Läsare, finns det någon av er som är ledig den 2.11 och skulle kunna tänka sig att ställa upp som hårmodell. Vi gör några alternativa festfrisyrer och filmar in det. Maila i så fall jenni.tuovinen at papper.fi

Som Sara påpekade i en kommentar säljer/signerar hon också böcker i Vasa den 28 oktober. Ni som tror att ni kommer förbi vår lilla caféträff vid lunchtid eller deltar i seminariet Våga ta makten och eventuellt vill köpa en bok, kan ni kommentera här eller maila mig så att jag vet ungefär hur många böcker jag ska släpa med mig upp till Vasa. Kiitos!

Seminariet hålls på 13 på LOFTET Rådhusgatan 28. Minibokträffens plats är ännu inte bekräftad.

Detta är Saras bok, inte min,

Linn puffar Krista på sin blogg och en diskussion uppstår om att storbloggare bara länkar till sina kaverin. Linn förklarar snällt att man såklart vill puffa och peppa sina vänner, det gör man väl också utanför internet. Och att hon ofta länkar till människor hon inte känner.

Hela den här diskussionen är lite absurd. Linn får väl göra precis som hon vill. Hon har inga skyldigheter att länka hit eller dit, hon representerar inte staten, hon skriver bara en blogg.

Sedan dyker det upp en kommentar om att Linn sitter i juryn för Bloggpriset och att det i år igen blir "fusk" eftersom hon och de andra jurymedlemmarna har polare som bloggar. Men ärligt talat hur många bloggar bara för att vinna ett pris? Ett pris som bara är ett diplom.

Vi ordnar Bloggprisgalan för att det är roligt med fest. Att få klä sig fint, lyssna på bra musik och träffa folk man kanske annars aldrig skulle ha träffat. Syftet med Bloggpriset är att ha kiva, inte att göra en superseriös tävling i vem som bloggar bäst. Och visst är det lite kul när det ordnas evenemang i på svenska i Finland? Folk som orkar engagera sig och sätta tid och tankar ner på att göra det så lyckat som möjlig. Det bästa av allt är att man inte ens måste delta om man tycker att det är skit.

Kan vi sluta diskutera meningen med bloggar nu?

I dag träffade jag André över en kopp kaffe.

I nästa Min Morgon-bokklubb ska vi diskutera Matens Pris. Två journalister åker runt världen och kollar upp varifrån maten på våra tallrikar kommer. Just nu är de i Brasilien för att se hur man producerar soja. En stor del av det kött vi äter föds upp på soja som importeras från bland annat Sydamerika. I till exempel Brasilien råder inte precis samma regler kring bekämpningsmedel som i Eu och gifterna gör att det mesta levande omkring fälten dör, blir infertilt eller får nervskador fär livet. För att inte tala om regnskogen som skövlas.

Det är väldigt deprimerande läsning. Men ni behöver inte nödvändigtvis bojkotta thaikrogen runt hörnet som serverar rätter soja. Skippa istället biffen som är uppfödd på det.

Jag är en sån där gammal mommo som tycker om en bit över sjuttioprocentig mörk choklad till espresson eller det röda vinet. Lösgodis är inte min grej och jag ser på Magnus med fasa i blicken när han vrider i sig ett paket glass.

Eller det var då. Under de senaste dagarna har jag haft ett sötsug from hell. Jag vill konstant smaska på nåt sött. Jag skyller på mörkret, men det kan också vara att jag helt enkelt börjar bli en normal människa.

Som tur är hämtade Kiri absurt god choklad från moder svea.

I dag gick jag på en lunch där svenska Box Experience presenterade sin entré i Finland. Jag är inte så mycket för att göra gratis reklam, men nu när julen närmar sig och folk börjar köpa en massa grejer till varandra tycker jag att man istället kan sätta sina pengar på välgörenhet eller upplevelser.

Det här företaget erbjuder en tur ute i rymden för 72 000 euro till en guidad tur runt Sveaborg med kaffe och bulla för 15 euro. Däremellan kan man rida islandshäst, bo på lyxhotell, köra formulabil, gå på spabehandlingar, joga, smaka på choklad, smida sina egna smycken och plocka svamp. Ni fattar.

Nästa fredag, alltså den 28.1o, kommer jag att befinna mig i Vasa för att föreläsa lite. Jag tänkte börja med att ta en tidig lunch med Linnmeister och Sara och sedan sätta mig på ett café med samma damer. Om nån vill köpa Livet & barnet eller bara komma förbi och säga hej så vore det naturligtvis fantastiskt roligt.

EDIT: Magnus och jag bråkar också alltid om vad nästa vecka betyder. I det här fallet betyder det att jag kommer att befinna mig i Vasa den 28.10. Inte elfte som jag felaktigt skrev ovan. Jag har svårt frö datum, siffror och bokstäver.

När jag imorse promenerade upp längs med Stora Robertsgatan samtidigt som jag textade Pia hörde jag någon ropa mitt namn. Jag såg upp och på andra sidan gatan, utanför en sexbutik, stod det en gänglig farbror med gråsprängt hår och vinkade åt mig. Jag hälsade artigt tillbaka. Farbror viftade att jag skulle komma närmare och jag lydde snällt. När vi möttes såg han bekymrat på mig och frågade:
"Hördu Peppe, vad heter den där författaren som skrivit Bitterfittan?"

Smått överraskad svarade jag:
"Skönt att du frågar en så enkel sak. Hon heter Maria Sveland."

Mannen tackade mig och sade att han också gärna köper min bok. Fast inte på Akademen, han vill nämligen ha den signerad. Jag svarade nemas problemas och lovade komma förbi det lilla cafét intill sexshoppen nån dag nästa vecka.

I utbytande av soppåse finns det tydligen två skolor. Den ena tar upp den fulla påsen, knyter ihop den och lägger in en ny tom och fräsch påse. Den andra skolan lyfter upp den fulla påsen och för ut den.