Jag har återvänt från de sju haven och modeveckan. Nu på redaktionen, sen på faktakurs om hur man skaffar barn. Eller just den fasen har vi under kontroll, det som är oklart är snarare hur man gör efter att skadan redan är skedd.

Torde iallafall resultera i ett intressant inlägg.

Sms får en mycket djupare mening när folk felstavar och skriver själ då de menar skäl.

Eftersom Magnus och jag inte tror på det kristna dopet leker vi med tanken om att ordna en välkomstfest för vår son istället. Bjuda alla vi tycker om, dricka champagne och utnämna några personer som vi hoppas att ska följa med Vidar hela hans liv. Som gudföräldrar, fast varken som gud eller Marlon Brando. Annica har fått uppgiften att vägledaVidde i jämställdhetsfrågor och sunda värderingar. Igår ville hon ändå respektlöst nog ändra på sin titel.

Annica ba:
"Kan jag inte få bli Tell it like it is!-personen? Alltid berätta hur saker och ting är.  Typ: Nej, det finns ingen jultomte. Eller påskharen, för den delen. Och ja, du är skelögd. Som exempel alltså."

Jag:
"Nej."

Under visningarna spelas det vanligtvis musik i tinnitusvolym. Vidde i min mage blir helt sjövild och sparkar runt som värsta epilepsianfallet. Betyder det att han gilar hight fashion*, eller åtminstone musiken till den, eller protesterar han desperat?


*Annica hade en teori om att jag förstör Vidar genom att gå på modevecka och att han kommer att födas med ett uttråkat uttryck, putläppart, likblek, klädd i glasögon med utmärkande bågar och en arrogant attityd.

Om ni tycker att något ser annorluna ut på bloggen har ni rätt, det är Karin som är stylist, html- och photoshopexpert också på Livet & Helsingfors. Vi jobbar ännu lite på bilden och bloggrubriken.

När jag talar med Magnus i telefon och säger han saker som "Pusi, pusi, älskling! Jag älskar dej!" och förväntar sig att jag ska svara med samma mått. Det känns hemskt pinsamt att göra det framför Karin.

Så jag ba:
"Okej love. Lugna sig nu. Vi ses imorgon."



Sedan ringer jag tillbaka lite senare och säger jolmiga saker.

För övrigt har jag funderat på vem det är som klickar på arg-knappen efter ALLA artiklar på Peppar.fi. Jag, menar ingen kan ju bli sur över en text om sneakers, mammor, filmpremiärer eller recept. I lördags tog jag upp den här problematiken med André. Som till min stora förvåning omedelbart erkände att det var han!

André menade att hela funktionen med en arg-knapp är så idiotisk att han känner sig manad att utnyttja den i ren frustration.

Så nu vet vi det.

Love*, en av mina läsare undrar vad en 13-årig hiphop-kille skulle vilja ha i födelsedagspresent. Hon menar att ni antagligen gillar samma saker, så utgå från dej själv. Svara i kommentatorsfältet jag måste gå ne roch äta middag med Annica.



*alltså du Magnus.

Karin och jag är okej. Vi lever lyxliv på bårde Silja* och Berns. Jag har krockat in i en massa människor med min mage. Eller tekniskt sett har Vidde krockat in i en massa löst modefolk. Ikväll väljer jag Annica framför Cheap Monday. Bildmaterial kommer senare.

*ja, det är möjligt.