Det här är min absoluta favoriträtt:

Falafel

Dessutom: riktigt god tomatsås, en halv avocado och några matskedar yoghurtsås. Kanske ett glas rödvin.

Försök att inte se så snygg ut listar matbloggar i allmänhet och så får ni aldrig glömma Karins och Mangos Spontana smaker på Hbl.

Det slog mig just att jag är en mycket bättre föräldar när Magnus är borta. Jag matar, kommer ihåg d-vitamin, nattar, läser, leker, badar, byter och tar långa barnvagnspromenader. Dessutom städar jag.

Obehagligt att märka att min mans frånvaro gör mig till en duktigare människa. Tur att han kommer hem i natt.

Här är kommentarer på det här inlägget. Jag försökte svara konstruktivt, men allt jag skrev lät som en damtidning inför bikinisäsongen.

Kort: Jag tror att vi i viss mån vänjer oss eller lär oss vad som är gott och då tar det en tid att lära om sig. Men ta ingen stress, ät godis då och då. Och när du smaskar i dig den där chokobiten, ät låmngsamt och försök att verkligen njuta av den.

Anonym sa:
hej peppe! börja läsa din blogg för ett tag sen, diggar den! detta e minsann ett intressant ämne och tror de flesta tänker på mat mer eller mindre… själv undrar jag om du har något tips åt mig… jag är smal, men äter otroligt ohälsosamt!!! har även gått upp i vikt en del och skulle vilja tillbaka till mina tidigare mått. Problemet e att jag är en otrolig gottegris! kan få “anfall” då jag inte kan sluta proppa i mig godsaker och jag vet att det måste sluta!! men jag KAN INTE, och det har pågått redan i flera år. har du några tips?? Du verkar ha så bra självdisciplin… :) 

och en annan anonym svarade:

Alltså dethär med dieter är ju ett kapitel... Jag upplevde att jag var jättefet när jag var 17, stämde ju såklart inte alls, men jag började läsa allt om dieter och jag blev helt besatt, började skriva upp ALLA kalorier som jag åt, sökte upp och ner på internet bantningstips. Sen bantade som en tok, max 1200 cals per dag och sällan ens så mycket. Jag blev från mitt ursprungligt slanka ett skelett med knotor över allt, jag började undvika att träffa vänner och tänkte allt i kalorier. Detta höll på tils min mamma sa att hon lägger in mej på sjukhus om jag inte börjar äta normalt och efter mycket jobbande släppte crazydieten men jag tänker fortfarande allt i kalorier, känner mej skyldig över minsta chokosmula jag äter. Och pointen med min story var att man inte ska bli helt besatt med vad man sätter i sig, man hamnar så lätt i en ond cirkel och det är helt sjukt svårt att komma ut ur en sådan. Man måst unna sig lite!! Ät saker som ser fräscha ut, det är det bästa tipset jag kan ge!

De dagar jag får gästa Min Morgon försöker jag alltid att boka in så många möten som möjligt eftersom jag alltid är så välsminkad och friserad. I dag kändes det som ett oerhört slöseri med finhetsresurser att bara gå hem och vara snygg för Vid.

Tur att jag åtminstone hann äta lunch med Basse.

Petar barnet sig i näsan?

Det här var inte den kolumnen jag tjatade om i söndags, men om ni får ändå gärna läsa den.

Om längtan efter en blodig biff.

Och så här såg det ut i morse kvart i sju. En liten förbättring sedan mars.

Underlandet tycker att vi borde sätta ihop en finlandssvensk ordlista. Eller åtminstine en Livet & Helsingfors-ordlista, jag kan ju inte tala för alla andra finlandssvenskar. Kan ni fellow läsare hjälpa till? Vilka ord som vi använder kan tyckas underliga i svenska öron?

Jag börjar:

Kaveri = polare
Fiilis = stämning
Brekkare = frukost
Kiva = trevligt 
Aderton = arton
Byka = tvätta

I morgon i Min Morgon* ska jag tala om Nordkoreaboken Alla monster måste dö. Alla måste titta!


*ifall de nu inte vara bjuder mig på frukost och låter mig titta på medan de sänder.

Min ensamhet har nu gått så långt att jag lagade in egen müsli. Lyckligtvis blev den god.

Godare än vad den ser ut.

Temat på splitternya Papper.fi är kött, därav dessa frågor. Ni får gärna svara på dem i era egna bloggar eller i kommentatorsfältet.

1. Är du köttätare/vegetarian? Jag äter aldrig kött, men ibland slinker det ner lite fisk. Med andra ord är jag varken köttätare eller vegetarian.

2. Finns det något som skulle kunna få dig att sluta/börja äta kött? I princip skulle jag kunna äta ekologiskt kött nån gång i månaden, jag tycker inte att kött i sig är äckligt. Däremot behöver jag verkligen inte äta kött för att överleva.

3. Om du äter kött - får du någonsin dåligt samvete av det?  Nej.

4. Du som är förälder, eller någon dag tänker bli det - skulle du kunna tänka dig att inte ge ditt barn kött? Eftersom vi mest äter vegetariskt hemma blir det inte så ofta som Vidar bjuds på kött. Men på samma sätt som jag kunde tänka mig att äta ekologiskt och helst närproducerat kött kan väl vårt barn också få göra det.

5. Vad är det äckligaste du ätit i köttväg? En portion pasta med tomatsås på gränsen mellan Bolivien och Argentina som gömde en stor seg, grådaskig biff under spaghettin. Sannerligen en obehaglig överraskning att sätta tänderna i den.