Värmebölja igen. Då ser jag nästan alltid ut såhär. Vit T-shirt Cos, sidenkjol Zara, sandal Havaianas. Tygsäck med badkläder. Done!

Såhär fint blir det. Jag är betydligt mörkare i bottenfärgen och har som en “solhatt” med lite ljusare partier uppifrån. Tror det kommer göra så håret håller hela semestern utan att falla i bitar. Jag får dessutom en annan ansiktsfärg när jag blir mörkare. Jag blir inte lika “orange”…

Vad tycks?

Kanske marknadens bästa i budget klass. Jag använder kroppsserumet när mitt Exuviance tagit slut (trogen). Men dom här är fantastiska som utfyllnadsalternativ. Plus att dom doftar så himla rent och fint. Skulle vilja ha en kroppsspray med doften som parfym. Kanske nån som är intresserad av att utveckla? Jag hittade dom på Kicks för ett halvår sedan.

Nu är det äntligen dags att gå till Elin igen. Elin är min frisör och jag på riktigt älskar henne. Dels för att hon är så fartfylld och rolig och skojig på ett sätt som jag inspireras av men också för att han gör magi med färg. hon har färgat mitt hår sen efter Harrys förlossning och inte en enda gång har det sett onatruligt ut eller blivit sådär så man vill hem och tvätta håret efteråt. Hon kan dessutom vid förning säga. ” nej vet du va – nu blev det lite fel i nyansen här, kan jag få göra en nyansering – eller har du bråttom” hon släpper  inte iväg en innan hon är helt nöjd.

Jag brukar alltid skicka inspirationsbilder till henne någon kväll innan eller så visar hon sina på plats och jag visar min så möts vi därefter som en härlig hårförhandling. Här var dom jag skickade denna gång. Vill mörka ned det rejält så det håller igenom sol och salt semestern. Hoppas det inte blir en chock.

Ni får se resultatet sen.

Nu är det juni igen. Ett år till har passerat. Det är den tredje sommaren som jag inte blir gravid på. Jag har som en mental break down den här veckan. En mensvärk som är utanför denna värld och ett påminnelse om allt som inte blev och faktiskt aldrig tycks bliva. Jag trodde jag var lite klar med att bli ledsen. Men så känns det plötsligt som jag vill ge upp. Jag vill ingenting igen. Jag vill bara stirra.

Det känns som att leva i ett destruktivt förhållande. Där man inte vet vad som väntar bakom den stängda dörren när man kommer hem från jobbet Det känns som att jag skall gå på tårna hålla humöret, inte stressa, inte dricka kaffe, inte dricka vin, inte äta skit,ligga på bestämda tider, hålla leendet och sexa appellen igång. Som om jag ska linda, slinga, lulla och locka den här jävla skitgraviditeten till mig. Som om allt är mitt fel och om jag inte gör alla rätt så kommer det fortsätta vara så här smärtsamt, såhär längtansfullt, såhär fyllt av besvikelse och ledsamhet. Jag vill göra slut med den här önskan. Jag vill så intensivt inte vilja det här längre. Men det GÅR inte att separera från den.

Den har ätit upp så mycket av mitt liv nu. Det är inte längre en händelse, en olycklig passage eller “period” utan det är snart tre år. Det är som om det här blivit en del av mig och min historia. En variant av mig som jag inte vill ha. Minnen jag inte vill lägga i banken, stunder som etsats sig fast och förmörknar allt det där fina som pågår simultant. Tre långa förbanande somrar och tre misslyckade graviditeter. Jag har börjat få svårt att vara kring små barn, jag som älskar barn och hela grejen med att bry sig om sina egna och andras. Jag ser en gravid mage och jag blir helt stel. Jag blöder och tänker att det är det här min kropp kan -stöta ut. Vi skulle haft BF här i september. Jag skulle vara i en sluttamp nu. Harry skulle bli storebror och Johns kulle få bli pappa igen.

Jag ska verkligen försöka att lyfta blicken igen, att sluta stirra. Men det är tre år sen nu, en till sommar ska passera och jag ska verkligen försöka att göra slut.

Mallislängtet har nått något av crescendo. Jag vill bära den här lilla mini handväskan från ATP atelier, slip in klänning i brunt från Arket. Dofta Musk av Nasisso Rodrigues och allmänt pyamasa runt i siden set från Totême. En fulländad sommarlov enligt mig.

För lite vindiga kvällar. Som en mjuk omfamning.

Klämdagar. Dom låter tillockmed mysiga till namnet. Nu vankas midsommar. Vi ska ut och segla men inser att det är en massa vi behöver skaffa tills dess. Flytvästar to start. Dagarna rusar verkligen förbi och det är kanske lite aningslöst men när det går upp för mig att vi snart går på semester och jag får avsluta en epok av mitt yrkesliv och bakom knuten väntar något nytt, så nästan sprängs jag. Hela mitt inre vibrerar. Så härligt ska det bli.

Jag vet inte om det här är för privat eller så men jag håller på med en IPL behandling. Jag har hela mitt vuxna liv kännt att det där med hår överallt är inte min grej. Eller grej och grej, man ser väl ut som man gör och ska acceptera det osv osv men det här är något som på riktigt stör mig. Jag använder sällan smink och jag försöker tänka positiva tankar om det mesta med min kropp men de där baklårs-håret det skulle jag mer än gärna slippa.

Så då är det tur att jag har en sån fin klinik som jag går till, dom hjälper mig med hus, kropp och nu då IPL. Kliniké heter den och ligger på Reinsternansgatan på Södermalm.

Min någon annan är intresserad eller nyfiken. Hör av er så kan jag svara på lite frågor?

/ Soon to be smooth

Drog till landet. Det är en sån vansinnig skillnad på helgen när man gör de avbrotten. Vi bor ju inte så hiskeligt långt ifrån numera men det är det där med havsluft, flytvästar, hallonbuskar och skrubbsår som gör hela skillnaden. Nu har vi planerat att segla till midsommar och hoppas att regent håller sig på avstånd.