Mitt favoritställe att jobba från i Malmö är utan tvekan Nostra.
Dels för att miljön påminner mig om Köpenhamn, men också för att ägarna, Andrea och Alexandra, gör så mycket för staden i stort genom att driva både Noir och Nostra framåt.
Malmö behöver den här typen av eldsjälar som fortsätter kämpa – och vi som älskar den här typen av platser behöver stötta dem och sprida tipsen vidare..
Här får man gärna sitta med datorn både före och efter lunch. Maten och drycken är både prisvärd och riktigt god, musiken är alltid spot on och klientelen härligt blandat..
Ett ställe som gör i alla fall min vardag lite bättre!
*
I helgen åkte jag in till stan för att uppdatera min höstgarderob. Äntligen börjar jag få en känsla för hur min kropp mår och ser ut efter graviditet och förlossning. Eller snarare – det är dags att förlika mig med de förändringar som har skett, i stället för att streta emot eller gräma mig över dem..
Så, sagt och gjort: jag bestämde mig för att prova ett par byxor från Arket som jag verkligen tycker är jättefina. I våras var jag nog inte helt mottaglig för visdomsord som ”acceptans” och lät dem ligga kvar på hyllan – men nu så..
Jag köpte dem faktiskt i både svart och beige. Det kändes befriande att trotsa föreställningarna om vad jag ”passar i” och i stället bara lyssna på känslan av lust.
Resultatet?
Ballongbrallor som får följa med mig in i en spännande jobbhöst i Köpenhamn. Jag kan verkligen rekommendera dem till dig som letar efter ett par riktigt sköna byxor med en trendigare touch..
Själv har jag saknat den typen av plagg i min garderob,
då jag oftast dras till det sportiga och klassiska..
Nu får jag återvända lite (men bara lite) till min Stockholmsstil, byxorna kompletterar därför den dansk/skånska looken alldeles utmärkt!
Näst på listan står en fin, scarf att knyta i midjan samt en kortare jacka i brun eller beige canvas.
Tips någon?
*
Villa Viola är ett gammalt gotländskt bageri från 1897 som en avlägsen bekant till mig har köpt tillsammans med sin kille Adam. Nu har Adam och Evelina precis öppnat upp sitt renoveringskonto – och jag är nog inte ensam om att tycka att det är otroligt roligt att följa den här sortens resor.
Älskar att folk går på känsla och passion.
Så modigt att våga!
Än så länge finns det inte så många bilder, men jag var tvungen att ta en skärmdump på den här ljuvliga, tillfälliga lösningen i sovrummet. Så vackert att spänna upp gamla tyger och lakan som får nytt liv. Tänk att få vakna upp till ett böljande vitt hav som sträcker sig över hela taket och vidare till andra sidan väggen..
Så spännande att följa detta projekt!
*
(Även Evelinas privata konto är värt att följa för mängder av livsnjut)
Några ögonblick från de senaste dagarna,
fångade i farten och förevigade här!
Sedan hon började gå har det här varit hennes favoritplats.
I bakgrunden en ny besatthet: Barnen i Bullerbyn som ljudbok..
Äntligen blommar det på Annedals självplock,
som jag har längtat!
En stor bukett med skira riddarsporrar fick följa med hem.
75 kronor av ren lycka..
Nu är den här – lampan jag längtat efter. En påminnelse om att tålamod och kvalitet vinner i längden.
Aldrig mer impulsköp med andra ord!
Stora terracottakrukor till ett bra pris,
en evig jakt, eller hur?
Här fanns det faktiskt några riktiga fynd
i en mängd olika varianter.
Resterande utbud är dock inget för dig som har en liknande smak som mig, men krukorna – väl värt ett besök!
En bild som inte gör platsen rättvisa – men det var här, på ljuvliga Köpmangatan 6, vi landade i beslutet om våra hallampor.
Det blir Star i mässing av Jonas Bohlin, alltså inte denna variant
som jag tror heter Kvist, utan den långsmala..
En av våra sista morgnar tillsammans innan vardagen tar vid.
Tack för denna sommar Nike,
tänk så fint allt blev..
*
Det enda som faktiskt fått mig att höja blicken under Köpenhamns modevecka var inte någon visning i sig, utan den dukning som Sissi Pohle, aka Tables and food, skapade för Skall under onsdagen..
Imorgon är det utan tvekan jag som ger mig ut för
att fylla famnen med björnbär..
Jag är helt klart lite mätt på den här typen av korgar, som vi sett frekvent sedan Mith.Cph gjorde entré, men..
..i rätt sammanhang, och tillsammans med den randiga duken,
blir det ändå otroligt vackert!
Om jag inte minns fel finns det något liknande den här duken undanstoppat på vinden – vi får se vad lådorna bjuder på den här gången..
*
Idag bjuder jag på tre inspirerande tips på temat konst, ångest och kultur – perfekt inför höstens intågande!
Jag har en bekant från barndomen som heter Malin Ebbing.
Vi känner inte varandra superbra men jag tycker att hon är en otroligt skicklig journalist med konst som specialområde.
Du har kanske stött på hennes namn i samband med reportage som Hemma hos Beata Heuman eller från Madelen Möllards färgstarka hem.
Om du har minsta intresse för kultur rekommenderar jag varmt att följa henne på Instagram – hennes blick för det visuella och förmåga att lyfta fram det unika är väldigt intressant..
Det var via ett av Malins inlägg – hon är kvällens guide – som jag fick upp ögonen för “Copenhagen Art Galleries Walking Tour”.
Kvällen äger rum den 29 augusti.
Läs mer här!
Under ett mindre trevligt ångestpåslag förra veckan snubblade jag över boken “Tvärtom “ av författaren Stefan Pagreús.
Den finns att köpa begagnad här.
Kanske är det väl värt en beställning inför höstens nystart?
Jag har tidigare skrivit om Kathe Kaczmarzyk och vill verkligen rekommendera er att följa hennes inspirerande nyhetsbrev – du kan anmäla dig här. Förutom att dela med sig av sin vackra livsstil på Instagram, bjuder Kathe i nyhetsbrevet på små, härliga tips och glimtar från sin kreativa vardag.
Så här beskriver hon det själv:
“…Recipes, conversations, and moments delving into my weaving practice…”
Hoppas att du får en fin vecka!
*
Juli har passerat, och sommaren går in i nästa skifte.
En månad som, när jag var yngre, var min favorit, har nu ersatts av augusti. Jag vaknar tidigt, öppnar ett fönster och drar in den svala luften.
Det doftar äpple och lavendel. Ekens blad har mörknat och kvar sitter tre ensamma päron på vårt gamla träd.
Ljuset är blekt och vaniljgult.
Inte kallt, men inte heller varmt.
Jag har insett att den svenska högsommaren bjuder på en estetik och ett tempo jag inte uppskattar.
Sandiga händer, blanka pannor, kexsmulor, ölburkar och utvälta saftglas.
När augusti gör entré, lägger sig ett lugn.
Kvar står både stolar och strandplatser.
Österlen var som vackrast dagen vi lämnade.
Vi tog vägar vi aldrig tidigare kört, möjligheter bakom varje krön.
Drömmen om ett annat liv.
Under fem intensiva veckor har jag fått äran att vara med min dotter. Se världen ur hennes perspektiv, stanna upp, reflektera. Och ibland minnas.
Hon vet att hennes mormor och morfar bor i himlen, nämner det ibland och pekar upp mot molnen med sitt solbrända lilla pekfinger.
Men hon vet inte mer än så, vilket är förståeligt.
På vägen till Bornholm, på en färja full av turistande svenskar och stressade danskar, satt vi i en stol och tittade ut över vårt oändliga Öresund.
Plötsligt utbrister hon: morfar, morfar, morfar.
Kanske var du där. Kanske inte?
Juli har passerat och sommaren går in i nästa skifte, så även jag. Det doftar äpple och lavendel och min dotter sover tungt.
Med solblekta Pippi-tatueringar formar jag hennes barndom och lagar sprickorna i min egen.
Minns det som stärkte, och ritar om det som blev..
*
När juli blev till augusti lämnade vi bakom oss fyra dagar på Österlen. Dagar fyllda med mina bästa vänner, deras pojkvänner och alla våra barn.
Det har varit tomatsås, souvlaki, pizza och fikon. Strandhäng, innergårdar och stimmiga frukostar.
En sex veckors bebis, svarta skalbaggar
och fuktiga handdukar.
Bland tårar, skratt och doften av rök har vi levt med kyrkogården som granne och ängarna som utsikt.
Hjärtat fullt.
*
Som många säkert minns blev modedesignern
John Galliano, persona non grata efter ett antisemitiskt utbrott på en restaurang 2010. Igår kväll såg jag den två timmar långa dokumentären från 2024 om honom på SVT Play..
I John Galliano: High & Low får vi följa en av modevärldens mest briljanta och mest omstridda kreatörer genom ett liv fyllt av storhet, fall och försoning. Från catwalkens magi till oförlåtliga skandaler, berättar Galliano själv, sårbart och utan filter, om vägen tillbaka från avgrunden.
Med reflektioner från nära vänner som Anna Wintour, Naomi Campbell och Kate Moss vävs en berättelse fram om kreativitetens pris, den mänskliga bräckligheten – och kraften i att börja om..
Det är en dokumentär om skuld, stil och försoning samt om att återerövra sin röst efter tystnaden..
Jag älskade verkligen denna dokumentär. Tempot är högt, det händer något hela tiden, och inget känns långrandigt eller upprepande. Gallianos liv och karriär är väl värd de två timmar dokumentären pågår – den är verkligen intensiv och fascinerande från början till slut..
Eftersom min bästa vän är judinna och min pappa var alkoholist, kan jag förstå båda sidor av den händelse som ledde till Johns förfall, men min åsikt skiljer sig från många andra omkring honom. Jag har alltid haft svårt att förlåta misstag som begås under alkoholens inflytande, eftersom valet att dricka, från början, är ditt eget – och detta gäller även mina egna misstag..
Trots förfallet, som är en central del av dokumentären, får vi följa en resa som är både otrolig och berörande.
Om du har tid över under semestern, rekommenderar jag verkligen att du ser den – du kommer inte att bli besviken..
*
Hemkommen efter tre dagar på Bornholm som känns som två veckor – är inte det det ultimata lifehacket?
När dagarna är så fyllda av utflykter och trevligheter att tiden, på något märkligt sätt, tycks expandera.
Fotoalbumet är fullt av fina minnen från den danska ön, men idag bjuder jag istället på renodlad inspiration från en mängd härliga personer!
Under morgonpromenaden lyssnade jag på ett underbart avsnitt om Malene Malling från Billgren-Wood.
Det dom sa fick mig att känna en så stark stolthet över arvet från mamma och mormor – att ständigt skapa för det vackra..
Lyssna om ni inte redan gjort det!
Rislampor, man kan inte få nog eller hur?
På måndag väntar sommarens stora sammankomst. Tolv vänner och sju barn på en gård mitt ute på Österlen. En liten personlig snacksbricka till var och en kan bli ett vinnande koncept..
Som ni vet är jag så tacksam att det är just Kajsa som är min svägerska. Hon dyker mer ofta än sällan upp i denna blogg, och jag blir lika glad varje gång hon klär sig!
Elsa delar kronärtskockor i trätråg – ett självklart ja från mig..
Ännu en stil som inte är min egen, men som inspirerar mig..
Varumärket Arte har precis släppt ett nytt doftljus med namnet “Tomat Thief” som jag bara måste åka in till Malmö och kika på..
Precis som bilden säger så är noterna bland annat tomat, cannabis, rabarber, basilika m.fl. – Låter fantastiskt i mina öron!
En överfull pilasterhylla i kvällsljus fick mitt hjärta att slå lite extra..
Vet inte varför jag fastnat för de handgjorda spetsplaggen från House of Manus, men något är det..
Johanna Bradford gjorde mig oerhört nyfiken på Village Bagels som öppnar på lördag i Vasastan, Stockholm. Denna nyöppning gör inte direkt hemlängtan mindre…
Alexander Gårdenberg delade ett kök som genast sparades ner till framtida, eventuella projekt..
Vilda luktärtor och giftiga fingerborgsblommor,
en kombination mitt i prick hos Emelie Holm..
Annika Zagerleds bröllop dök upp i flödet igen, och tanken på att ha bara en blomma i brudbuketten känns alltmer som min melodi..
Foto – Madeleine Carstensen
Avslutningsvis blev jag sugen på rosa hos Tintin..
Utvärderingen från Bornholm kommer inom kort,
nu blir det återhämtning efter tre intensiva dagar med två röjiga 1,5-åringar..
*