbilder.
Det finns alltid någonting att inspireras av eller längta efter i all sin enkelhet.
Vi fortsätter roa oss med John Taylor och när jag började utforska hans konto så hittade jag även hans cidervarumärke, Dryg Cider.
En torr cider gjord på 100% ekologiska äpplen från egna odlingar.
Jag tyckte flaskorna var så fina och det är alltid roligt med andra alternativ än vin när man bjuder hem folk!
Finns på systembolaget här.
En otroligt vacker krans hos alltid lika mysiga Yomargey.
Väldigt sugen på det naturliga och asymmetriska när det kommer
till årets höst och julpynt!
Jag och Carro hade en gemensam Göteborgshelg inplanerad i höst, men tji fick vi när vi insåg att alla våra helger redan var uppbokade.
Kanske får vi inviga våren med ostron på
Champagnebaren istället?
Tänk att en sådan enkel bild kan innehålla så mycket känslor.
Skulle gärna vilja lära mig namnet på den enorma svamp som ligger på köksbordet, någon som vet?
Yvonne Hammervold lade upp den här bilden från en Stockholmsmorgon och jag blev än en gång påmind om hur viktigt det är med njutning i det mesta man gör.
Om inte i allt, eller ens det mesta, så åtminstone en liten stund om dagen. Föredömligt är då morgonstunden innan jobbet!
Kanske en sådan dag när man inte behöver lämna barn, inte har något stressigt morgonmöte eller pendling att passa.
En croissant i solen, simple as that.
Jag tror att detta är en bild från Isabelle Kvist och hennes lägenhet men att det är ett samarbete med Bemz?
Hur som helst är det nu jag som har beställt hem lite olika tygprover för att kopiera exakt denna färg och kuddkombo!
Den helt perfekta skinnjackan, även den från Yvonne.
I helgen när vi var i Trosa kom vi fram till att vi alla ville kliva in i vår Tore Wretman-era. Inga konstigheter, bara god mat
och rustika dukningar.
Denna bild från Fanny får verka som inspiration framåt.
Slutligen, en väska som står högst upp på önskelistan.
Vad tråkigt att 40-årsdagen redan har passerat
och att det är så långt till 50!
Önskar dig en fin vecka, kram Emely
*
En dålig idé
3 weeks ago
I mina kanaler florerar det just nu en hel del Substacks med fokus på inspiration kring mode och inredning.
Men jag vill också tipsa om en person med ett annat fokus, som är minst lika inspirerande:
Maria Hazard.
Maria har precis startat Substacken
En dålig idé – om PR, bolagsbyggande och usla idéer som ibland visar sig fungera alldeles utmärkt!
I Sverige omsätter omkring fyra procent av bolagen mer än 20 miljoner kronor, och av dessa ägs endast 10–15 procent av kvinnor. Obeya är ett av bolagen som tagit sig dit, och Maria är en av kvinnorna bakom det.
Ett fint bevis på att det ibland är just de där idéerna som verkar lite för dåliga, för svåra eller för osannolika som tar en framåt!
Någon gång i veckan skriver Maria om PR, om att bygga bolag och om dåliga idéer, både sina egna och andras.
Om sådant som borde ha stoppats i tid, men också om idéer som egentligen inte borde fungera,
men som gör det ändå.
In och följ här
*
Allt har sin tid
3 weeks ago
Visst är det underbart de gånger man blir positivt överraskad av sina egna fördomar?
Jag har spenderat en helg i Trosa med fyra av mina bästa vänner, och jag ville aldrig åka därifrån.
Att besöka nya platser, som man dessutom inte vet hur de ser ut, doftar eller känns i kroppen innan man är där, är så himla spännande och något som uppfyller en stor del av det jag drivs framåt av här i livet.
Efter jobbet i fredags begav jag mig mot Vagnhärad.
Inte en kort resa från den sydligaste delen av Skåne, om man säger så. Men fram kom jag, till ett regntungt, mörkt och höstigt Trosa. Jag möttes av en tänd brasa, gindrinkar med pickles, chark och ostar i alla dess former och fyra stora famnar att bara vila i.
Jag är så tacksam över att vi i det här vänskapsgänget prioriterar och planerar den här typen av helger tillsammans. Alla kan inte alltid, för att inte säga oftast, vara med. Men de som har möjlighet att åka, åker.
Vi har som tradition att åka till Göteborg och Köpenhamn, men i år blev det alltså Paris och Trosa.
Inte mig emot!
Towa har köpt ett hus och vilket hus sedan!
Huset är från mycket tidigt 1900-tal och kallas för “Kruthuset”.
Stort, hemtrevligt och otroligt charmigt stoltserade det på sin lilla kulle i den gamla delen av staden.
I trädgården fanns mängder av fruktträd
och i kylen knallrosa äppelmos.
Att få vakna i detta rum som är över 100 år gammalt, var nästan bättre än vistelsen på Furuhem i somras.
Till höger om oss hängde en broderad tavla med texten
”Allt har sin tid” – som ett litet tecken till oss alla.
Tänk att när någon annan är nyinflyttad i ett hus,
då ser man inte en enda skavank eller ofärdigt hörn.
Man bara njuter av allt det enkla och sedan är man (jag) så otroligt hård mot sig själv och sitt eget hem.
Ändring på det!
Frukostbullar på jäsning.
..och allt man behöver!
Det är något speciellt med vänner man träffar i vuxen ålder.
Jag tror att de flesta av oss knappt har känt varandra i tio år,
men ändå är det som att vi aldrig har varit utan varandra.
Efter en lång, lugn frukost var det dags att göra Trosa, och jag blev så otroligt positivt överraskad. Aldrig hade jag kunnat tro att denna lilla stad skulle charma mig så mycket.
På varenda gata runt Towas lilla kvarter låg denna typ av hus, och på kvällen när vi tog en promenad så kunde man på lagom creepy avstånd kika in i de vackra fönsterna.
Inredningsstilarna var otroliga, som en blandning av Svenskt Tenn, Carl Larsson och Swedish Grace.
Det ena huset efter det andra avlösta varandra som det “vackraste” och man blev än en gång påmind om hur många liv
man skulle vilja leva.
Då träden verkligen dignade av äpplen, stod det korgar likt denna utanför varje trädgård, redo att dela med sig av höstens frukt.
Det som också överraskade mig var alla mysiga restauranger
som låg här och där.
Väldigt många fler än nere hos oss på Näset,
betydligt härligare och med en helt annan känsla.
Hoppas verkligen att fler får upp ögonen för det här lilla samhället om man funderar på att flytta utanför Stockholm t e x!
Stora delar av helgens samtal gick åt till att drömma oss bort till hur otroligt mysigt det kommer att vara här under alla julmarknader!
Mjukt enris i en gammal zinkspann är absolut någonting som jag kommer att anamma på vår trappa.
Som sagt, det pratades och pratades och pratades. Vi vilade och sedan pratade vi lite till. Det är något rörande och så hudlöst med att få samlas i lugn och ro hemma hos någon, utan barn och sambos, och bara göra precis vad som faller en in under en hel helg. Att alla får vara precis som de är, göra lite som de vill och bara flyta runt.
Towa, jag är så glad att det blev som det blev och att din lilla stad överträffade precis alla mina förväntningar.
Vi ses snart igen!
♡
är det nu det händer?
3 weeks ago
Det är oktobers första riktiga höstdag.
Löven virvlar runt mina fötter
och jag får ideligen håret i ögonen.
Det sitter en pojke utan jacka på stenmuren,
hans ansikte är tomt och jag ser att han har gråtit.
Han är knappt tio år och jag frågar om han är okej.
Han nickar till svar, men jag vet att det inte är sant.
Jag blickar upp.
Han sitter utanför den avdelning där jag fick veta att min mamma hade fyra veckor kvar att leva och jag,
jag är på väg runt hörnet för den mammografi
jag blivit kallad till.
Maskinen pressar ihop mina bröst till oigenkännlighet och trots att det är kallt i rummet känner jag hur jag svettas. Det tar lång tid att få svar och hon säger att det kan dröja inne hos doktorn.
-Ingen fara, säger jag och ler,
men inombords vrålar jag.
Jag tittar på bilder av min dotter i mobilen,
bläddrar igenom sms från vänner.
Det kan väl inte vara nu det händer, tänker jag.
Är det nu det händer? tänker jag.
Efter 20 evighetslånga minuter
kommer sköterskan förbi.
– Du ska in till doktorn igen, säger hon.
– Ska jag in till doktorn? säger jag och sväljer hårt.
– Nej, förlåt, jag menar att jag ska bara snabbt in till doktorn igen, säger hon.
På två sekunder hinner jag tappa
all känsel i mina fötter.
När hon kommer tillbaka och säger att allting ser okej
ut nickar jag och säger svagt:
– Tack snälla du och trevlig helg.
*
Väl ute i oktober igen, då brister det.
Jag tänker på mamma som fick gå ut med beskedet om cancer innanför dunjackan, på Nea med Florens i magen, Sarah och Magnus.
På alla andra som inte får fortsätta sin fredag precis
så som den började, frisk och i frihet.
Jag tänker på pojken på muren.
Tar ett extra varv runt hörnet för att se om han
sitter kvar men det gör han inte.
Väskorna i mina händer är tunga,
men mitt hjärta är lätt.
*
Om du inte vågat, glömt eller avbokat din mammografi,
snälla, se detta som ett tecken på att orka eller våga.
Varm kram Emely
♡
Tack
4 weeks ago
Tack till dig, du fina person, som kom fram till mig bakom hyllorna på Lekia igår.
Efter en ganska (mycket) utmanande morgon, på grund av diverse ting och stökig treåring, värmde dina ord om mig och mitt skrivande så oerhört mycket.
Jag vet inte vem du är eller vad du heter,
men jag ville bara säga tack.
Det kunde verkligen inte ha funnits ett bättre tillfälle
att få höra just de orden.
Hoppas att du också fick en fin dag.
Varm kram Emely
♡
En färgsprakande lunch
4 weeks ago
Idag på lunchen sprang jag och min kollega Julia på det nystartade och färgsprakande Bellevue Atelier!
De har just nu en pop-up store i Malmö på Erik Dahlbergsgatan 20, alldeles i närheten av Davidshallstorg.
Det är alltid så inspirerande att träffa personer som vågar byta bana och satsa på lust och passion istället.
Hilda och Ina är just sådana!
De har båda sadlat om (nästan) helt för att satsa på inredning och, i det här fallet, textilier kuddfodral, lampskärmar, hissgardiner m.m.
Stort lycka till!
Bellevue Atelier har öppet kl. 12–16
fram till den 3 oktober.
*
Sensommardagar
1 month ago
“Det är det svåraste jag gjort, att ensam gå vidare in i oktober, när hon är kvar i september”
♡
Idag är det 11 år sedan min mamma dog.
Jag tittar igenom mitt kameraalbum och
fastnar för den här bilden från Öland i helgen.
Sensommardagar, precis som då.
Vem är det som bestämmer att vissa måste gå,
medan andra får stanna kvar?
Tankarna kommer och går.
40-årskris, säger vissa.
Ett tecken på sundhet, tänker jag.
Att ifrågasätta och utforska får mig att känna mig levande. Att inte bara ställa sig i ledet eller fortsätta upprepa samma invanda mönster.
Mår jag bra?
Och mår jag bra av det jag gör, just precis nu?
Är jag snäll, öppen och ödmjuk inför andra
och livet i stort?
Försöker jag, med den potential och kraft jag har idag,
göra det bästa jag kan, för att ha det så bra som möjligt?
Kanske är det just det jag vill fortsätta fråga mig,
när jag inte får svar på varför vissa måste gå och andra får stanna kvar.
*
En höst i ull och cashmere
1 month ago
Efter många år av att plocka fram samma tröjor inför hösten, fick jag ett ryck och uppdaterade garderoben. Det blev ytterligare några plagg i bra material, som jag hoppas håller minst lika länge som de förra.
Det är inte det att de plagg jag redan har i garderoben inte går att använda, där finns tre trogna följeslagare i både ull och cashmere som får fortsatt levnadstid. Men kläder slits, och det var helt enkelt dags nu!
Jag blev också så inspirerad av Nadja Kandil och hennes Substack. Om du inte följer henne kan jag varmt rekommendera den för bra, vardaglig inspiration som ändå känns överkomlig utifrån den egna garderoben.
De tre kollage som jag tyckte bäst om från hennes senaste mail var inspiration hämtad från Carolyn Bessette Kennedy, Phoebe Philo och Miuccia Prada.
Se och inspireras nedan!
*
Chinos, Arket. Stickad tröja med cape, Róhe. Diadem, Jennifer Behr. Skinnboots, Toteme. Stickad polotröja, Soft goat. Birkinväska via A retro tale. Leopardkappa, Malene Birger. Kick flare byxor, Arket. Ullkappa, Malene Birger. Jeans, Jeanerica. Loafers, Phoebe Philo.
Pea coat, Dagmar.
Tröja i cashmere med trattkrage
Här följer några plagg som fick åka ned i min varukorg inför kommande säsong!
Inga större utsvävningar, men så ska det väl heller inte vara när man investerar för framtiden, tänker jag.
Tycker mycket om hur den är skuren, bra plagg när man vill vara lite mer “klädd” på t e x jobbmöten etc.
Inte tjock som en jacka men inte heller tunn som en kofta!
Och sist men inte minst, ett par ”finskor”.
Nu får mina flipflops med klack gömmas långt in i garderoben,
för nu vankas det inte fler sommardrinkar på ett tag.
Dessa i läder från H&M Studio är otroligt sköna, och klacken gör att de absolut går att bära till vardags om man vill känna sig lite extra fancy en dag.
Jag blir sugen på att bära dem tillsammans med ett par stora,
grå kostymbyxor och valfri marinblå tröja.
Hej hösten, vi ses snart!
*
