Ni vet hur man har olika sätt att hälsa på varandra i olika kulturer? Fransmän och Eirafinlandssvenskar pussar varandra på kinderna, eskimåer gnuggar näsor och japaner bugar. Så här sms-hälsar Basse.

Basse:
Hej! ;-D

Jag:
Vad betyder den här: :€? Använder den ofta av misstag. Hitler-smileyn?

Basse:
Det är någon som är rik men sur.

Jag:
Nalle Wahlroos?

Tidigare i veckan fick jag hem ett recensionsexemplar av Den hemliga kocken Mats-Eric Nilssons kokbok Smakernas återkomst, När maten följer årstiderna. Det är ju inget revolutionerande nytt med att man ska använda sig av råvaror enligt säsong, men den här boken klarar ändå av att vara inspirerande. Dessutom gillar jag att första kapitlet heter Ingen sparris i november.

Jga måste bli bättre på att ta bilder,

Hur var det nu igen man blev av med den bananflugorna vi delar hem med för tillfället?

Vi har redan testa på att gå ut med soporna.

Det finns många fina ord på finlandssvenska. Bland annat pukadjur har vi ju redan pratat om. Ett annat är det förträffliga ordet bobba. På finlandssvenska betyder bobba eller bobbor baciller på det stora hela. Inte snorkråkor som man i Sverige kanske kan ta bobbor för.

Häromdan satt jag i en bil med en väninna som förkunnade att hon sannerligen inte led av bobbskräck. Jag imponerads genast av hennes mod eftersom Bob i Twin Peaks fortfarande återkommer i mina mardrömmar. Han är värre än clownen i Stephen Kings It, alltså riktigt, riktigt hemsk. En kort stund pratade vi förbi varandra, men kom sedan fram till att väninnan inte lider av bobbskräck i form av bacillskräck. Medan jag verkligen lider av Bobskräck i form av galna fiktiva mördare.

Hon tyckte inte att Bob alls är så farlig. Heller.

Förresten, tack för att i svarade på frågorna och keep svaring, por favor!

Många av er verkar vara relativt nya läsare. Ni som hängt med länge har väl tröttnat att svara på såna här inlägg. Ni vill höra om böcker, jämställdhet, Helsingfors, Vidar och Magnus, boken och så får jag gärna vara rolig. Jag fnissade åt dig som skrev att du störde dig sjukt mycket på att jag under graviditeten skrev att jag vill bo i stan och pratade om enbarnspolitiken, men fortsatte läsa och nu faktiskt gillade mig. Och tack du som skrev att jag i riktiga livet är som på bloggen. Jag ska ta till mig era tips och förslag (sociala medier, ledarskap, hur mans kriver en bok och så vidare) och skriva om dem. Och tack för att ni svarar det är så roligt att läsa!

Okej, det hör kanske inte till god bloggetikett att berätta att man haft en fantastisk dag, men jag gör det ändå. Om jag vore Judast Priest skulle jag sjunga Breaking the law, men det är jag ju inte.

Först inspirerande och kreativa möten på jobbet, åt lunch med Karin* och Ida-Lina, sedan fick jag se hur snygg pärmen på min bok kommer att bli, och skrattade högt och Taikas sjukt roliga illustrationer av mig, fick veta att jag ändå kommer att gå på bokmässan i Göteborg** och fick ett uppträdande som jag haft ångest för halva sommaren ändrat till ett uppträdande som passar mig perfekt. Sedan sprang jag tio kilometer, tog ett bad och ett glas rödvin. Här har ni mig nu.


*vid det här laget borde samtliga läsare kunna hennes bloggadress utantil.
**OCH uppträda.

Träffade en Karin i en snygg grön klänning. Så nu vet ni det.

Och här är första avsnittet av podcasten.