Feministiskt efterblivet

12 years ago

Om en liten stund lägger jag upp veckans podd som till stor del handlar om hur efterblivet Finland är ur ett feministiskt perspektiv. Philip Teir har tänkt i samma banor och skriver en text i dagens Svenska dagbladet om hur Finland ligger efter övriga Norden.


Livet & jakten

12 years ago

När min första bok Livet & barnet. Om att överleva som någons mamma (nu som e-bok!) kommer på tal märker jag hur jag genast börjar förklara hur det visserligen är en bok som handlar om att bli mor, men att den faktiskt också är lite humoristisk. Och att den inte alls är tråkig. Som om allt som har med moderskap och barn automatiskt är ointressant. "Äsch, det var bara en bok om hur jag upplevde moderskapet."

Jag är obehagligt medveten om detta och försöker uppfostra mig själv till att tänka mer som en snubbe som till exempel skrivit en bok om jakt, matlagning eller om att bli far. Typ: "Fy fan vilken avslappnad, informativ och rolig bok Livet & barnet är! Älskar själv speciellt avsnittet där jag har vansinniga smärtor på BB och barnmorskan föreslår att jag ska duscha magen med lite varmt vatten och jag ba: fine om det göt att värkarna lättar kan jag dansa electric boogie med en ananas på huvudet. Fruktansvärt rolig episod. Jag säger då det."



12 years ago

Ibland går jag in på min egen blogg i hopp om att någon annan skulle ha uppdaterat den.

Bästa journalistskolan i usa

12 years ago

Och så läser jag att USC Annenberg, som jag svettat i under årets som gått, rankas på plats nummer ett bland alla journalistskolor i USA (och att tidningsjournalist är ett av de sämsta jobben en kan ha just nu, men det kan vi glömma bort för en sekund). 

Det här MÅSTE innebära en löneförhöjning! Eller åtminstone att få behålla mitt tidningsjobb ett kvartal till, det är gammalmediavärldens motsvarighet till löneförhöjning. 




För många val

12 years ago

Pratade som sagt med Elin om Tinder och visste inte riktigt om jag skulle vara avundsjuk eller tacksam över att det inte fanns en motsvarande app i min ungdom. Jag kom också att tänka på en föreläsning som handlade om decision fatique (jag tror att vi pratar om det i en av poddarna). När en ställs inför massor av val blir en helt enkelt blir trött och väljer det tryggaste alternativet, som ofta är status quo. Trots att det också är ett val med konsekvenser att inte fatta ett beslut. Inför föreläsningen läste vi en artikel i New York Times om just detta.

När jag helt med egen hjärna tänkt på val och Tinder snubblade jag över bloggen Ziggy says som skrivit om samma sak:

"I dejtingappen Tinder reduceras hela din person till en enda bild som kan gillas eller förkastas. Toppen om du ser ut som Brad Pitt, lycka till om du är en medelmåtta.En studie om dejting visar att vi väljer helt olika beroende på hur många val vi har. Är valen för många orkar vi inte anstränga oss utan går på snabba heuristiska impulser. Vid färre val går vi in djupare och utvärderar varje val noggrant. Man undersökte också hur nöjda personer var med sitt beroende på urvalet. Det optimala antalet val var 20 – 50 stycken, sen sjönk tillfredsställelsen snabbt."

Ziggy says tipsar också om Ted Talket av Barry Schwarts som handlar om att många alternativ inte alltid ger det bästa resultatet. Nu finns det säkert en massa människor som älskar Tinder och som finner det de söker efter på den här appen, jag är inte ute efter att dissa den och enbart förespråka gammaldags dejting. Jag tror inte alls att det var bättre förr, men jag tycker att det är så himla intressant att se hur världen och kärleken utvecklas. Och bättre att shoppa runt lite än att gå på första bästa. Fråga till exempel Magnus.

Vackra människor -nu i 3d

12 years ago

Maggie kom hem från Helsingfors med min roman Vackra människor i bagaget. Vågar naturligtvis inte läsa den själv, men det känns fantastiskt att få hålla i den och kisandes bläddra lite i den.



På sistone

12 years ago

Medan jag väntat på att Magnus ska återvända från sitt Finlandsbesök har jag hängt med bland annat Elin och Thomas. En kväll beställde vi sushi och satte oss i Palisades för att se solen gå ner i Stilla havet. Exceptionellt bra sushi får man förresten på Sugar Fish. 



Thomas var mitt inne i en USA-turné och sov några nätter på gästsoffan i vårt hem. Så himla skönt att ha en man i huset!!! (Skoja! Men roligt att hänga med Thomas). 


Elin är en av minas nyaste Los Angeles-vänner. Fruktansvärt bra typ som lärt mig allt jag vet om filmindustrin och om Tinder.


Plockaren

12 years ago

Jag funderar ibland på om Vidar stiger upp på morgonen, sömndrucket staplar in i vardagsrummet och suckar högt av uppgivenhet. Gårdagens hårda jobb tillintetgjort. Han himlar med ögonen och söker sig till leksakslådan på terrassen för att noggrant börja sprida ut bilar, dinosaurier och små flygplan över hela bostaden. Med stor precision placerar han ut små legobitar på strategiska ställen på heltäckningsmattan, drar ut alla mjukisdjur från sin plats på hyllan, pressar in playmobilegubbar i soffan och häller ut kritor på golvet. Det är ett jobb han utför varje dag. 

Efter en lång dags arbete betraktar han stolt sitt dagsverke och lägger sig för att följande dag vakna upp till en värld när nån sadist roat sig med att plocka undan allt. 

Ej film

12 years ago

Det är lätt att man (alltså jag) upplever vardagslivet här i L.A. lätt filmatiskt. Hollywood har liksom skött sin propaganda väl. Härom dagen när jag flög drake med Vidar på stranden krockade jag med en ung vältränad man som kom joggandes. Min första tanke var att detta kanske är början på en romantisk komedi där vi först krockar och bli irriterade på varandra, sedan stjäl jag av misstag killens parkeringsplats och han spiller kaffe på mig och vi avskyr varandra tills vi plötligt inser att vi är kära och lever lyckliga i alla våra dagar. 

Sen fumlade jag ut mig ur draktrasslet och man, påminde mig själv om att att jag är en lyckligt gift tant med barn och bostadslån. Snubben sprang vidare. Magnus kommer hem från Finland i dag. Livet är ej en film.

Några grejer jag tänkt på

12 years ago

1. Ni vet hur man på internet lätt stänger in sig i en bubbla där man bara läser texter av folk som tycker ungefär samma sak som en själv. Förr i tiden då man fortfarande läste dagstidningar och såg på TV-nyheter var man tvungen att ta emot information och kommentarer man inte nödvändigtvis höll med om, men nu för tiden är det kört. I går märkte jag att jag skapat en motsvarande bubbla också utanför internet. Vi pratade om feminism och jag insåg att inte alla ser samma paralleller mellan mänskliga rättigheter och jämställdhet. Chockerat drog jag igång det vanliga mantrat: "Men strukturerna! Patriarkatet! Ingen människa en ö! Kvotering!"

 Slutsats: 1) Antar att det är bra att bli konfronterad och vara tvungen att formulera sina egna ståndpunkter ibland. 2) Alla tycker inte lika.

2. Det är jättesvårt att vara ensam hemma med barn. Magnus och alla ni andra som gör det: kudos.

3. Kom ihåg att lyssna på PODDEN. Jag bekänner att jag varit en mean girl, vi pratar om slutshaming, Monica Lewinsky och finlandssvenskhet.

4. Och när ni ändå ligger i hängmattan och lyssnar på folk som pratar tycker jag att ni ska plugga in Frimans radioessä Gosskören som handlar om hur man ska kunna vara lycklig i en vidrig värld.

5. Har funderat på att hur läsa böcker är en vana. Nu när jag återgått till att läsa romaner märker jag hur trögt det var i början och att det sedan flyter på ju mer jag läser. Folk som säger att de tycker det är tungt att läsa böcker borde kanske bara kämpa lite mer i början. Så där som man gör när man börjar träna efter en längre paus. 

Sorry, det sista var lite väl präktigt. Slutar nu.
Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.