Min bästa vän tycker vi ska kalla mig för Åsnan den här sommaren. Det köps nämligen en del Mule’s. Det är rea nu- ingen har undgått det va? Jag har blivit lite torgskygg och inser att hela den lyckan och euforin som förut fanns i att försöka hitta fynd och strosa runt på överfyllda butiker är som bortblåst. Har försökt intala mig de senaste året att det är lite kul, åka till stan, ta en kaffe, gå på rea…

Jag hittade iallafall dessa och det var ju inte i en ett fullsmockad lokal då, men ändå rea.

Dom har en helt fantastik skön sula och är bastanta och trygga precis som en sommarsko ska vara. Jag tycker även om att se hur dom får hänga med framöver lite sådär utan att vara tredfokuseade. Välkommen- för dig kan jag stå ut med ett smeknamn som åsnan.

Mules- YSL då da.

Supersen på uppdatering men så är det. Man måste leva livet och ibland så kan man komma dragande med veckogamla inlägg för att det helt enkelt inte är så viktigt med speed och insyn. Nog om min sölighet. Här har ni midsommarspektaklet- som blev lite av ett magplask. Våra gäster blev sjuka, allihop. Så all mat och allt pynt fick stå å vänta i godan ro. Vi åkte ned till Boo badet och körde midsommarstång och det klassiska frysa, svettas om vartannat programmet och lite små grodornas på det. Sen hen för midsommar lunch i all enkelhet. Det va rätt mysigt att bara vara vi. Sen rev vi vår urfula pergola på baksidan och njöt av att solen sköt igenom med lite Cava och löjrom. Dagen efter fick vi besök så vi firade i efterhand.. då åt vi nästan upp allt och ordningen var återställd. Har försökt ha fest nu sen i julas men det kommer saker i vägen. Kräftskiva får bli målet och då ska alla komma!

Hoppas ni haft det fint.

Först till kvar som vanligt. Ni messar 0703333180 eller mailar till [email protected].

Ni står för frakten. Jag postar efter helgen.

Kram

Som utlovat så följer nu mitt lilla inlägg om favoritprodukter då det kommer till hår. Jag har som tidigare beskrivit ett rätt svårtolkat hår. Det torkar lätt ut men kan också snabbt bli fett I botten. Det ser tjockt och lockigt ut med rätt produkter och tunt och stripigt ut med fel. Så jag lägger min röst på det där med att hitta sina grejer. Köpa upp ett lager på det som funkar och hoppas att det aldrig går ur produktion. Det är ju dessvärre så när man hittar bra grejor tycker jag att de lätt blir otrendiga och vips så knuffas dom ur hyllorna för något nytänkande marockanskt oljigt.

Noir är inte bara en väl omtalad frisörsalong i sthlm (och Göteborg) om jag inte missminner mig. Dom säljer även produkter som är något utav magiska. Ett återfuktande schampo och balsam som jag toppar med samma serie inpackning en ggr i veckan. Deras spray balsam/ efterprodukt lägger sig som en anti frizz och är en bra vardagshjälp.

Jag är sen vansinnigt förtjust i den lite billigare produkt som heter Uniqe one från Revlon. Är typ bäst på allt. UV skydd, värmeskydd, anti frizz, volym, detangeling. Plus att den finns i tre fina dofter. Jag har Cocos på sommaren och den andra på vintern.

För tillfället letar jag efter extra bra hårvitaminer, någon som har ett bra tips?

Juni 2018. Vid gränsen till USA separerar man barn från sina föräldrar, man placerar dem i burar och förvarar dem på plastmadrasser. På DN finns idag en ljudinspelning att lyssna på med dessa barns avgrundsskrik. Jag tycker att alla som vågar tala om politik, gränser, mångkulturalitet, historia, feminism, ekonomi eller vilken fråga det än kan tänkas vara ska lyssna på det klippet- för allt är representerat där i. En sådan total human kollaps. Den totala avsaknad av humanism och hur skrämmande likt de är de där journalfilmerna under andra världskriget där föräldrar tvingades välja vilket barn man skulle ta med på de där tågen. Det liknar egentligen inget jag kan sätta ord på. Jag kan inte sluta gråta och det pågår just nu ett ett av världens rikaste länder. Jag skäms för att jag inte gjort mer… Jag känner tyngden av de där barnen i mina armar, hur värmen av en hysterisk, trött, hungrig och rädd tvååring väger på höften. Varenda instinkt i kroppen , varenda cell skriker för full kraft. 

Ni kan som jag donera här hos : ActBlue Civics

Vi måste prata om det här! Och vi måste främst göra något åt den fruktansvärda våg av hat, rasism, fascism och sexism sprider sig ut i alla instanser. Det är dags, eller egentligen för sent att ta till krafttag. Men nu kan vi inte backa, vi får inte backa. Våra barn ärver vår jord, vår politik och de beslut som format samhället. Hur ska vi kunna lämna det här till de nästa.

Det blir extra viktigt att belysa dessa och liknande politiska besluts som läggs fram under förklädnader som “trygghet” “ordningsåterställande” och “motverkande av hot emot nationen”. Det är liknande retorik och människodelande exempel vi ser från hela Europa just nu. Inför vår Sverigeval i september ska vi inte bli förvånade om mer och mer radikala förslags läggs fram. Det är sannerligen så att vi kommer mötas av att SD slår oss med storm. Det blir så synnerligen mer tydligt hur vi tvingas lyssna och leva i ett uttalat rasistiskt, främlingsfientligt, kvinnoförtryckande land där vi som ser alla människors lika värde kommer behöva kämpa för det. Nu räcker det. Vi måste göra något.

Kommer återkomma med mer konkreta förslag på hur vi som vill och kan kämpa aktivt och ska kunna realisera det motståndet. Nu återgår jag bara till en stund av sorg och skam för mänskligheten en stund.

Jag får en del kommentarer om att man vill se mer av vårt hus. Jag inser att vi ofta fotar samma vinklar och vrår för det är där man hänger som mest. Just nu håller vi på att skissa upp hur vår platsbyggda hyllvägg ska se ut. Vi ska även bygga in skåp för spel och annat familjemys i vår punchveranda. Jag hoppas att det blir lika bra som tänkt. Gästrummet ska ju ev få en hel ansiktslyftning med platsbyggd skrivbordshörna men vi har lagt det lite på framtiden. man behöver ju spara ihop till kalaset också. Men just nu ser det ut lite såhär.

Det saknas endel tavlor, plädar och fotografier. Men sakterligen blir det mer och mer ingosat. Känns viktigt att få tag i saker vi kan tänka oss att ha hela livet. Då får det Hellre ta lite tid att bygga upp allt än att det blir ombytligt.

Kan aldrig bestämma mig om jag fullkomligt älskar mina 501 eller om jag fullkomligt vuxit ur dem och enbart får Kameltoe. Det är så förädiskt med de här jeansen, uppifrån känner man sig som á million bucks men sen när någon fotar eller man passerar ett illa valt placerat skyltfönster så inser man att man snarare ser ut som någon som gillar att trängas (även i byxor) snarare än den där slanka, svala franska syslöjdsläraren man hade i högstadiet.

Nu ryker nog dom här en gång för alla – eller… är dom lite snygga, klassiskt fula ni vet?

Nej nu ryker dom.

Havet hörni. Det är något särskilt med att bli helt genomblåst. jag har haft en helt fördjuvulusisk jobbvecka och var i sådant stort behöva v lugn och ro så det liknar ingenting. På landet var det varmt, saltstänkt och helt tyst. Precis som jag ville ha det.

Harry håller på att lära sig simma, ja vi är medvetna att det säkert lär dröja två år men han har sån kämpar glöd att jag inte kan kalla det annat än att han lär sig. I helgen åkte puffarna av då han hittade den gamla sim-ringen med orangea flytpontoner på ryggen. Det är så fint när den där kallsupen slår till för att huvudet guppar ned och man ser hur han böjer hela kroppen som en stor banan för att hålla sig någorlunda ovan ytan. Men simma det ska han – långt och huttrande kallt hela vägen från bryggan till stranden. Mina barndomsminnen kom rusande där och då. Sen fick jag inte stopp på dom resten av helgen. Smaken av att bita sig i tungan när man hoppade hopprep. Skrubbsårets sting och långsamma start på blödande, som ur små håligheter i ens inre. Storleken på en tip top glass, pirret under fotsulan när man balanserade över något högt och klumpen i halsen när man längtande.

Jag är rätt  stolt över mig själv när jag ser till Harrys första år i backspegeln, han får mycket av det där jag upplevde att jag saknade sen när jag växte upp. I helgen har han haft stjärnögon, ni vet såna som glimmar för att upptäckter, smaker och stämningen bara är på topp. Han är så värd det efter den här vintern och våren som kantats av en massa elände. Jag hoppas vi kan fortsätta sommaren i samma anda. Det skulle vara härligt om vi alla tre fick lite glitter i irisen fram till Augusti…

Stickad klänning Rodebjer, Glasögon Céline, Örhänge sandaler Atp Atelier, Sophie by Sophie

Det börjar bli lite tröttsamt hur beigeföräldkad jag blivit på sistånde. Jag förstår om det kan kännas enformigt men det är basic när det är som bäst.

Behöver en sommarkavaj som kan fungera med jeans lite kallare kvällar och morgnar på väg till jobbet. Den här ser perfekt ut från Massimo dutti. En skräddad skjorta i krispigt vitt från Mango. Den flätade väskan hittar man på Üterque, tänker att den bryter det dressade men de lite bulliga och klafsiga sandalerna från samma märke. Köpte ett par liknande för två år sedan som jag slitit ned i sömmarna.