Nu finns det galabilder också på Ratata.

De här bildena stal jag visserligen från Radio X3Ms Facebooksida.
















Det var så roligt att få stå på scen att jag till och med vågade göra en liten vits.

Ni vet den där problematiken att ha mörkt hår och mittbena men ändå undvika att se ut som en reinkarnation av Cher från 1973?

Mot alla odds returnerade min mamma Vidar.

Ni ba:
"Snälla, snälla, snälla Peppe kan du inte publicera en bild på dig själv då du dragit på dig klänningen, är gravt försenad och precis ska hoppa in i taxin till bloggalan?"

Jag:
"Okej, men bara för att ni tjatar."


En dude nämnde förresten Chiquita-kvinnan när han såg mig, först tog jag lite illa upp, men sedan insåg jag att det faktiskt ligger något i hans bananassociation.

Så här ser min man ut när Linn ber honom att göra en sexy pose:

Linn drog ju hem två pris på bloggalan: Årets temablogg och Årets blogg. Tycker inte ni också att hon nu kunde byta ut Mama's got the magic mot: Who's your Mama, and what does she do?

Bloggalan var ännu roligare än vad jag trott! Samtliga gäster var vackra och roliga och glada och jag gick omkring och fnissade för att det var så overkligt att träffa folk jag vanligtvis bara läser om och för att jag var överraskande nervös inför att dela ut juryns hederspris.

Utseendemässigt hade jag satsat på det stora paketet och fått mitt hår fixat hos Katja på Sebastian, blivit sminkad av Angelina och desstom fått låna en supersnygg klänning.  Det enda jag har att klaga på är att jag vid upprepade tillfällen försökte byta några ord med Micalea, men att det visade sig vara praktiskt omöjligt.

Kolla bilder från kalaset på till exempel Peppar och X3M.

När det visade sig att Salem inte skulle dyka upp drog Magnus, Sonja, Sebu och jag till Lostaren där vi avslutade kvällen genom att dansa tilll 90-tals hiphop för att sedan avrunda med en pizza på Big Mama's.




Och förresten: min idol Anne tyckte att jag var snygg! Och Kaj är så peppande och trevlig att prata med. Ni borde förresten alla köpa hans bok.

Okej, jag drar iväg för att hålla en föreläsning om sociala medier, men vi ses väl på Bloggalan ikväll? Jag är bruden i gul känning.

Hei Peppe!

Olet ehkä jo ottanut kantaa pakkoruotsi-kysymykseen blogissasi, tai olet valinut olla ottamatta kantaa, mutta mikäli sinulla on mielipide, (joka sinulla varmasti on) haluaisin kuulla sen sekä muutaman perustelun miksi pakkoruotsi pitäisi poistaa tai toisaalta säilyttää?

Jag vill inte att det ska bryta ut ett språkgräl på den här bloggen och har därför inte kommenterat frågan alls. Jag ser helt att det här är en blogg med bra fiilis. Dessutom vet jag inte i ärlighetens namn inte ens själv vad jag tycker om tvångssvenskan. Igår då jag simultantolkade tvåans språkdiskussion för Magnus kunde jag ändå inte låta bli att fundera på saken. Så här spontant:

Det jag inte fattar är varför man hellre vill ha ett enspråkigt land än ett tvåspråkigt.

Jag tror inte att svenskans bortfall skulle leda till att alla plötsligt blev sjukt internationella och flytande på engelska, ryska, spanska, franska eller tyska. Jag tror att ju fler språk man kan, desto lättare är det att lära sig fler. Jag tror inte att en sorts kunskap konkurrerar ut en annan. Jag håller också med det som Alexandra sade i debatten. Svenskan mer än ett språk i vårt land, det handlar också om kultur och historia. Det Finland som vi lever i idag har sina grunder i tvåspråkighet.

Jag tror också att en majoritet av alla finländare vill ha ett tvåspråkigt land. Fast jag kan så klart ha fel, det skulle inte vara första gången*.

Magnus förklarar det antagligen bättre än jag.


*svårt att tro eller vad.