Då man är mammaledig föreställer jag mej att man sitter på café och läser böcker. Helst ser man också lycklig, tjock och gravidstrålande ut. Eftersom jag ibland kokar så äckligt kaffe hemma är det säkrare att låta Kaffakillarna sköta om just den delen av moderskapsledigheten.

Igår hade jag en graviditessvacka. Ett mörkt moln av ångest drog över mej då jag insåg att jag inte tycker så mycket om barn. Guantanamo är för mej att vara dagistant* och stå utomhus i novembersnålblåsten med ett dussin snoriga småbarn.

Sedan gick känslan om och jag såg åter fram emot att träffa Vidar.


*all cred åt dagistanterna, må deras löner fördubblas!

Så här såg det ut igår. Idag är det lite mer anspråkslöst.

Fördelar med att inte ha bil:

1. Man känner sig miljövänlig.

2. Man behöver inte skotta fram ett fordon på morgonen.

3. Man sparar pengar på att inte köpa bensin, bilförsäkringar, reparationer och andra fordonsrelaterade accessoarer.

4. Man behöver inte köra runt kvarteter i 20 minuter varje kväll för att hitta en parkeringsplats.

5. Lapplisor utgör inget hot.

6. Man behöver inte åka till Ikea.

7. Ex-partners har ingenting att dra sin nyckel längs med i hämnd.
 

Sen finns det ju vissa nackdelar också, men idag försöker vi fokusera på det positiva.

Vad är grejen med att alla lite äldre människor olycksbådande säger:
"Passa på och njut nu medan ni kan. Sov länge. Ät middag ute. Gå på bio. För sedan är det för sent!"

Skräckfilmsmusik.

Ärligt talat, det är inte så roligt att vara nio månader gravid att man skulle skratta ihjäl sig. Eller vilja bromsa upp det här tillståndet. Jag kan tänka mej roligare saker än att bära på tio kilo övervikt, vara tvungen att vakna varje gång man* ska vända på sig i sömnen** eftersom man är tvungen att lyfta sin mage från ena sidan till den andra, aldrig få dricka vin eller äta goda ostar, oavbrutet höra sig själv svara: den 13 eller den 15 mars, slösa bort vad som känns som en evighet på projekt dra på sig strumpbyxor varje morgon, springa hos en rådgivningstant stup i kvarten. Och så vidare. Ni fattar vad jag menar. Man njuter inte hela tiden i slutet av en graviditet.

Nej, ut med bebisen asap! säger jag.


* =jag.
**paradox. jag vet.

Ingen nytt på barnanskaffningsfronten hos familjen Öhman-Silfvenius-Öhman.

Den där väskan som man packar inför BB-besöket*. Vad ska man ha i den? Rådgivningstanten talade jättelänge om mellanmål i form av smörgåsar och Trip till Mags, men efter att jag** brett ostmackor åt min man, vad ska jag då slänga ner i baggen?


*nej, inte Big Brother-huset.
**samtidigt som jag parerar värkar, slemproppar, vatten som går och annat mojs som min kropp enligt vårdpersonalen kommer att producera.

Vem sade att män inte kan vara delaktiga i en graviditet? På Strindberg fick vårt sällskap mej att skratta så mycket att Magnus var tvungen att hålla tummen på min navel så att den inte skulle ploppa ut*.


*mer än förut.

Sedan promenerade vi till Strindberg för intagande av lunch i Pyrets sällskap (och senare Miikas sällskap). En väldigt vanlig lördag med andra ord.

Har jag förresten sagt att jag är sjukt trött på att vara gravid?

Magnus:
"Imorgon ska jag tillreda en så het chili att Vidar kommer att svettas ut med ett svosch!"

Jag:
"Eh, tack. Tror jag."