Herregud så intressant och så många påhopp. Ni måste se Amelia Adamo, M-magasin, Ebba von Sydow, SVT, Alex Schulman, Aftonbladet och TV 5, Janne Josefsson, SVT, Magnus Lindqvist, trendspanare
och Stina Dabrowski, PK-ordförande, diskutera journalistik, varumärken, sociala medier och vem som är bäst, ingen protest! på Publicistklubbens debatt.

I går då vi firade morsdag i Finland funderade jag på detta:

På premiären av Kristina från Duvemåla gled det fram en farbror i glansig, illasittande kostym. Svenskfinland är litet och jag tror att vi jobbat i utkanten av varandra. Snubben pussade mig omsorgsfullt på båda kinderna, kollade in mina bröst och frågade sedan:

"Jaha, och var har du barnet i kväll?"


Jag blev lite paff och visste inte riktigt vad jag skulle svara. Min avec* för kvällen, Karin, stod bredvid mig himlade lite med ögonen och jag stammade fram nåt om Magnus och hemma.

Det händer överraskande ofta att medelåldersmän kommer fram till mig och vill småprata och det enda de får fram är en fråga om när jag ska börja jobba igen efter föräldraledigheten** eller var min unge befinner sig***.

Och ja, ja, det är väl ingenting att reta upp sig på. Fokusera på VIKTIGARE saker i livet. Och jag är ju en stolt morsa, men jag irriteras ändå vansinnigt över att plötsligt bara vara ett moderskepp. Inget mer. Jag menar, jag gör andra saker också utöver att vara någons mamma. Magnus har ännu aldrig fått motsvarande frågor.


*eller egentligen var jag hennes avec.
**nej MAMMALEDIGHETEN eller om de har ålderskomplex slänger de till med slanguttryck från 1980-talet som modaren.
***för ett och ett halvt år sedan och hemma eller på dagis.

I morse talade Magnus och jag om individualism. Kan man samtidigt vara empatisk som man lever ett individualistiskt liv?

Senare läste jag en intressant kolumn om att bilden av sig själv inte är samma sak som jaget.

Barnet är förkylt i dag. Breda floder av grönt snor letar sig neråt från hans näsborrar. Jag är sjuksyster. Om vi säger så här: det är lugnare att vara på jobb än hemma med sjukt barn.

Bilden är tagen en frisk dag.

Jag har alltid sagt tomato/tomato, men i går lyssnade jag på en podcast med komikern Kristoffer Appelquist (som jag fick äran att dricka lite öl med efter Humorlandskampen förra lördagen) och han förklarade skillnaden mycket ungefär så här:

Självkänsla får man då ens föräldrar visar att de älskar en villkorslös vad man är gör.

Självförtroende är vetskapen om att man har förmågan att prestera.

Maggan sade: Självkänsla är det som får dig att våga prova på saker. Självförtroende får dig att tro att du klarar av dem.

Jag skulle vilja kröna den här söndagen med att se en film. Eftersom jag uteslutande ser på tv-serier får ni gärna rekommendera nåt bra. Skräck, kostymdrama och dumaction faller genast bort. Helst ingenting sorgligt, jag är så känslig nu för tiden. Bring it on!

Tack på förhand.

Känner ett sting av besvikelse varje gång George Clooney inte står och förbereder sig inför en kopp kaffe vid vår nya kaffemaskin.

Exakt samma frukost som alla andra dagar om man bortser från blommorna och att den serverades i sängen. Sedan gav Darth Vidar mig ett fet käftsmäll. Eller ögonbrynssmäll om man ska vara noga med anatomin.

Jag: Magnus, du har varit så snäll mot mig hela helgen, vad beror det på?

Magnus: Två saker. För att vi firar morsdagshelg det här veckoslutet och för att jag ska kunna vara riktigt ond mot dig nästa vecka.

Uppe i Vasa pratade vi lite om studier och yrken och jag gjorde en mental lista på jobb jag haft (lite som man gör listor på antalet sexpartners, fast ändå annorlunda). Man kan inte påstå att jag varit en speciellt långvarig och lojal arbetstagare. Det blir ingen guldklocka när jag går i pension.

Simlärare, kaffemakare (i dag skulle jag kanska ha varit en barista, men på den tiden kokade jag bara kaffe), lärarvikarie, svenskalärare på bl.a. Outokumpu och Sonera, forskningsassistent på ett universitet i Holland, bokförsäljare på Akademen, pressmänniska på UM, frilansare för Hbl, radiopratare på Radio Mellannyland och senare Radio Extrem, pressmänniska på Sekretariatet för Finlands EU-ordförandeskap, Eva Biaudets riksdagsassistent, presskoordinator på FinnFacts (Tat), pressmänniska på Finlands ambassad i Buenos Aires, Pappers chefredaktör, bokpratare i Min Morgon (fast det är ju bara en gång i månaden så det räknas inte som ett riktigt jobb) föreläsare i sociala medier och i ledarskap och nu för tiden är jag ju journalist på Huvudstadsbladet.

Ni då?