Hej! Jag var uppe med tuppen idag, jag. Klockan elva kändes det som att det var dags för lunch. En kanske ska bli morgonmänniska ändå. Nackdelen är att det känns som att dagen bara pågår och pågår och vid 18.45 vill man bara att alla ska vara tysta och gå och lägga sig.

Här kommer en ström av bilder utan inbördes sammanhang eller ordning.

Idag krävdes något lugnande för nerverna. Den här oljan är en av Clarins klassiker. Helt au natural, känns som spa. Doftar av örter. Soothing, relaxing säger dom. Ja tack, jag tar allt ni har!!

Hej det är jag i Beanie no 5 av My Favourite Things Knitwear. Jag har alltså stickat mössan själv! Tänk att man kan göra sina egna kläder. Känner mig äkta självständig. Nu minns jag inte exakt vilket garn jag valde men jag tror det är en tråd Sandnes Peer Gynt tillsammans med två trådar av någon sorts bouclé. Mössan känns liksom svampig och tjock. Så jäkla mysig.

Igår såg jag ett kort klipp på en kvinna som knöt sin scarf på ett smart sätt! Jag kanske var den sista som alltid bara snott ihop snibbarna och känt mig klar med det? Men här har jag istället gjort en ögla på ena snibben som bildar en knut som stängs när man drar i den. Sen trä igenom andra sidan och dra åt. Vad bra förklarat. Poängen är i alla fall att båda delarna ska ligga snyggt och platt mot bröstet.

Dagens färgkombo alltså. Lysande neongult siden mot turkos-petrol ullkappa.

Notering till mig själv: köp svarta sockor.

D va d för nu. Kram

Det är en sorgens jävla dag. Den orangea clownen vann presidentvalet och hopplösheten börjar slå rot i takt med att insikten sjunker in: det är inte en fråga om när vi under vår livstid kommer uppleva fascism, utan det är precis nu. Dystopiskt.

Men men, medan västvärlden långsamt rasar ihop till en hög smulor sitter jag hemma och doftar på parfym! Nåt kul måste man väl få ha. Just idag blev det Francesca Bianchis Tyger Tyger. Helt på temat, lyssna bara! Saxat dirr från deras hemsida:

”In a Post-Apocalyptic world, a survivor of a sophisticated and refined civilisation is wearing a shimmering, tailor-made dress walking through a smoky, obscure place.  The contraposition between Beauty and Terror is expressed by The Tyger by W Blake: the animal is incredibly charming and seducing, yet dark, terrible and dramatic.”

Det här är ingen blyg viol direkt. Tuberos (fyllig, nästan animalisk vit blomma), honung, persika, oud, läder och sandelträ bland annat gör den här parfymen till en riktig smocka! Det är en extrait, alltså är koncentrationen av oljor hög och på hemsidan står det att man ska applicera försiktigt. Lyssna på Francesca när hon säger det! Idag har jag inte ens sprayat den utan bara strukit parfymresterna från munstycket längs med insidan av respektive handled. Ändå känns den tydligt. Mer än ett spray framkallar förmodligen yrsel och kräkningar. Skoja, men jag har gjort misstaget med andra extrait att bli ivrig och ta på för mycket för att sen behöva ligga på soffan, helt snurrig i bollen.

Jag är helt för att använda alla typer av doftprofiler efter humör, oavsett årstid. En krispig, vass och grönt stjälkig tulpandoft i smällkyla kan vara extremt effektfullt! Precis som en varm, jordig patchouli mitt i sommaren. Men visst blir man väl lite extra sugen på de tunga dofterna när det blir kallt i luften? Jag har märkt att jag öppnar skåpet och sneglar mer åt mina amberparfymer på senaste.

Amber är en typ av doftackord, alltså en sammasättning av noter. Det ingår ofta olika hartser, alltså kådor, plus vanillin. För mig ger amberdofter ofta en varm, tung, söt och kanske en lite drypande känsla.

Jag känner inte för att bli för långrandig med det tekniska runt parfymers uppbyggnad. Dels för att jag inte tycker att det är roligt, hjälpsamt eller relevant och dels för att andra gör det mycket bättre än jag. Tips på vidare läsning om amber kommer här:

• https://perfumesociety.org/ingredients-post/amber/

Jag har burit en del av L’Artisan Parfumeur L’eau d’Ambre senaste tiden. För mig känns det här som en tydlig variant utan så mycket andra inslag än just vanillin och kådor. Varm och trevlig. Inte så påträngande trots att den drar åt det djupa hållet. Jag har experimenterat en del med mängd och en dag bar jag 15 spray av den här. Ja, 15:) Tror inte att jag kvävde någon men kan såklart inte vara helt säker.

En stor klassiker och vattendelare är Guerlains Shalimar. Jag fick en uppenbarelse, L’Artisans amber är som en avskalad Shalimar. Shalimar utan de animaliska noterna. Jag uppskattar en hint av djur så jag bär gärna båda. Vissa tycker att Shalimar doftar ålderdomshem, sjukdom och gammal blöja. Hjälp.

Känner ni igen Givenchy Organza där bak? En tjock bukett vita blommor med kryddor, trä och vanilj. Pondus. Känns som en doft en vass advokat i dräkt och stilettklackar skulle bära i en film från 1996.

Stora Skuggan Azalai. Torkad frukt, saffran, blodapelsin, mint, musk och rökelse. Älskar saffran!

Vad bär ni för doft när kylan, bokstavligt och bildligt, kryper sig på?

Hallå där

Ibland tänker jag på en föreläsning jag var på när jag läste grundkurs i psykologi för några år sedan. Temat var utvecklingspsykologi och föreläsaren, en intelligent och erfaren kvinna jag gissar var i den senare delen av medelåldern, visade en graf över ett genomsnittligt livsspann. Jag minns inte exakt vad grafen visade på men det var en puckel uppåt vid åren runt 25-30. Hon pekade på området och sa ungefär ”ja, här händer ju mycket i livet. Man kanske utbildar sig, skaffar boende och gifter sig för första gången”.

För första gången!

Salen bröt ut i ett spontant gapskratt och det roliga var att hon inte alls förstod varför det var kul. Hon blickade förvirrat ut över 250 färska huvuden. Ah, de unga naiva studenterna som fortfarande trodde på evig kärlek.

Det var ett litet sidospår. Min poäng är att de preferenserna som satte sig vid 25 nog har en tendens att hänga kvar? Hjärnan trögnade till samtidigt som de sista kopplingarna i prefrontala cortex lades på plats. Speciellt gällande musik. Ibland finner jag mig leta upp låtar från den eran som jag lyssnar på ”på skoj” men sen fattar jag att det inte alls är på skoj utan det är…helt enkelt min musiksmak.

Jag kom över ett konto på insta som heter @gapplaylists. Det är någon engagerad själ som bestämt sig för att samla in pappersspellistorna som spelades i GAP’s butiker under 90- och 00-talen för att sedan samla låtarna på Spotify! Vad jag förstår är bidragen ofta från f.d. anställda i butikerna som kanske har en gammal lista liggandes någonstans. Det känns tryggt att leta efter ”ny” musik i gamla kataloger. Jag klarar knappt av att höra modern musik. Sångarna har ofta så märkliga manér för sig?

Mest är det nog som ett undvikande. Flykt är en av mina specialgrenar! Romantiserandet av en tid som kändes mer förutsägbar jämfört med nu och framtiden som känns så bisarrt sjuk.

Vad tänker ni? Har ni också samma spår som snurrat på sedan mitten av 20-årsåldern?

Hej på er!

Jo, jag tänkte på en grej. Jag har en superfin 80’s skinnjacka från https://www.vintish.nu/ som jag har haft lite svårt att klämma fram någon outfit till. Skinnjacka är en typ av plagg jag inte kunnat bära upp för den signalerar en attityd som är så långt från mig. Mina största intressen är att ligga i sängen, dricka te och lösa korsord, inte vara på en pudrig och blöt efterfest backstage:)

Men den här jackan från Vint:ish är så fin och jag vill ge’n en chans. Jag har mest tittat i min garderob och känt ”urk” på senaste. Inte för att det saknas plagg eller att det är nåt fel på dem. Är i en kreativ återvändsgränd, det är mest det! Ska testa mig fram nu för att få igång lågan lite.

Den här jackan från Nicklas Skovgaard är i ett annat material men har 80-talssilhuetten. Kan prova kjol till för att den inte ska kännas som att jag försöker tuffa mig?

Blandat med tanken på en lite stor och böljande silhuett à la Teurn. Kanske under stor kappa, skjorta och stickat i lager. Det är ju Teurn väldigt bra på.

En annan 80-talare som tyvärr mest samlat damm hittills. Synd på ett så fint plagg! Tung, tjock kolsvart viskos som faller vackert. Kände en ny gnista inför den när jag såg det här:

Hmm, ja det kanske kan bli nåt det här? Vi får se hur det känns. Kram

Det är bara att kapitulera inför naturens element och vira in sig i lager efter lager med ull. Sedan jag fick barn har jag börjat applicera Polarn och Pyrets trelagersprincip även på mig själv som om vore jag en baby. Tål tyvärr varken kyla eller värme :):) Underställen har såklart redan åkt fram och kommer inte stoppas undan förrän i maj! Lager två är just nu antingen en kashmirtröja eller ett av mina finaste plagg, en tjock och tung tröja jag stickat själv efter mönstret Sweater no 14 från My Favourite Things knitwear. Till sist kappa såklart!

Om en nu råkat födas i ett klimat där kappa krävs halva året kanske en kan unna sig några fina begagnade att varva?

Hittade den här gråa kappan på Stadsmissionen Nytorget igår. Perfekt på nästan alla sätt och vis. Köpte!

Jag älskar ju 80- och 90-tal, det syns va? Nu avslutar jag det här inlägget med några bilder från min sparat-mapp på insta. Det är långa, vida silhuetter och saker på huvudet.

Solen skiner men jag upplever gravitationen extra stark idag. Jag stannar inne och tar en vilodag. Puss

Det är faktiskt gratis att ha doft som intresse. Om du inte vill måste du inte köpa någonting. Personalen på parfymavdelningen kommer kanske snegla stressat på dig och varuhusens väktare kommer förmodligen långsamt närma sig sidledes, rasslandes med sina nycklelbälten. Men du får prova och spraya hur mycket du vill utan att köpa något (det här är såklart mer ett problem för icke-vita kunder).

Det här har jag och min parfymvän Linda pratat en del om i vår podd Eau de Pod. Oh my god, har jag glömt nämna att jag har en parfympodd?! Det har jag. Lyssna gärna! Finns på Spotify.

I alla fall, ett av mina största nöjen är att strosa runt på stan och ta en Parfymrunda. Spraya, tänka och känna, mol allena. Helst går jag förbi COW, NK och FabLab. Där är servicen utmärkt och jag känner att jag får kolla runt antingen helt i fred eller med bra hjälp vid behov.

Andra ställen som jag tycker känns underskattade för doft är Tvåla och Tvaga, de har förutom just tvål även parfym från italienska L’Erbolario! Prisvärt! Baron Hammam har fina kroppsoljor. L:A Bruket älskar jag. Kitschiga Cocktail vid Nytorget hade underbara märket Ortigia sist jag kollade. Rituals har också några fina dofter.

I andra hand går jag på Åhléns city, det är ok. Jag undviker gärna alla mindre Åhléns och Kicks som har parfymerna inlåsta, det blir så dålig stämning när man ber dem öppna glasväggen för att dofta. De har nog helt enkelt inte tid.

Om jag vet att jag ska på doftrunda brukar jag gå ut oparfymerad men idag tog jag ändå lite Limbo av Unifrom. Rabarber, hö, ylang ylang, sandelträ. Blir på så gott humör av den här va!

Det blev södermalmsrundan idag. Ok, första stoppet: Stora Skuggan! Ett favoritmärke. Jag kan den här linjen och äger tre av dofterna (jag gifte mig i Moonmilk) så idag hoppade jag in mest för att babbla med personalen <3 Den 7:e november släpper de en ny doft, gissa om jag kommer vara där då?! Mycket spänd på den.

Stopp på Grandpa. De har några dofter av ett märke som heter Headspace. Väldigt trevlig linje! Jag fastnade för Santal men även gröna Absinthe och friska Genievre var bra.

Sista stället. FabLab. Här klamrade jag mig kvar längst. Går knappt att slita sig! Supertrevlig personal som tipsar på och ett ljuvligt utbud. Den här flaskan, Ormonde Jayne Babylonia har nåt jag inte kan släppa. Fruktigare än jag brukar gilla med sin svarta vinbär men med iris som drar den åt ett lite klassiskt håll ändå. God!! Testade även:

• Lesquendieu Lilice. Den ger krämiga, pudriga, vita blommor men även grön, omogen banan!
• Pernoire Poka. Ev en av de bästa gourmanderna jag testat. Gourmand är en doftfamilj som har karaktär av sådant som är ätbart på olika sätt. Oftast drar dom åt det söta hållet. Poka känns som en realistisk äppelkaka. Precis som frasig smulgdeg. Otrolig.
• Apotheke The Dreamer. Om du, precis som jag, älskar Love Chloé som inte finns mer måste, MÅSTE du testa den här. Puder, iris, viol och musk. Romantisk och ljuv.
• Francesca Bianchi Encounters. Jag älskar en skanky musk, det kan gärna lukta typ svettig ljumske för min del:) FB är expert på pudriga, söta, intensiva dofter som påminner om kropp. Gillar allt från henne men förutom encounters är Sex and the Sea och Tyger Tyger toppen.

Pust, tiden sprang iväg och sen var det dags för mig att sluka en halloumiburgare från Max. Lova att berätta för mig om ni går den här rundan och testar nåt ni gillar! Puss

Några dofter jag burit på senaste bara!

• Perfumer H Rain Cloud. Det är nästan svårt för mig att beskriva mina känslor för Rain Cloud. Första gången jag doftade på den var det som att hitta hem. Det är ingen grå eller dyster doft, namnet till trots. Den är skirt ljusrosa! Fluffig, lätt och lite lagom söt vanilj, vetiver, musk, ylang ylang och apelsinblom. Ylang ylang kan ibland göra knepiga tricks på min hud men här sjunger den en behaglig stämma som smälter in med alla andra noter.

• Diptyque Fleur de Peau. En s.k. ”skin scent”. Den känns inte så parfymig utan mer som att du bara är en ljuvlig älva som aldrig luktat unket i hela ditt liv. Ganska torr doft med musk, iris, puder och aldehyder. Jag upptäckte som av en slump att den här är perfekt att lägga ovanpå andra parfymer! Om man vill. Trots sin mjuka, pudriga framtoning sitter den i 24 goda timmar på huden.

• Carl Kling Clary Fig. Usch, ibland dyker det upp en huvudvärk som slår klorna i kraniet och vägrar ge sig av. Jag har precis haft en tredagars sådan. När det är som värst tolererar jag inga dofter alls. När det är milt kan däremot några (väldigt få!) dofter lindra värken litegrann. Clary Fig är en av dom. Mild och frisk med muskatellsalvia, grönt fikon, citron, sandelträ och musk. Den ger bilden av en fräsch snygging à la CK One.

Jag handlade på mitt happy place COW för ett tag sen och fick prover på Victoria Beckhams parfymer. Två av dem har jag här.

• Suite 302. Söt tobaksdoft med läder, viol och körsbär. Körsbär är en trend som kommit och passerat men jag uppskattar faktiskt den här! Inte helt min stil, det känns som att en lite rivig 25-åring som festar skulle vara helt hemma i den här. Men den doftar gott.

• Portofino ’97. Ok så parfymören bakom den här linjen är Jérôme Epinette. Samma man som står för i alla fall några av Byredos dofter samt de första från Other Stories. Jag spekulerar helt vilt nu men han kanske tänkte ”varför ändra ett vinnande concept?” och gav Portofino ’97 i princip samma formula som Bal d’Afrique :):)  De är så lika att om du har den ena är den andra helt överflödig. Jag blir dock på otroligt bra humör av Portofino ’97 och kommer använda upp den och tänka på goda tider! Det är en aromatisk amber. Herr Epinette verkar gilla den godisaktiga aromakemikalien ethylmaltol för allt från Byredo + Posh Spice är sockervadssött på min hud.

Okej, så tyngst till sist

• Dior Vanilla Diorama. Jag älskar vanilj, samtidigt älskar jag verkligen inte alls vanilj. Ungdomens body splash och fadda doftljus från IKEA har liksom kapat hela vaniljgenren. Det är synd, det är ju en fantastisk råvara. Nå, om jag ska älska vaniljen måste den antingen äga en lätthet, likt Rain Cloud som jag nämnde ovan. Alternativt ska den ha ett djup med trä och kryddor. Det får jag här, i Vanilla Diorama. Citrus! Kardemumma! Kakao, sandelträ och patchouli. Lite spritig är den också. Ugh, den är så god.

• Frederic Malle Portrait of a Lady. Jag som trodde att jag inte gillade ros. Ha! Nu älskar jag visst ros och det är tack vare POAL. Den virvlar runt med patchouli, sandelträ rökelse och en av de absolut bästa muskbaserna jag känt. Det var just det som vann över mig på den rosiga sidan. Sättet den här beter sig på huden efter en hel dag eller kanske dagen efter när du drar på dig en stickad tröja med en hint av den här parfymen på dig. Dreglar.

Ja, det var nog det för nu. Har ni testat nån av de här dofterna?

Hej!

Hoppas att helgen har varit rar mot er såhär långt. Jag och min familj bor ju inte hemma p.g.a. stambyte så några roliga idéer gällande kläder har jag inte. Lever ur en kappsäck, vilket väl egentligen är all right.

Det blir som en ofrivillig kapselgarderob. Tycker konceptet kapselgarderob är så jäkla oinspirerande! Det är inte alls på det sättet jag får feeling för kläder. MEN! En får ju faktiskt tydlig syn på vad som är användbart och som känns ”jag”. Min höst/vintergarderob består visst bara av svart svart, mörkgrått och marinblått?! I somras gick jag runt som en färgglad smällkaramell.

Mitt ledord för min stil senaste året har varit ”10% clown”. Jag upptäckte att jag vred mig av obekvämlighet om en outfit kändes för preppy, tillrättalagd eller icke genomtänkt. Så 10% clown betyder att jag slänger på nåt oseriöst element, et voilà! Bättre. Det kan vara mer eller mindre än 10% självklart men ungefär. Det kan vara en knäpp sko, ett par vintageclips i öronen eller ett knallrött läppstift. Den här ulliga pillerburkshatten jag köpte på loppis i somras uppfyller det utrymmet. Jag ser fram mot att använda den ofta i höst.

Till allt det här doftar jag gärna Iris Poudre av Frederic Malle. En allvarlig, vaxig, tvålig, pudrig (no shit) och lite träig doft. Den är väldigt fyllig och stor. Första gången jag sprayade den på COW gick jag hemåt och ångrade mig. ”Åh nej, vad är det för spretig tantparfym jag får dras med” tänkte jag. Morgonen efter låg ett förtrollande doftspår i hallen. Jag började söka likt en dåre efter vad källan till detta var, snurrade runt som en senil hund i förvirring. Jag kom snart på att det var ärmen på kappan där det gnuggats av lite parfym från dagen innan. Nu är det en favorit.

Vi hörs!

Kläder och stil har varit omöjligt att separera från mig själv ända sedan jag var en liten parvel. Minns att jag gjorde outfitbyten under dagen utan någon annan anledning än att jag bara ville ha en annan klänning. En gång vrålade jag till mig ett par vackra ballerinaskor i lack med rem över foten. Jag lade mig på butikens golv och skrek tills mamma gav upp och köpte skorna.

Kläder väcker känslor i mig, så är det bara!

Till skolavslutningen i sexan fick jag välja ett par sandaletter i rosa mocka med liten klack. Det var ett par mules och jag var så otroligt nöjd. Jag kommer också ihåg en liten ljusblå sjalett i bomull med broderi på från Indiska. Känslan av ett par tunna, fladdriga byxor i ljusgrå polyester som ibland klistrade sig runt benen av statisk elektricitet. De bar jag gärna tillsammans med en ljusgrå fleecetröja med halv polokrage.

Sedan kom tonåren med tillhörande ångest och förvirring. Mitt kompisgäng var aldrig den populära klicken vilket jag är tacksam för idag. Det är i subkulturer och utanförskap riktiga idéer och bra stil får utrymme att formas! Någon gång under gymnasiets första år upptäckte jag Myrorna i Örebro och var fast. Ett par röda, lackade Dr Martens var mitt första fynd. De bar jag tills de gick i bitar. Där lades grunden för min lust att hitta mitt uttryck i begagnat och vintage.

Klipp till nu. Drygt tre år post partum efter min andra födsel och mitt sinne har börjat sväva tillbaka till min egen kropp, för att finnas bara för mig för första gången sedan jag blev gravid. Gradvis har jag lärt mig prioritera det JAG vill ha på mig och släppa idén om att vara… snygg för andra? Vill hellre känna mig stark, samlad, excentrisk. Ett verktyg som hjälpt mig att undvika trender, sortera och tänka är färganalys!

Det har funkat utmärkt för mig för jag älskar färg. Älskar också konkreta system och ramar att förhålla mig till. Samtidigt vill jag aldrig mer se något om färganalys, nu är jag mätt på självutnämnda experter som gissar sig fram hej vilt på sociala medier. Det har blivit urvattnat och ett enkelt sätt för folk att försöka kräma ut pengar och klick.

I grunden är det logiskt, analysen görs genom att en välutbildad och pålitlig analytiker draperar en med tyger av olika intensitet och valör. Grovt indelat i kalla (blå underton) eller varma (gul underton) färger. Då får man se vad färgerna gör eller inte gör i förhållande till ens underton i huden. Jag gick till Åsa som har  The Colour Insight här i Stockholm och var faktiskt golvad efter den upplevelsen. Det jag såg i spegeln går inte att ha osett. Men poängen är att det är subtila skillnader i färgnyanser som man bara ser i jämförelse bredvid någonting annat. Man kan alltså inte titta på en person och gissa dens underton enbart baserat på hår- och ögonfärg. I systemet jag är analyserad inom, TCI, blir man placerad i en av 12 paletter. Vinter, vår, sommar, höst + tre underkategorier till varje säsong.

Jag gissade att jag skulle bli placerad i en kall säsong och det visade sig att jag hade rätt. Min palett är kall vinter! Alltså helt kall underton och relativt intensiva kulörer. Spannet är stort och rör sig från svartaste svart till krispigaste optiskt vita. Vinterns USP för mig är att den har just svart, kritvitt, grått och mörkblått så många basplagg i min garderob var fortfarande in the running of becoming… my next outfit? Förutom det finns här massor av fina rosa nyanser, juveltoner som smaragdgrönt, rubinrött, intensivt lila och safirblått. Metallerna är vita som silver, platinum och vitt guld. Jag gillar hög kontrast och undviker små mönster. Det går igen i tygets struktur och silhuett också. Jag vill ha en viss skärpa i en outfit.

Däremot fick jag acceptera att beige inte är toppen på mig. Men jag älskar min kalla vinterpalett! Här några bilder för att ge rätt mood:

Vad tänker ni om färganalys, är det trams eller hjälpsamt? Vad har format er stil?

Doft är nycklar till minnen man inte rotat i på 15 år. För mig handlar doftintresse om mycket mer än att kunna parfym. Jag är väl nostalgiskt, eventuellt eskapistiskt lagd och dröjer mig gärna kvar i känslan av vemod som kan uppstå när en doft väcker gamla bilder och tankar till liv.

Jag kan dra in en mjukt muskig parfymslöja som hänger i luften efter någon förbipasserande och minnas hur det kändes att sitta bredvid min fröken på lågstadiet. Och hur det såg ut i villan där vi hade vårt klassrum. En annan av fröknarna brukade ställa sig runt knuten för att ta en cigg innan hon gick in i köket för en kopp svart kaffe.

På en sekund kan jag slängas tillbaka till hur det var en sommar i Provence. Det var mitt i lavendelskörden och bilrutorna var nedrullade medan vi körde nedför en smal väg i en dalgång. Oljorna från lavendeln låg så tunga i luften som svepte in i bilen att det nästan stack i näsan.

Det doftade Nivea och Armani Lei/She/Elle på min storasysters rum. Hon var tonåring och jag för ung för att bläddra i hennes Solo och Cosmopolitan. Det var det bästa jag visste.

Det finns en särskild, flyktig doft i konsthallar. Torr luft, papper, kanske en svag hint av lim eller lösningsmedel. Det finns en ventilationstrumma utanför Münchenbryggeriet som blåser ut konsthallsdoft. Jag kan gärna stanna en stund just där för att dra in den.

Backen på baksidan av huset på landet som var full av liljekonvalj på våren. Tjärad eka, linolja och färg. Ateljépentry med ett bortglömt paket kaffe och torra salta pinnar.

Dutten parfym jag och min barndomsbästis fick ta av hennes mamma innan vi skulle gå ut på strandfestival på kvällen. Jag tror det var Escada Sport

Vilka dofter väcker känslor hos er?