När Basse och jag i går lunchade på Torre fick vi oväntat höra den trevliga komplimangen:
"Ni har fina bloggar båda två!"


Vi blev naturligtvis väldigt glada och Basse höjde handen som för att initiera en high five. Som i slow motion såg jag mig själv svara på Basses invit genom att lyfta min egen hand och ljudligt slå den mot hans. Tillsammans formade rörelserna en riktig old school, klatschig high five.

Som svar på att en snäll person berömt våra bloggar.

Vi insåg båda omedelbart töntigheten i vad vi just gjort och satt tysta och besvärade i flera minuter.



sedan sade jag: Basse, du måste lova att aldrig berätta eller rita en serie om det här!

I morse hade jag äran att gästa Radio Vegas morgonshow för att tala lite om mig själv (som att blogga fast på radio). Efter sändningen ville jag ta en fanbild med programledaren Eva Frantz. Eva log snyggt medan jag mest såg ut som en morgontrött, men glad eskimå.

Ugglan säger hohoo.

Häromdan, sist av alla, såg Magnus och jag Bridesmaids. Och jäklar vad den var rolig! Jag trodde att den var en alldeles vanlig dussinkomedi, men istället överraskande den mig roliga kvinnor som vågade vara oattraktiva, äckliga och tjocka på film. Och som dessutom hade personligheter. Jag skrattar fortfarande brunshscenen när huvudpersonen imiterar en penis. Lite svårt för matförgiftningen i brudklänningsaffären, men så är jag ganska känslig.

Historien var kanske inte så revolutionerande, men rollfördelningen och humorn gjorde mig mycket glad.

Dessutom klarade Bridesmaids Bechdel-testet (film som innehåller minst två kvinnor. Som pratar med varandra. Om något annat än en man. Ni vet).

Jag:

07.30 Vega morgon.
12.30 Lunch Amanda.
14.00 Intervju.
17.00 Ut och jogga lite.

Magnus:

08.00 Träna.
11.00 Hämta smoking.
12.30 Träffa medicinrådet.

Vidar:

Sagan om vanten.

Jag jobbar förresten på Hufvudstadsbladet nuförtiden. Ska tillsammans med Janne Strang slänga ihop ett nöjesuppslag varje fredag (premiär den 17 februari!) och skriva lite om designhuvudstaden.

Vid sidan om detta fortsätter jag att föreläsa om sociala medier och jämställdhet och boken. Och Gamma kommer i år att satsa mycket på ledarskap och självförtroende. Vi ska tala mer om det senare. Och dessutom ska jag skriva lite på den nya boken.

Jag har en himla tur som får jobba med så roliga saker.

I kväll på Radio Extrem, mellan 18 och 21. pratar Magnus och Petski om saker de skulle vilja veta mer om. Eller om SANNINGEN om saker och ting. Typ. Som ni märker har jag inte superbra koll. De sänder iallafall live radio ikväll och alla andra måndagkvällar från och med i dag.

I morgon på morgonen, ungefär tjugo i åtta, gästar jag Radio Vegas morgonshow där jag berättar vad jag har gå gång* efter Pappers död. Om ni lyssnar på Magnus i kväll måste ni verkligen också lyssna på mig i morgon. Annars uppstår det en obalans i vårt förhållande.


*Magnus säger alltid att det är viktigt för folk som bor i Helsingfors att ständigt tala om vad de har på gång.

När vi var drygt tjugo flyttade min min bästa vän Lena-Fi och jag ihop i en tvåa på Fredriksgatan. Vi beslöt oss för att, vad som än händer, alltid ha öl och snus i vårt kylskåp*. Finns det någonting ni MÅSTE ha i kylskåpet för att kunna fungera normalt?



*det gick sådär.

Häromdan diskuterade Magnus motion och att ha en en snygg kropp med sin bästa vän Tommy. Jag hör Magnus på fullt allvar säga:

"Men har du testat långa, raska promenader? Det är också effektiv motion!"

Om vi säger så här: Det kändes inte så hipster.

Det pratades mycket om hipsters i går och till och med Vidar blev utpekad som en hipster. Jag drog mig till minnes att jag för nåt år sedan på DN läste en intervju med författaren Joes Mando om hipsters och letade upp den.


"Karaktäristiskt för hipstern är att han inte kallar sig själv för hipster, han snarast skyggar inför termen. Förklaringen är enkel: om du erkänner att du är en hipster erkänner du att du är en del av en grupp och förlorar på så vis ditt anspråk på individualitet. – Alla hipsters uppfattar sig själva som speciella och unika. De bara råkar manifestera sin exklusivitet genom att bete och klä sig på exakt samma sätt, säger Joe Mande."

"Hipstern är inte så mycket en subkultur som en konsumentgrupp som använder sitt kapital till att köpa innehållslös autenticitet och upprorsanda”, enligt det kanadensiska magasinet Adbusters. Med tillägget: ”De konsumerar coolhet snarare än att skapa det.”

Äh,läs själva.

Precis som alla andra småbarnsföräldrar har vi tillbringat söndagen i snön.