Peppe Öhman

De som följer mig på Instagram har kanske sett att det varit ett himla tjat om tv-inspelningar med olika gäster. I morgon blir det premiär för programmet och otippat nog leder jag en diskussion om hockey-vm. Varken natur eller miljö har gjort mig spontant intresserad av ishockey. Det här uppdraget var således ett stort steg utanför min bekvämlighetszon. Men vad gör en annat än pluggar lite och skapar ett intresse. Jag var fruktansvärt nervös över att ställa dumma frågor och spände därför mina skinkor så hårt (speciellt den högra) att jag så här efteråt har lite muskelvärk. Men det gick väl helt okej och i morgon kan man se diskussionen på Hbl.fi.

Anonym frågade:
Hur gick det med de där Pumaskorna som du fick testa och skulle utvärdera? Är lite nyfiken på att köpa nya skor nu till sommaren och undrar också om du har bra tips på lätta och hållbara springskor?

Jag har varit supernöjd med Pumorna och ska springa halvmaraton i dem i övermorgon. Det är naturligtvis svårt att säga vad som funkar för just dina fötter, men mina knotiga och stora varelser har trivts bra i skorna. Dessutom är de lätta och snygga.

Karin citerade en kollega som sagt att man ska ha fengshui (det är inte en hundras) i sitt kylskåp. Tomma, rena ytor och allt som bor där ska vara fräscht.

Att det känns väldigt old school att bara se ett avsnitt i veckan av Borgen säsong 3.Vanligtvis slukar jag tv-serier jag gillar på några dagar (eller who am I kidding. Jag ser allt i tiominuterspass sedan somnar jag. Det senaste avsnittet av Mad Men tog exakt sex dagar att komma igenom). Men jag antar att det bara är hälsosamt att VÄNTA PÅ NÅGONTING GOTT.

Såg ett utmanande skivkonvolut som inspirerade mig till att önska folk Glad Vaginalborg. Så här i efterhand var det inte så roligt, men för stunden kände jag mig som en stor ordvitsare.

Att Schildts&S;öderströms höstkatalog är fruktansvärt diger. Jag vill läsa det mesta. Hittar tyvärr inte den inte på internet. Länkar så fort jag gör det.

Att heliumballonger är förvånansvärt sköra i greppet på en treåring och att jag har så sjukt fina vänner. Här är några bilder från första maj-firandet tidigare i dag:

Pyret och Miika bjöd oss på finbrunch/lunch/middag.

Pyret.

Bland annat detta valde jag att äta.

Astrid.

Vidar och Magnus måste fixa en grej och kom därför lite sent.

Det blev ett verandahäng utan like.

Pia var där!

Jag fnissade likt en geisha.

Kusinerna fick glass.

En man lade sig på gräsmattan för att vila lite.

Sedan drog gänget ut för att rasta sig lite och kort därefter åkte vi hem.

Valborgsmiddag hos Lindroos och Lindström. Mycket lyckat.

Dinosaurien var redo. Jag var redo.

Lindroos och Silfveniös Öhman gör nåt slags sittdans.

Vi fick ett kort besök av ungdomen.

Kan nån av er mer kompetenta (Tommix?) läsare hjälpa mig med en grej? Min dator hittar inte längre min kamera. Det går bra att överföra bilder till Maggans MacBook, men min Pro vägrar känna igen kameran. Detta efter att jag avinstallerade Dropbox.

Mycket ansträngande för mitt äktenskap att använda Magnus dator när jag ska blogga bildmaterial.

Vänner och fiender, ha en riktigt fin valborg!

Efter att vi levererat Vidar till dagiset (maskerad och vi kom ihåg det!) svängde vi in i det nya Kaffecentralen, Gruppo Coffee, i huset bredvid.

Magnus beställde en café latte och jag tog som vanligt en americano. Snubben bakom disken räckte över mitt kaffe och frågade om jag ville ha mjölk. När jag tackade nej berömde han mig vänligt, men auktoritärt med ett kort "Bra!". Sedan lät han inte mig lämna cafét förrän jag smakat och godkänt kaffet. Det var lite irriterande och samtidigt smått tillfredsställande.

Hej,

Vi ska flytta utomlands och vill hyra ut vår lägenhet. Två rum, ca 63 kvadratmeter, stort badrum med badkar, nästan fyra meter takhöjd, sprillans ny tvättmaskin, en nästan lika ny diskmaskin, parkett, första våningen, inga väggrannar och fantastiska hyresvärdar. Uthyres för minst ett år, sannolikt längre.

Maila mig på jeanette. ohman at gmail .com så berättar jag mer om hyra, visar upp lägenheten förklarar förvaringsutrymmen, presenterar möjliga möbler och annat ni kan tänkas vara nyfikna på.

På sommaren kan man bära ut ett bord på innergården.

För några veckor sedan läste jag en text (nu för tiden har jag svårt att komma ihåg exakt var jag läst olika texter. Vanligtvis slussas ja vidare från Twitter och landar i valfri webbpublikation) där skribenten mindes tillbaka hur hen förr tiden lyxade till det med vitt rostbröd och honung. I söndagens Helsingin Sanomat berättade en annan skribent om hur man i Sverige bara genom att slänga ett öga på folks matkassar kan avgöra vilken samhällsklass de tillhör.

Finns det hel- och halvfabrikat, ekologiskt, vegetariskt, billiga kyklingsstrimlor i marinad, läsk, godis, surdegsbröd eller chips visar det omedelbart svensk klasstillhörighet. Enligt en undersökning HS-skribenten hänvisade till skäms folk över att ha till exempel chips i sin kundvagn, vissa skäms också över bristen på ekologiska varor, andra över att de äter så mycket kött och för att de shoppar halvfabrikat. Sånt signalerar nämligen en lägre klass än vad de vill tillhöra (att äta vitt formbröd hör för övrigt i dag till det lägsta man kan äta).

I dag sneddade jag via Delikatessen för att köpta ett paket bacon som Magnus hade beställt. Efter att ha läst om mat och klass fick jag en känsla av att de övriga kunderna gav mig överlägsna blickar. Jag stod där med mitt sorgsna lilla baconpaket och kände att jag inte hörde hemma bland alla lyxshoppare. När damen framför mig i kassan vände sig om och synade mig ville jag desperat förklara att det inte var mitt bacon. Att jag endast var en kurir.

Mycket bra veckoslut. På lördagen bekräftade Calle min kärlek till att bo i stan. Halv åtta textade han mig och undrade om jag vill dricka öl med honom trekvart senare. Det ville jag, så jag drog på mig lite mascara och en jacka och promenerade upp till den nyöppnade kvarterskrogen i hörnet av Vävaregatan och Båtmansgatan. Det kändes som 2006. Jag var mycket nöjd.

Följande dag åkte vi ut till Pyret, Miika, Astrid och Edith för att söndagshänga på gula husets veranda. Väldigt lyckats koncept. Jag älskar att mina favoritpersoner flyttat hem från Köpenhamn. Synd att vi ska emigrera.

Kuriosa: För tillfället älskar Vidar mig mest och ropar oavbrutet "Peppe! Peppe kom hit!"och sen säger han "Peppe, du är så söt". Både underbart och lite påfrestande.