Camisole no 2

Det har gått ett och ett halvt år sedan jag lade upp för det här linnet första gången. Av någon anledning valde jag Sandnes Petit Mandarin, alltså bomull istället för de rekommenderade garnerna i mönstret.

Någon gång i framtiden, om det nu blir av, ska jag göra den i siden. Kul projekt var det inte. Lärorikt? Ja. Jag har lärt mig att jag hatar bomullsgarn:) Samt att jag ändå fått i ordning på resår på väldigt små stickor till slut. Strukturen är vacker, det måste jag erkänna. Och jag blev nöjd med hur plagget ser ut och känns på till slut.

Det framgår inte riktigt på bilden men den är croppad som en bh ungefär. Jag ruttnade på att sticka resår men den är avsedd att vara normallång. Jag har tillräckligt med garn till en till fast i i blått (självplågeri!) så den kanske får sluta på höften.

Det är såklart ingen som tvingar mig att göra klart ett projekt jag inte tycker är kul men jag vill. Det är en myt att allt ska vara så himla roligt hela tiden. Att vara kreativ innebär att köra på utan att analysera det man gör medan man gör det. Det kan vara tråkigt och lärorikt på samma gång

Dessutom är det en bra övning för att stävja köpintresse. Jag vill ha ett linne och då får jag plågas lite på vägen till att kunna bära det. Känns rimligt på nåt vis. Mer rimligt än att plagget existerar för att en småbarnsmamma på andra sidan jorden vaggar sin bebis bredvid symaskinen samtidigt som hon jobbar ett 12-timmarspass för ett korrupt storföretag.

Nu ska jag komma på hur linnet ska stylas. Jag vill inte att det ska se för 2004 boho ut.

Har ni stickat nåt på senaste? Kram