Det finns många fina ord på finlandssvenska. Bland annat pukadjur har vi ju redan pratat om. Ett annat är det förträffliga ordet bobba. På finlandssvenska betyder bobba eller bobbor baciller på det stora hela. Inte snorkråkor som man i Sverige kanske kan ta bobbor för.
Häromdan satt jag i en bil med en väninna som förkunnade att hon sannerligen inte led av bobbskräck. Jag imponerads genast av hennes mod eftersom Bob i Twin Peaks fortfarande återkommer i mina mardrömmar. Han är värre än clownen i Stephen Kings It, alltså riktigt, riktigt hemsk. En kort stund pratade vi förbi varandra, men kom sedan fram till att väninnan inte lider av bobbskräck i form av bacillskräck. Medan jag verkligen lider av Bobskräck i form av galna fiktiva mördare.
Hon tyckte inte att Bob alls är så farlig. Heller.
Sara · 15 years ago
jag lider av Bobskräck, verkligen. den ondaste människan ever. trots att jag gick i gymnasiet när serien började vågade jag inte titta utan min far vid min sida. (i övrigt älskade jag den beyond words, serien. musiken! miljöerna! mystiken! den dansande dvärgen! de sorgsna människorna!)(ordverifiering: gammut)
Catten · 15 years ago
Jep, Bobskräck här med! Varje gång jag ska gå på utedasset på Pandans landeställe inbillar jag mig att Bob kryper fram bland träden och hoppar snart in i ficklampsskenet... Huj, hur kan man va så rädd för en gråhårig typ i svarta levisar?
Magpies at Sunrise · 15 years ago
Hihi, såg inte TP förrän förra julen och tyckte tyvärr inte Bob var läskig alls. Har nog blivit lite för bortskämd med bra specialeffekter, för när jag växte upp tyckte jag Arkiv X var det läskigaste som fanns. Fast om man inte räknar med Bob älskade jag Twin Peaks.
E · 15 years ago
Bob är så jävla, jävla otäck. Jag blir rädd bara av att vi diskuterar honom.
Softy · 15 years ago
Jag lider också av Bobskräck. Fortfarande. Vad kul att jag blev påmind om honom just före jag ska gå och lägga mig... Shit.
Situationsdiktaren · 15 years ago
Herriguud, jag dör av garv. Hade faktiskt väntat mig ett inlägg om Bob. Inte Bobb. Och det blev det ju, fast inte som jag trott.Hör också till dem som älskar Twin Peaks och är livrädd för Bob. (Tack bara Peppe, så här inför natten)Men herrigud vad jag kvider av Cattens kommentar:"Huj, hur kan man va så rädd för en gråhårig typ i svarta levisar?Ja, hur kan man? Men så e de bara. Huga.
Situationsdiktaren · 15 years ago
Och förresten. Bobskräck. Vilket användbart och härligt skrämmande ord.
idalina · 15 years ago
Det mest fantasiska med Bobskräcken, eller i mitt fall snarare Twin Peaks-skräcken, för jag var för liten för att få titta på Twin Peaks och kikade således bakom någon dörr i smyg och fick en hemskt skum och fragmenterisk bild av serien, är att jag är mest rädd för fläkten i Laura Palmers hus. Ni vet den som snurrar i taket där i scenen med trappan. Förekommer flera gånger i serien. Bara känslan av den ger mig rysningar. Fantastisk serie.
Suvi · 15 years ago
Har ni hört att det var inte planerat för att ha Silva som BOB i Twin Peaks? Det var ett misstag för att Silvas ansikte var i spegel när Lauras mamma var så rädd. Silva jobbade som en medarbetare men när Lynch såg Silvas ansikte där, han bestämde att Silva var BOB. Jag tycker att Lynch är duktig för att bilda upp en atmosfär när allt verkar vara ok men du vet att det är inte sant. Laura Palmers hus är (för mig) så skrämmande! Ni vet den scenen där Donna är där i vardagsrummet med Leland... När solen skiner och allt verkar vara lungt och så vidare. Men du vet, du vet.Har ni märkt att när du tittar på Twin Peaks, du måste dricka kaffe?
Peppe · 15 years ago
Sara: samma här! rädd som fan, men älskade ändå. Den där dvärgen som pratade baklänges bland de röda draperierna förföljde mig cokså länge.Catten: ja, sånt är helt uteslutet (utedass mörka augustinätter).Magpies at Sunrise: kanske jag kommer över min skräck om jag ser TP i dag. Nu lever bara minnena kvar.E: förlåt. det var onödigt av mig att ta upp honom.Softy; nästa gång lovar jag att blogga om Bob tidigt på morgonen. På så vis mår vi alla bättre.Situationsdiktaren: jag skrattade också åt Cattens kommentar. Haha!idalina: du fick liksom David Lynch ÄNNU mer skruvad. Konstigt att du är så harmonisk och balanserad som du är i dag.Suvi: inte hört, men jag älskar verkligen såna här små anekdoter!