För en vecka sedan träffade vi en ny granne, en indier* som haft oturen att flytta till Finland i november. Vi småpratade en stund och sedan nämnde grannen något om att dörrkoden skulle bytas ut, eller han antog det eftersom han fått en lapp hem på finska med en fyrsiffrig kod på. Grannen rabblade upp det nya numret och sedan glömde jag bort hela incidenten.

Idag efter att ha lämnat över min hemnyckel åt Karin (som bland annat ska husvakta) kom jag inte in genom porten. Jag knapprade frustrerat in det gamla 1414 minst tio gånger, ringde Magnus och klagade och kom sedan ihåg indierincidenten.

Sedan kom den! Som en ängel från himmelen steg den nya koden in i mitt minne. Vår nya granne hade nämligen i förbifarten lärt oss en tankeregel som tydligen etsat sig in i mitt huvud.

Jag var mycket imponerad av mig själv. Mensa nästa. Typ.


*gissa på vilket företag  han jobbade.

Så här med bikini on my mind så slog det mig att ni måste boka den 29.11. Då kommer Julia Skott att gästa Gammas lunchseminarium och tala om sitt projekt Kroppsbilder.

Catzo, Smilla och Smulan diskuterar boken Strandsatta på bloggen Strandsatta. Läs och kommentera.

Trevlig blogg och bra second hand-butik: Come again second hand.

Om några timmar drar vi till Bangkok. Sedan har vi två veckor av fritid. Jag tänker mig några dagar i storstan och sedan Koh Mook, Koh Chang eller kanske helt enkelt Kambodja. Vad tycker ni?

Annas skrev så här:


Hej Peppe,

Jag tänkte fråga en fråga som du gärna får svara på här eller i ett eget inlägg.

Jo, jag undrar om du tycker att du blivit lyckligare för att du har ett barn? Jag förstår ju såklart att du säkert är superduperlycklig för att du har honom, men gjorde det dej till en lyckligare människa när han kom till världen?

Jag har funderat mycket på dethär med barn och om jag vill ha barn osv. Jag har svårt att tro att ett barn skulle göra mig lyckligare för jag är superlycklig över livet, men det skulle kanske göra mig lycklig på ett annat sätt. Sen påstår endel att man inte vet vad lycka är innan man har ett barn och jag är bara lite nyfiken vad folk tycker o tänker o känner gällande den frågan :)

Tack för svar!

Hej Annas,


Bra fråga, jag funderade också mycket på det där med hur det skulle kännas att få barn. Precis som du är jag en ganska lycklig människa per default. Jag har de bra för det mesta och tycker att livet är kiva (det betyder naturligtvis inte att jag aldrig skulle vara ledsen).

Jag skulle inte påstår att jag är en lyckligare människa som förälder. Det finns visserligen massvis med kärlek i mig och jag sjukt roligt med Vid och Magnus, men som sagt var jag lycklig också före dem. För mig handlar barn snarare om att ha en fruktansvärt viktig uppgift i livet. Vissa ser det kanske som mening i livet eller finner lycka i tryggheten av att vara behövd. Barn ger kanske mer struktur.

Jag säger så här: att ha barn är fantastiskt och väldigt kärleksfullt, men man ska nog inte skaffa barn för att bli en lyckligare människa. Det kan ju såklart vara att man blir det, men stundvis är det också tungt och jobbigt att vara förälder. Barn är liksom så långt bort från en quick fix man kan komma.

Och allt det här är ju individuellt, jag kan inte tala för någon annan. När jag som gravid frågade Basse om hur det är att ha barn brukade han säga att det konstigaste är att det plötsligt bor en tredje person hemma hos en. Annars är allt ganska mycket som vanligt. Jag håller med honom.

/Peppe

Gitta är inte bara namnet på en medelålders dam, utan också ett verb.

Mitt mosterskap överskuggade en annars mycket spännande dag. Om ni nu insisterar på att få veta har detta också hänt:

Karin och jag lyssnade på en paneldiskussion om kvinnors kroppar*. Efteråt träffade vi Malenami på ett showroom, Malena är exakt lika gullig och sympatisk som i bloggen. Smulan kom på besök, drack lite kaffe och lattjade** avslappnat med Vidar. På kvällen åkte vi till Kvinnokliniken och hälsade på människorna i inlägget under.



*ska blogga mer om det när jag samlat mig.
**jag visste inte vad lattjade betuydde förrän jag träffade Magnus.

I morse blev jag moster! Pyret och Miika trollade fram* en liten dotter.


*mest Pyret.