Egentligen hade jag t'e4nkt skriva och hylla Sascha Baron Cohen f'f6r att ha gett v'e4rlden Borat. Sen kom jag p'e5 att det nu 'e4r dags att sk'e4lla ut Island f'f6r att de 'e5terupptagit valf'e5ngsten. 'd3lafur Ragnar Gr'edmsson, om du l'e4ser det h'e4r hoppas jag att du sk'e4ms. Fy!
...men det 'e4mne jag verkligen brinner f'f6r den h'e4r onsdagmorgonen 'e4r: trumvirvlar... N'd6TYOGHURT. Halleluja! 'c4ntligen har det kommit ut en kvalitetsn'f6tyoghurt p'e5 den finska mejerimarknaden. Senast det h'e4nde var ungef'e4r vintern 1993. D'e5 lanserades yoghurten som en s'e4songsprodukt och drogs tillbaka efter n'e5gra m'e5nader. Jag klev upp p'e5 barrikaderna och skrev ett argt, men passionerat konsumentbrev till Valio d'e4r jag kr'e4vde att n'f6tyoghurten skulle 'e5terupptas i v'e4lsorterade aff'e4rers kylhyllor. Uppenbarligen tog det tretton 'e5r innan jag fick svar. Nu kan jag 'e4ntligen slappna av och engagera mej p'e5 andra fronter.
F'f6rresten, ikv'e4ll 'e5ker jag iv'e4g p'e5 arbetsrelaterade uppdrag. Vi ses om n'e5gra dagar.
Puss.
Den h'e4r tiden p'e5 'e5ret blir s'f6mn allt mer aktuellt f'f6r mej. Givetvis spelar John Blund alltid en stor roll i mitt liv, men d'e5 kv'e4llarna och morgnarna blir m'f6rkare vill jag sjunka allt djupare ner under mitt dunt'e4cke och g'f6ra omv'e4rlden till synes peppel'f6s.
Nu 'e4r det s'e5 h'e4r att jag vanligtvis sover naken. Ibland med stora raggsockor, andra n'e4tter utan. Beroende p'e5 temperaturen. Jag har testa mej igenom det mesta; sovboxers och t-shirt, pyjamas, spetsnattlinne, fullt p'e5kl'e4dd*, mjukisbyxor och college osv. Att jag 'e4r inne i en nakenperiod beror mest p'e5 l'e4ttja, man sparar flera sekunder b'e5de morgon och kv'e4ll genom att inte kl'e4 p'e5 och av sig extra kl'e4der.
Jag har trivts ypperligt med den h'e4r strategin 'e4nda tills f'f6r ett par veckor sedan d'e5 jag b'f6rjade vakna p'e5 morgonnatten med en k'e4nsla av att vara -just naken. Ni vet de d'e4r dr'f6mmarna d'e4r man befinner sig i sin gamla h'f6gstadieskola och allt 'e4r som vanligt f'f6rutom att man inte har en tr'e5d p'e5 kroppen. Inte behagligt alls. Precis den k'e4nslan har jag haft, att jag befinner mej p'e5 fel plats, utan kl'e4der, och att folk snart kommer att peka och skratta. Eller 'e5tminstone ta bilder. Generellt en v'e4dligt obehaglig k'e4nsla, 'e5tmonstone f'f6r mej som varken har stora stripp- eller utvikningsambitioner.
K'e4nner n'e5gon igen den h'e4r upplevelsen? Eller 'e4r jag ensam i mina v'e5ndor?
*bl.a. en natt i de peruanska Anderna d'e5 det var f'f6r kallt f'f6r att ens 'f6verv'e4ga att kl'e4 av sig samt en kv'e4ll d'e5 jag visste att jag skulle stiga vansinnigt tidigt upp f'f6ljande morgon och experimenterade med hur mycket tid jag sparade genom att inte vara tvungen att kl'e4 p'e5 mej d'e5 jag steg upp.
Eftersom det inte h'e4nder n'e5got spektakul'e4rt i mitt privatliv forts'e4tter jag att referera olika nattklubbar i Helsingfors.
Vi tar det fr'e5n b'f6rjan.
P'e5 l'f6rdag kv'e4ll d'f6k det pl'f6tsligt upp folk hos oss. De hade med sig mat och innan jag visste ordet av sig stod det tv'e5 killar i k'f6ket och fixade ihop en trer'e4tters middag. Jag sippade p'e5 ett glas argentinskt r'f6dvin och nj'f6t av utsikten. En stund senare d'f6k det upp fler m'e4nnsikor och snart hade vi testat PS2 dansmattan, 'e4tit middag, diskuterat filmer vi tycker om, stekt pl'e4ttar samt best'e4mt oss f'f6r att forts'e4tta ut i Helsingforsnatten. En del av oss var konventionella och gick till trygga Bar 9, medan vi 'e4ventyrare f'f6rst bes'f6kte Duke's p'e5 Eriksgatan f'f6r att sedan bli riktigt experimentella och forts'e4tta till den till synes exklusiva Club Priv'e9.
Privata Klubben var ur ett rent vetenskapligt perspektiv fascinerande.
Calle skulle ha sagt s'e5 h'e4r:
"Lite som att g'e5 p'e5 Zoo, fast ointressantare".
L-F konstaterade lakoniskt:
"Brudarna h'e4r ser ut som tunnt skinn fastsp'e4nt p'e5 ett kvastskaft med tv'e5 apelsinhalvor limmade p'e5 sidorna"
Syrran utropade med skr'e4ckblandad fascination:
"Det 'e4r allts'e5 hit gamla Big Brother deltagare kommer f'f6r att d'f6! Lite som en elefanternas begravningsplats..."
Den nyskilda t'e4vlingssimmaren ragglade omkring med en platinablondin under armen och en drink i var hand. Han hade uppn'e5tt en berusning s'e5 h'f6g att han knappast var f'f6rm'f6gen att stava till sitt eget namn (om han nu klarar av den intellektuella utmaningen ens som nykter). Den sk'e4ggige filosofen med svarta glas'f6gon sm'f6g omkring och s'e5g lurig ut. Vid bardisken klagade brudarna p'e5 omf'e5nget av sina l'e5r samtidigt som de r'e4ttade till silikonen. Det mesta gick att k'f6pa. Vid ett tillf'e4lle h'e4lsade jag inte tillr'e4ckligt entusiastiskt p'e5 en bekant och fick som bestraffning en utsk'e4llning. St'e4mningen var konstig och lite skr'e4mmande.
Efter att ha gjort en noggrann expedition genom hela nattklubben besl'f6t jag mej f'f6r att l'e4ra mej s'e5 mycket som m'f6jligt av upplevelsen, ist'e4llet f'f6r att kritisera den. S'e5 jag satte mej i en av de stora f'e5t'f6ljerna sm'e5pratade (=l'e4s lutade mej 'f6ver armst'f6det och skrek in i 'f6rat p'e5 min granne) drack r'f6da drinkar och l'e4t mej roas av showen.
Patience, my pets. Patience. 'c4r tyv'e4rr tvungen att jobba. 'c5terkommer senare med en nattklubbsrecension.
Nej, jag har inte rymt till Las Vegas tillsammans med statsministern (eller n'e5gon annan heller f'f6r den delen). 'c4r bara mentalt slutk'f6rd efter att ha vallat ett g'e4ng indiska journalister i tv'e5 dagar.
Det 'e4r inte dem, det 'e4r jag.
S'e5 fort n'e5n s'e4ger n'e5gonting kan jag inte l'e5ta bli att associera til Apu i the Simpsons och fnissa hysteriskt.
"Here at the Kwik-E-Mart we believe in America. Please do not beat me up anymore."
Hahhaha...
S'e5 stod han pl'f6tsligt framf'f6r mej. Jag pillade p'e5 min telefon. F'f6rs'f6kte desperat skicka ett mail till Moskva. Jag s'e5g upp. Han var l'e4ngre 'e4n jag mindes, och gladare. Statsministern.
Han sade:
"Hej, vi har tr'e4ffats f'f6rut!"
Jag svarade:
"Jo, det har vi. Vi jobbade bland annat p'e5 riksdagen en tid. Jag har visserligen slutat."
(Kaxigare 'e4n jag egentligen k'e4nde mej).
Sen log jag.
Och vi pratade en stund om M'f6tet och Finland och Indien och naturligtvis ringde hans telefon.
Och allt var ov'e4ntat som vanligt igen.
Idag intervjuar vi kandidater f'f6r assistentjobbet (den uppm'e4rksamme l'e4saren minns att vissa huvuden fick rulla f'f6r n'e5n m'e5nad sedan och att vi nu 'e4r in search of The New Assistant. Lite som att hitta n'e4sta Dalai Lama. Fast annorlunda). Fem tjejer av totalt n'e4stan hundra aspirerande blev kallade till intervju. I j'e4mst'e4lldhetens tecken tyckte jag att vi borde ha intervjuat n'e5gra killar ocks'e5, men min chef var uppenbarligen icke av samma 'e5sikt. Han sade att brudarna var 'f6verl'e4gset mest kompetenta f'f6r jobbet.
Och dessutom s'f6tare.
Nej, det sade han inte alls. Det hittade jag p'e5. (Chefen, om du l'e4ser det h'e4r vill jag under inga omst'e4ndigheter insinuera att du skulle vara sexistisk.)
Intervjuscenariot var det vanliga. Flickorna fick i tur och ordning s'e4tta sig p'e5 en stol framf'f6r oss. Alla pillade med sina darrande fingrar p'e5 exakt samma s'e4tt p'e5 plastfickorna med arbetsintyg och f'f6rs'f6kte samtidigt undvika att skv'e4tta kaffemedmj'f6lk ur koppen de balanserade i famnen. Chefen fr'e5gade de vanliga "...och var ser du dej sj'e4lv om 5 'e5r... kan du ber'e4tta om dina bra versus d'e5liga sidor... varf'f6r slutade du p'e5 ditt senaste jobb... och varf'f6r ska vi v'e4lja just dej?". Fullst'e4ndigt by the book of Hur Man Intervjuar Folk. Tjejerna hade tydligen l'e4st p'e5 och svarade lydigt exakt det man ska svara. Samtidigt som de log ljuvt. Jag h'f6ll p'e5 att falla i koma av ren tristess d'e5 chefen pl'f6tsligt chockade oss alla genom att ov'e4ntat byta spr'e5k fr'e5n finska till engelska.
Intervjuoffret skuttade 'f6verraskat till och kunde av ren nervositet bara stamma fram n'e5gra meningar p'e5 English. Det enda jag snappade upp var att hon jobbat p'e5 Yogi Bear Park n'e5nstans i the States. St'e4mningen stressades upp ytterligare. Alla verkade svettas lite. Den Goda Polisen i mej vaknade och f'f6r att tr'f6sta tjejen nickade jag tydligt och uppmuntrande som om jag skulle ha f'f6rst'e5tt vad hon talade om. Chefen s'e5g lite bister ut, men verkade till slut n'f6jd med intervjutjejens spr'e5kkunskaper. Lika pl'f6tsligt som spr'e5ktestet hade uppst'e5tt var situationen 'f6ver.
Det blev det genomg'e5ng av arbetsintyg och tortyren avslutades.
Don't call us, we'll call you. Ungef'e4r.
Nu f'e5r ni ta och sk'e4rpa er. Vem av er p'e5 riksdagen (Nixs, Minna, Matti...?) l'e4ser min blogg natten mellan tisdag och onsdag kl 03.50.11? Ifall man har ett statligt jobb och vill tj'e4na sina skattebetalare ska man sova den tiden p'e5 dygnen. Ej lustl'e4sa bloggar. Capice?
Och n'e4r vi 'e4nnu 'e4r inne p'e5 'e4mnet statcounter tycker jag att vi kan g'f6ra dagens altruistiska handling och hj'e4lpa personen fr'e5n S'f6dert'e4lje som googlade "gillar m'e4n tjejer med kulmage" och landade p'e5 Livet och Helsingfors. Allts'e5: killar, gillar ni kulmagar p'e5 tjejer?
D'e4remot vet jag inte vad jag ska g'f6ra med dej: "slips begravning finland". Tyv'e4rr tror jag inte att det finns n'e5gon hj'e4lp att f'e5 h'e4r.