Ingen kritik mot dig och de andra bloggarna, Peppe, men jag tycker journalisterna/radiopratarna har blivit lata. Jag menar, de snor sina juttun från bloggar och bjuder in nån bloggare varje gång någonting (särskilt mammarelaterade saker) skall kommenteras.

Producenten: "Vi behöver en kommentar på anfallet mot FN-byggnaden i Mazar-i-Sharif".

Journalisten: "Inga problem chefen, jag ringer MammaPetronella, hon skrev om det på sin blogg igår"!

Ska det vara så här?

Nej, det ska inte vara så här. Om FN-byggnaden anfalls så ska man nog som hitta någon annan än Petronella att kommentera. Om det nu inte råkar sig att Petronella är mamma OCH utrikespolitisk extpert. För man kan ha barn och vara en massa annat också.

Journalisterna ska nog snoka upp saker själva och inte bara surfa igenom favoritbloggarna för material, samtidigt kan bloggarna och social media i allmänhet vara ett utmärkt redskap att få reda på vad som är på gång.

En annan sak är om man måste intervjua bloggarna. Kanske man kan snappa upp aktualiteter och sedan intervjua en expert. Som i och för sig KAN vara en bloggare, men inte nödvändigtvis behöver vara det.


Lät det här hemskt råddigt?

Jag trodde att jag skulle få prata i Extrems nya morgonshow, men när vi anlände till Yle visade det sig att Succémorgon bara ville bjuda på frukost. Det var naturligtvis också väldigt trevligt.

För att jag inte skulle behöva skämmas ihjäl mig för att jag bloggat om mitt deltagande i etern lät som tur Isa, Janne och Ted mig säga god morgon åt lyssnarna.

Om jag var A.M.O skulle det här inlägget heta suddiga vardagspixlar.

Det här är lågt, jag vet, men jag har en fäbless* för tv-program som handlar om tjocka människor som ska bli smala. Det fascinerar mig och jag skäms för det. Nu vet ni.

För en stund sedan fibblade Vidar fram en kanal om två jättetjocka brittiska ungdomar som skickades till Buenos Aires för att bo ute i slummen hos en riktigt fattig familj där mamman drack tio liter Coca Cola om dagen. Britterna skulle lära de fattiga argentinarna att äta rätt**. Speakerrösten förklarade att nästan all vegetariskt som odlas i Argentina slutar sina dagar som komat, därför är kött billigare än tomater.

Nåja, nu när jag refererat ett tv-program jag sett är min fråga till er: hur mycket funderar ni på vad ni äter? Har ni godisdagar? Går ni på LCHF-dieter? Vege? Ekologisk mat? Eller äter ni det som är gott. Punkt?

Och vill ni gå ner i vikt?

Hemma hos oss kör vi för det mesta vegetariskt***, så ekologiskt vi nu hittar i närbutiken och ganska enformigt. Vi är periodare, hittar vi en rätt som funkar äter vi den i några månader.


*hela det här inlägger bygger på att jag ville använda ordet fäbless.
** ja, det är ett absurt upplägg. VEM hittar på att britter ska läsa fattiga argentinare att steka hönaoch äta sallad?
***eller alltid för mig, Magnus slänger ibland i lite bacon.

Jag gick ut i vita sneakers i tron om att det var en solig aprilsöndag och möttes av novemberregn och tjock dimma. Det kändes sådär.

Lärdom: kolla ut genom fönstret innan du gör upp promenadplaner.

Magnus drog till Barcelona på arbetsresa* och jag är ensam med denna typ i dagarna tre. Hur gör man nu?




*eller "arbetsresa". jag är säker på att de bara har det lugnt och skönt där.

Nu har jag avslutat Lingon och Läppstift av Noora Shingler. Eftersom jag intervjuade henne i senaste Papper, såg henne tala om boken i Min Morgon och dessutom gick på utgivningstillfället av boken vet jag nu allt om den.

Noora tycker att man ska skippa komjölk, jäst, vete och vitt socker och på så sätt få en gladare mage. I sin blogg skriver hon att 80% av finländarna har problem med svullen och stressad mage och eftersom det är så vanligt tror folk att det är normalt*. Nå, det är det inte. Bråkar ens mage äter man antagligen fel.

Lingon och Läppstift går igenom alternativ till komjölk, jäst, vete och socker och diskuterar också etiska val. Man behöver inte nödvändigtvis läsa den från pärm till pärm, utan kan bläddra fram till de delar man tycker att är extra aktuella. Jag tycker att ni ska läsa den.

Ja och så handlar den också om natursmink.


*med tanke på alla tv-reklamer för preparat som ska lugna ens mage har hon nog rätt.

Sedan träffade vi Köpenhamnsborna Pyret, Miika och Astrid över lite mat på Lupolo. Alltså före detta Elviira som var före detta Slussen. Ni fattar.

Jag tyckte själv att min tröja var fin.

Medan vi väntade på PMA tog vi ett glas cava.

Under bordet gömde sig några nakna tår.

Bästa leksaken.

Fast det blev ändå en timeout i vagnen.

Söta som bara den.

Fatta att jag är syster OCH moster.

Det uppfattas antagligen som ofint att i bloggvärlden skriva om hur nöjd man är med sig själv.

Ändå: jag skrev just en svinbra kolumn. Bara sådär medan Vidar sov som en liten viddeung och Magnus fick smisk av sin PT.