I måndags trodde två personer att Vidar var en liten flicka. När de frågade vad lilltösen hette och jag svarade Vidar blev båda två supergenerade och bad tusen gånger om ursäkt. Jag svarade glatt att det inte gör så mycket, småbarn är ju främst små barn och det är inte så stor skillnad på om de är flickor eller pojkar. Den ena höll med, medan den andra gav mig en lång förklaring om hur maskulina dennes söner är.

I dag har Vidar på sig en rosa t-shirt, betyder det att han är en flicka precis som i måndags? Jag återkommer med rapport.

I fall någon av er inte läst på ordentligt vill jag påpeka att jag fyller år den 12 augusti. I dag frågade Magnus mig vad jag vill ha i födelsedagspresent. Jag svarade naturligtvis "Lugn och ro", men alla vet ju att det inte är en realistisk sak att önska sig. Lugn och ro kommer aldrig att inträffa. Därför frågar jag er: Har ni några förslag på presenter jag borde önska mig och som jag verkligen kan få?

Hur svårt kan det vara att få tag på några ätbara avocadon? När man köper dem är de så hårda att man behöver en diamantborr för att penetrera skalet, således väntar man tålmodigt i tre veckor på att frukthelvetet ska mogna. En dag är de plötsligt mogna, men råkar man sitta på toaletten eller gå ut med soporna vid den här tidpunkten är ögonblicket förbi och det gröna innanmätet har blivit brunt och trådigt. Bara att slänga bort, köpa ett nytt parti och vänta i tre veckor.

Dios mio så jag blir frustrerad. Inte arg, men frustrerad och besviken.

Jag är en mycket trött kvinna efter att ha krängt kläder en hel dag på Sandvikstorget. Jäklar så tungt det är. För att inte göra det för lätt hade jag dessutom med Vidar som sällskap. Om vi säger så här: han var mer av en terrorist än en maskot. Jag förtjänade några tior gick via mataffären för lite basvaror och gjorde av med ungefär allt. Blöjor och ekologisk mjölk är dyrt.

Jag kan nog inte sluta mitt vanliga jobb och bara leva på loppisintäkter.

Men sällskapet var fantastistkt! Förutom Kiri och Minna höngde dessutom Soufi med oss och Hanna kom förbi, likaså Heidi och Monica och Mathias och min Stockholmsresekumpan Sonja K.

Läs Soufis blogg!

Jag är en mycket trött kvinna efter att ha krängt kläder en hel dag på Sandvikstorget. Jäklar så tungt det är. För att inte göra det för lätt hade jag dessutom med Vidar som sällskap. Om vi säger så här: han var mer av en terrorist än en maskot. Jag förtjänade några tior gick via mataffären för lite basvaror och gjorde av med ungefär allt. Blöjor och ekologisk mjölk är dyrt.

Jag kan nog inte sluta mitt vanliga jobb och bara leva på loppisintäkter.

Men sällskapet var fantastistkt! Förutom Kiri och Minna höngde dessutom Soufi med oss och Hanna kom förbi, likaså Heidi och Monica och Mathias och min Stockholmsresekumpan Sonja K.

Läs Soufis blogg!

Varje gång jag uttalar ordet kant ropar Magnus: Du sade CUNT! och fnissar jättemycket.


Jag ba:
"Suck."

Vi har förresten spelat in två avsnitt och i morgon pratar vi in nummer tre. När Magnus putsat upp dem lite kan ni ladda ner dem härifrån. Om ni vill.

Vidars dagis har två grupper: de äldre barnen (sälarna) och de yngre barnen (kutarna). Vidar är en kut.

Det är kanske en överdrift att säga att vi var galet nervösa inför Vidars försat dagisdag, men det jag hade extrasvårt att besluta mig för vad jag skulle ha på mig. Diskret, men snyggt. Inte för präktigt, damigt eller trendigt. Smälta in, men vara unik. Trevlig, men inte skapa en spontant parmiddag med andra föräldrapar.

I morgon kommer Kiri, Minna och jag att sälja en massa fina grejer på Sandvikens lopptorg. Jag kan utlova en hel del Filippa K, Weekday, Cheap Monday, blommiga klänningar, Top Shop, Puma, Guess, Abercrombie & Fitch etc

Och om ni inte har lust att shoppa så kom iallafall förbi och säg hej! Vi står där från och med nio tills Vidar blir omöjlig att kontrollera, eller börjar på dagis kl 14.