De flesta dagar sitter jag inomhus vid vårt runda köksbord och skriver texter för skolan, men under helgerna händer det ofta andra saker. I går åt jag frukost med min nya kompis Johis och sedan åkte Maggie, Vidar och jag på en lite utflykt till Malibu.  Magnus skrev några rader om vårt utflykt på sin nyöppnade blogg. Sedan sprang jag ner till piren med Vidar i vagnen framför mig. Skämdes lite över att vara stereotypen av en Santa Monica-mamma.

"Drinkar ur glasburkar. Känns inte det lite 2011?" tänker ni nu.

Courtyard på Montana och typ fjortonde. Bar frukost. Goda smoothies.

I det här forumet brukar jag predika om hur man inte ska köpa nya kläder varje vecka, utan istället försöka satsa på plagg med historier och kläder som håller länge. Shoppa lokalt och helst inte av kedjor som syr upp sina kläder i till exempel fabriker med dålig lön och tak som rasar in. En liten del av min klädmedvetenhet handlar om mogen ålder och en mycket större del kommer från en av mina bästa vänner Karin som nu för tiden reser runt och föreläser om slow fashion och hållbar konsumtion.

Med detta sagt måste jag också säga att jag är obeskrivligt trött på mina kläder. Som bekant kom vi till Los Angeles med varsin kappsäck och det känns nu som om jag ser exakt likadan ut varje dag. Det finns klänningen för varmt väder, klänningen för svalare väder och så Wrangler- jeansen som jag fick skickat till mig som en present.

Allt oftare kommer jag på mig själv med att surfa in på webshoppar och klicka in klädesplagg i korgen. Jag köper aldrig nåt, men det känner en viss tillfredsställelse i att låtsasshoppa. Töntigt, jag vet. Härom dagen hittade jag Reformation. En amerikansk klädaffär som satsar på hållbart mode. De köper överloppstextilier och vintage och syr om tygbitarna till kläder som är det snyggaste jag sett sen Stockholm. Dessutom produceras de i New York och Los Angeles. Maggie, se detta som en liten vink inför julen.

Jag suktar också efter ett par nya skor inför den stundande vintern i Kalifornien, men kommer antagligen att överleva i mina tygskor.

Stövletten kommer härifrån.

En grej till. Bloggkommentatorerna skriver om hur innerligt trötta de är på att livsstilsbloggarna mest av allt handlar om rabattkuponger och exakt vad man ska shoppa. Mia skriver: "Just nu är jag SKITTRÖTT på många av livstilsbloggarna. För de handlar ju inte om livet de lever, de handlar om prylarna de köper.en postorderkataolg. Oavsett om det är smygköpta inlägg, öppet köpta inlägg, eller helt osponsrade inlägg så måste detta förändras. Fan, jag kan lika gärna läsa en fucking postorderkatalog om det fortsätter såhär!" Känner ni samma trötthet inför köphetsen?

Hörni bokmänniskor, min svärmor lovade att skicka några svenska böcker från Stockholm till Los Angeles och nu undrar jag vilka era pocketfavoriter för i år är?

Dessa har redan tagit sig över Atlanten och kontinenten. Rekommenderar samtliga.

Det sextonde och hittills bästa avsnittet av Vad har Peppe lärt sig under veckan som gått. Vi pratar om hur man ska göra med goda idéer, om varumärken och så delar jag med mig tips som gör ens texter bättre. Det börjar spåra ut först under de sista minuterna. Här är förresten en länk till artikeln på New York Time Magazine som jag pratar om.

Finns också på Itunes, men det vet redan ni som prenumererar.

Jobbigt när ens avkomma smyger in till en om natten och viskar att han måste sova med sin mamma eftersom det finns monster bakom dörren. Sen ligger man resten av natten och bli sparkad i magen, men vågar inte lägga sig i barnets säng i andra ändan av lägenheten just på grund av samma monster.

Om man tycker att kvotering skulle göra att kön (och etnicitet, ålder, sexuall läggning, funktionshinder, men vi pratar bara kön nu ) går före kompetens säger man samtidigt att vita män till 95% är mer kompetenta än kvinnor.

Att det mest sitter män och bestämmer handlar delvis om att män har kvoterat in varandra genom tiderna. Det är förståeligt, folk är homosociala varelser som trivs med människor som påminner om den själva. Att detta är strategiskt rätt för ett företag är en hel annan sak.

Men vet ni vad Nina Åkestam formulerar det så jäkla bra att ni inte behöver mig.

Det finns två huvudanledningar till att kvotera på basen av kön. det första är att man tror att människor med olika bakgrund har olika perspektiv och därmed kan komma på bättre lösningar på problem företaget ställs inför. En kvinna är per definition annorlunda mot en man även om de gått samma skolor och är lika gamla eftersom de har blivit olika behandlade genom livet, på gott och ont- De kommer alltså att göra sina arbetsuppgifter lite på olika sätt, vilket är positivt för företaget.

Åkestam pratar om utbildning, förklarar begreppet kvotering och skillnaden mellan fakta och åsikt. Läs henne innan ni kommenterar här.

Och ni som fortfarande tvivlar på att Norden är ojämställd kan kolla upp fakta på Statistiska centralbyrån och på Social och hälsovårdsministeriet i Finland (tyvärr lite gammal)

Började på ett inlägg om kvotering, men orkade inte anstränga min hjärna efter en så här hård skolvecka så jag bjussar på några historiska bilder istället. Finns det förresten någon av er som hängt med från början?

Vi börjar med en bild från bröllopet 2009. Bra kalas, men så himla svettigt.




Bild nummer två är ett fotomontage. Modebloggaren Matts hälsade att han hade samma sorts röda Weekday-jeans som jag. Detta var under Pappertiden då vi ännu kallade folk deras bloggnamn.


Här bjuder Basse och Hanna på frukost. Till vänster Malin, på mig en liten Vidar och till höger Magnus.


Maggie och Mango på en av de legendariska Papperfesterna på Milttons Showroom. Så jäkla rolig fest vill jag minnas. Vi var extra stolta över ballongerna.


Samma fest. Vi hade fått en vinimportör att sponsorera kalaset och öppnade flaskor så fingrarna blödde.
 Om jag minns rätt sitter jag i Gamla Kyrkans park och intervjuar Janne Grönroos.


Träffade en lätt berusad farbror i Tokyo. Han visade oss rätt tunnelbaneutgång och sen hade vi svårt att bli av med hans sällskap.


Denna bild utspelar sig på salutorget under ett evenemang som radio Extrem ordnade. Jag vet ej vad grejen med hatten är.



Detta är kvällen jag träffade Magnus. Jag hade precis blivit chefredaktör på Papper och Magnus & Petski intervjuade mig på Svenska Talande Klubben på Korjaamo. Knappt två år senare var vi gifta.


En frukost i Berghäll ungefär 2008. Dessa två nyblivna föräldrar kommer att visitera oss i Los Angeles i juni i hela tre veckor. Ser fruktansvärt mycket fram emot det.

Min kompis Anna L länkade till text på Financial Times om identitet och yrke och hur medelklassen just nu genomgår samma förändring som arbetarklassen gjorde på 1970-talet. Enligt FT förvandlats många arbeten från hands on-jobb till serviceyrken och det är svårare att skapa en identitet genom sitt yrke när man jobbar med ett serva andra människor. Nu för tiden är det inte heller lika enkelt själv välja det man vill jobba med man är ofta tvungen att ta det arbete som erbjuds.

Så istället för att definiera oss genom vad vi gör skapar vi identiteter på basen av vad vad vi konsumerar och bilden vi bygger upp av oss själva på sociala medier.

Jag är inte säker på att det är helst sunt att bygga sin identitet på sitt jobb, men det är bättre än att konsumera sig till en identitet. Nåja, se det som dagens lästips.

I dag har jag gjort ett skolarbete i Hollywood. Det känns fortfarande konstigt att säga att jag gjort a) skolarbete B) gjort det i Hollywood.

Jag ska skriva om kvotering så fort jag bara hinner. Men som någon kommenterade i inlägget under (tack för att ni är så underbart bra på att kommentera konstruktivt!) har vita män blivit inkvoterade genom hela mänsklighetens historia så det behövs en mekanism som jämnar ut obalansen.

En av mina allra, allra bästa vänner Karin skriver och pratar så jäkla bra om vikten av att konsumera vettigt och gärna undvika stora varuhus och kedjor och istället välja de där små affärerna i din stad eller ditt kvarter. Louie C.K: pratar om samma sak här.

Hade en vikarie under dagens föreläsning. Han var jättegammal och höll en lång monolog om sig själv. När han pratat i nittio minuter och bara kommit fram till Vietnamkriget beslöt jag mig för att göra någon nytta och skrev några nya stycken i mitt bokmanus.

Vi kom hem och åt signatursalladen (avokado, körsbärstomat, babyspenat, kål, koriander, mozzarella, krutinger, lite äpple och det var väl det) och druckit en öl. Nu följer skolarbete.

I Hollywood filmade vi utanför Chinese Theatre. Magnus och Vidar gjorde sin egen grej vid sidan om. När jag vände mig mot dem hade Vidar träffat tre damer som jobbade på Hooters.

Vanligtvis springer jag ju nere vid stranden, men i kväll beslöt jag mig för att ta en promenad och tänka lite istället (ja, och så var alla mina träningskläder i tvätten).

Jag tog höger vid Stilla havet och funderade på hur stor del av mitt liv som handlar om texter just nu. Jag skriver på en massa skolarbeten, en gradu, redigerar mitt manus, har ett annat roligt textbaserat projekt på gång och så bloggar jag. För att inte tala om alla skol- och frivilliga texter jag läser.

Inom kort måste jag hitta en kompletterande hobby. ELLER börja umgås med min familj.

Kuriosa: På sommarn går solen ner bakom klipporna till höger (eller norr). Vintertid doppar den sig i havet.