Esmes mamma skriver mycket klokt om kroppen efter barn.

Janne ringde och ville att jag skulle prata om hur ont det gör att föda barn. Alla vet ju att det nästabästa (efter huvudmassage av proffs) är att få tala om sin förlossning, så jag höll en tiominuters monolog. Kom på mig själv med att upprepade gånger använda ordet vagina.

Ni kan höra det i Succémorgon på måndagen.

Åt frukost på Ekberg* med Sonja. Efteråt gömde hon sig bakom en gravsten. Folk som jobbar på tv är helt crazyga.





*trevlig atmosfär och sällskap. Usel frulle.

Siri som gör praktik på Papper kommer från och med i morgon att byta arbetsplats och istället praktisera på Vidars dagis.

Jag länkar till Hanna som länkar vidare till texter som handlar om kroppar. Allt började med mode- och mammabloggaren som ska fylla i sina bröst och eskalerade till en dikussion om det bara är sorgligt med folk som inte är nöjda med sina kroppar eller om man också efter att ha fått barn har rätt att känna sig sexig (och då är sexig samma sak som snygga bröst).

Alla vet ju att det skönaste som finns är när frisören masserar ens huvud efter schamponeringen. I dag kändes det ändå som om vi passerade en gräns. Det var lite för intimt att ha en stor, främmande, tatuerad mans händer som ömt, men bestämt gjorde det skönt för mitt huvud. Att jag dessutom köpte den här tjänsten gjorde inte saken bättre. Jag kände mig bara billig och tillfredsställd.

Förlaget trycker upp fler böcker och ifall någon av er till exempel vill ge Livet & barnet i julklapp kan ni maila mig så signerar jag boken med ett personligt meddelande.

peppe at papper.fi

Den här suddiga boken kan bli en fin julklapp.

André lovar att göra en specialare före lördagens pjäs. Ännu några platser kvar. Maila.

Åkte metro till Gårdsbacka. Det var en fin upplevelse. Musikanter i min vagn, farbröder som erbjöd mig pengar för att dansa för dem och ett vänskapligt salgsmål. Om man slängt in en björn och en lindanserska skulle resan ha förvandlas till en kringresande cirkus.

Orsaken till min resa var ett besök hos frisören. Ursprungligen hade jag tänkt roa er med en före- och efterbild, men när jag kom hem och fotade mig såg jag ingen skillnad på bildena. Så den bloggidén rann liksom ut i sanden.

Ebba skriver intressant om förebilder. Ni vet den där diskussionen om att kvinnor så fort de syns i media måste vara goda förebilder? Folk blir helt till sig när en bild på prinsessan Madelein med en cigarett i handen svischar förbi.


”Bilden av en god förebild är någon som är superlyckad, en helylleperson som ordnar middagar hemma för sina vänner, som inte tar skit i relationer, som inte röker eller dricker”, säger journalisten Quetzala Blanco i artikeln. Nej, där håller jag inte alls med. En god förebild är mänsklig, gör misstag, är tvärtom inte alls så himla perfekt jämt. Annars är man ju en urjobbig förebild som bara stressar, eller?"

Jag tycker att det intressantaste i den här diskussionen är varför det är bara kvinnor som ska vara goda förebilder. Det är sällan män i offentliga positioner som påminns om att deras handlingar måste vara föredömliga.