Vi gick ut på stan, lämnade tillbaka missfärgade handdukar på det Stora Varuhuset, sprang in i Smulis och Rige, shoppade på Delikatessen, åt sen lunch på Tori (de severar inte alkohol längre!) och gick hem. Herremije, en så mysig dag.
Ännu angående syskon till Vidar. I teorin skulle jag gärna se att Vidde skulle få ett lillasyskon och jag önskar att jag skulle drabbas av nåt slags babyfeber och plötsligt längta efter fler ungar. Men just nu känns det bara fel. Jag avskydde att vara gravid och älskar visseligen sonen mer än livet, men vill ändå hålla på med annat än barnskötsel. Och det verkar gå åt en hel del tid och energi i familjer med många barn.
Jag vet, jag är en stor egoist och hemsk människa.
Vi får väl bara hoppas att jag mognar och fattar att meningen med att vara människa är att föröka sig.
Lisa på den föträffliga bloggen Onekligen, lärde mej idag att det heter ENDAbarn, icke ENSAMbarn. Således kommer jag nu att gå och lägga mej med dessa två endabarn. Gunatt på er småttingar.
Måste man föröka sig många gånger så att ens barn växer upp med syskon? Blir man automatiskt ödmjuk och altruistisk då man har en stor biologisk familj omkring sig? Är ensambarn otrevliga egoister?
Det ser i så fall illa ut för Vidar Öhman. Idag bloggar jag om Magnus och min enbarnspolitik på Alfamamman.
Vi åt en traditionell lördagsfrulle på Moko i sällskap av Malin, Grandi, Theo och Molly. Benjamin på Kaffa gjorde en café latte med en söt liten skalbagge åt Malin. Jäkla duktiga, de där baristorna.
Ett maktskifte på kunskapsområdet barnavård har skett i vårt hem. Efter fyra dagar som hemmamamma* är det jag som kommer ihåg att mata barnet med d-vitamnin.
Magnus olyckligt: "Betyder det här jag degraderats till att vara betaföräldern?"
Jag skadeglatt: "Ja, tyvärr.**"
*jag är inte okej med hemmamamma-titeln -ännu. **på riktigt är det inte alls så, men jag ville skriva who's your mommy i rubrikfältet och känna att jag ibland också är bäst på nånting. Magnus leder nog ännu stort i Den Bästa Föräldern-tävlingen.
Ett maktskifte på kunskapsområdet barnavård har skett i vårt hem. Efter fyra dagar som hemmamamma* är det jag som kommer ihåg att mata barnet med d-vitamnin.
Magnus olyckligt: "Betyder det här jag degraderats till att vara betaföräldern?"
Jag skadeglatt: "Ja, tyvärr.**"
*jag är inte okej med hemmamamma-titeln -ännu. **på riktigt är det inte alls så, men jag ville skriva who's your mommy i rubrikfältet och känna att jag ibland också är bäst på nånting. Magnus leder nog ännu stort i Den Bästa Föräldern-tävlingen.