Nu vänder det!
11 years ago
Eller jag vet inte ens om det behöver vända, de medmänskliga och empatiska har alltid varit fler än rasisterna, men rasisterna har varit så högljudda att vi lätt fått bilden av att de är majoriteten.
Privatpersoner samlar in pengar, kläder och saker, erbjuder vänskap och tak över huvudet. Vi ordnar demonstrationer för att välkomna flyktingar och säger emot de främlingsfientliga med fakta. Det är så mycket solidaritet i luften att till och med statsministern Juga Sipilä erbjuder sitt (extra)hem för flyktingar att bo i. Media världen över skriver om hur generös han är. Och Sipilä är i det här fallet en god förebild, men det är ändå inte hans främsta uppgift att syssla med privat välgörenhet.
Det allra viktigaste nu är för politikerna att lyssna på folket och fatta politiska beslut kring att höja flyktingkvoten. Det här gäller inte bara Finland, utan också hela EU. Gräsrötternas solidaritet måste avspegla sig i politiken.
Privatpersoner samlar in pengar, kläder och saker, erbjuder vänskap och tak över huvudet. Vi ordnar demonstrationer för att välkomna flyktingar och säger emot de främlingsfientliga med fakta. Det är så mycket solidaritet i luften att till och med statsministern Juga Sipilä erbjuder sitt (extra)hem för flyktingar att bo i. Media världen över skriver om hur generös han är. Och Sipilä är i det här fallet en god förebild, men det är ändå inte hans främsta uppgift att syssla med privat välgörenhet.
Det allra viktigaste nu är för politikerna att lyssna på folket och fatta politiska beslut kring att höja flyktingkvoten. Det här gäller inte bara Finland, utan också hela EU. Gräsrötternas solidaritet måste avspegla sig i politiken.
Rödluvan hälsar
11 years ago
Här kommer ett litet bildspel från Santa Monica. Vi har som vanligt ätit en massa: Frozen yogurt (fast bara Vidde och Maggie, tycker själv inte att det är så gott), firat Maggans födelsedag på The Courtyard Kitchen och blivit hembjudna till ett par finska kompisar med takterrass.
Allt har varit extremt lyckat förutom att jag inte tyckte jag hade råd att punga ut med 400 dollar för att färga håret på salong och istället gjorde det hemma. Räknade inte med att de solblekta delarna skulle bli röda. Min sämsta hårfärg är röd. Är nu extremt ful i håret.
Allt har varit extremt lyckat förutom att jag inte tyckte jag hade råd att punga ut med 400 dollar för att färga håret på salong och istället gjorde det hemma. Räknade inte med att de solblekta delarna skulle bli röda. Min sämsta hårfärg är röd. Är nu extremt ful i håret.
En höstlista
11 years ago
Jenny gjorde en höstlista som jag norpar.
Mina planer för hösten
Jag ska rida minst en gång i veckan. Skriva riktigt bra reportage för Hufvudstadsbladet och andra tidningar. Jag ska gå på konserter, museer och stand up, läsa böcker och bara hänga på stranden med mina vänner. I praktiken kommer jag att dricka öl och kolla på Paradise Hotel.
Jag ska rida minst en gång i veckan. Skriva riktigt bra reportage för Hufvudstadsbladet och andra tidningar. Jag ska gå på konserter, museer och stand up, läsa böcker och bara hänga på stranden med mina vänner. I praktiken kommer jag att dricka öl och kolla på Paradise Hotel.
Bästa höststället
Los Angeles. Tillsammans med vänner, en pool, en öl och någon som står vid en grill och förbereder godsaker.
Los Angeles. Tillsammans med vänner, en pool, en öl och någon som står vid en grill och förbereder godsaker.
Vad ser du mest fram emot?
Att bästisen Karin ska komma och hälsa på. Hann knappt prata med henne alls i Helsingfors i somras, men visste ju att jag skulle få en ny chans i september. Karin och jag har i tiderna rest en del tillsammans. Förutom alla modeveckor i Stockholm har bland annat besökt Miami, Seoul och Japan. Jag längtar efter att få äta både frukost och middag med henne i en veckas tid.
Och att göra en podcast med en annan Karin!
Någon speciell mat som ska lagas?
Nja, jag tror att tacon med guacamole, röra på svarta bönor och tabasco håller i sig en stund till.
Att bästisen Karin ska komma och hälsa på. Hann knappt prata med henne alls i Helsingfors i somras, men visste ju att jag skulle få en ny chans i september. Karin och jag har i tiderna rest en del tillsammans. Förutom alla modeveckor i Stockholm har bland annat besökt Miami, Seoul och Japan. Jag längtar efter att få äta både frukost och middag med henne i en veckas tid.
Och att göra en podcast med en annan Karin!
Någon speciell mat som ska lagas?
Nja, jag tror att tacon med guacamole, röra på svarta bönor och tabasco håller i sig en stund till.
Något speciellt som ska firas?
Vi firade Maggans födelsedag igår och fortsätter i dag. Och så ska jag bli moster för tredje gången senare i höst. Det ska firas som bara den!
Vi firade Maggans födelsedag igår och fortsätter i dag. Och så ska jag bli moster för tredje gången senare i höst. Det ska firas som bara den!
Vad oroar du dig över?
Att jag ska skriva nåt jättedåligt som leder till att jag förlorar alla mina uppdrag och inte kan försörja familjen.
Att jag ska skriva nåt jättedåligt som leder till att jag förlorar alla mina uppdrag och inte kan försörja familjen.
Hur kommer du att minnas hösten i december?
Tänk så lite muskelvärk jag har i dag jämfört med den där onsdagen i september då jag red för första gången på flera år.
Tänk så lite muskelvärk jag har i dag jämfört med den där onsdagen i september då jag red för första gången på flera år.
Vad kan man göra?
11 years ago
Ingenting är hopplöst! Vi kan hjälpa folk som flyr sina länder för en tryggare framtid. Fatta vilket privilegium vi har som får göra någon annans liv bättre.
Här kommer några förslag på konkreta saker att göra:
Bor du i Helsingfors eller huvudstadsregionen tar Röda Korset gärna emot rena och hela kläder, skor, elektronik och leksaker. Mest behov finns just nu för herrkläder och -skor. Här finns en lista på platser (på finska) där du kan lämna grejerna. Du kan också donera möbler som Röda korset hämtar upp och säljer till förmån för flyktingarna eller ger direkt vidare till behövande.
Det går också bra att göra donera en summa pengar. Allt räknas också små summor blir tillsammans stora.
Du kan anmäla dig som frivillig och bli kompis med någon som precis kommit till Finland. Ni kan laga mat, spela fotboll, plocka svamp eller ja ni fattar. Man kan verkligen göra vad som helst för det är ju helt vanliga människor som kommer hit. Alla människor i hela världen är helt vanliga människor.
I Finland kan du ringa:
0600-122 20 (20,28 €)
Här kommer några förslag på konkreta saker att göra:
Bor du i Helsingfors eller huvudstadsregionen tar Röda Korset gärna emot rena och hela kläder, skor, elektronik och leksaker. Mest behov finns just nu för herrkläder och -skor. Här finns en lista på platser (på finska) där du kan lämna grejerna. Du kan också donera möbler som Röda korset hämtar upp och säljer till förmån för flyktingarna eller ger direkt vidare till behövande.
Det går också bra att göra donera en summa pengar. Allt räknas också små summor blir tillsammans stora.
Du kan anmäla dig som frivillig och bli kompis med någon som precis kommit till Finland. Ni kan laga mat, spela fotboll, plocka svamp eller ja ni fattar. Man kan verkligen göra vad som helst för det är ju helt vanliga människor som kommer hit. Alla människor i hela världen är helt vanliga människor.
I Finland kan du ringa:
0600-122 20 (20,28 €)
Eller texta Röda Korset 16499 (15 €)
På Suomen blogimedia finns det fler tips (på finska) och en möjlighet att donera pengar till Röda Korset.
Bor du i Sverige finns det såklart en massa sätt att hjälpa. Ett är att donera pengar och kläder till ViGörVadViKan. Här tipsar bloggaren Sandra Beijer om fler saker man kan göra.
Längs nere på högerbalken finns min och mina bloggkollegers sparbössa. Vårt mål är att samla ihop minst 5000€. Ni får väldigt gärna vara med.
Bor du i Sverige finns det såklart en massa sätt att hjälpa. Ett är att donera pengar och kläder till ViGörVadViKan. Här tipsar bloggaren Sandra Beijer om fler saker man kan göra.
Längs nere på högerbalken finns min och mina bloggkollegers sparbössa. Vårt mål är att samla ihop minst 5000€. Ni får väldigt gärna vara med.
Otroligt bra reportage i nyt
11 years ago
Om döda barn i media
11 years ago
Jooles frågade:
"Förlåt, den här kommentaren hör inte hemma på ett inlägg om ett humorprogram men jag är intresserad över hur du tänker om bevakningen om flyktingkrisen i traditionell och social media. Du skrev lite om det i ett tidigare inlägg men jag skulle "gärna" höra dig spinna vidare lite på ämnet om du orkar. Jag tänker främst på att tidningar som WaPo och Globe and Mail (som jag nu råkar prenumerera på i mitt flöde) nu också delat flera bilder på en specifik avliden pojke. Jag bloggade själv om mina tankar om de här bilderna (http://jooles.ratata.fi/blogg/article-47540-392908-flyktingkrisen) innan jag läste kommentarerna på ditt inlägg. Jag har inte ens tänkt på det som en rasfråga fast det är klart att det finns den dimensionen nu också. Jag bara tänker på Globe and mail artikeln jag länkade till om hur hemskt det måste vara när stora mediebolagen och börjar sprida de här bilderna.
För mig dök de här hemska bilderna inte upp i nyhetsflöde innan artiklarna och jag sku gärna höra lite mer från dig som är journalist om du orkar svara, här eller i ett inlägg. Jag skriver orkar hela tiden för jag är egentligen bara så matt över att den här krisen är så enorm och allt som omger den. Mvh. Dystergöken"
Hela dagen har mitt Facebook-flöde varit fullt av bilden på det lilla barnet (Aylan) som ligger i strandbrynet med ansiktet nedvänt. Det är så tragiskt och onödigt att jag vill gråta varje gång. Barnet har fått symbolisera hur fruktansvärt ondskefull världen vi lever i är.
Jag skrev om döda barn i media för någon vecka sedan på bloggen och håller fortfarande fast vid det. Här finns såklart hudfärgsaspekten (alltså vilka döda barn som visas upp), men det hör heller inte till journalistisk god ton att sprida bilder på döda ungar. Det finns andra sätt att få folk att engagera sig än att visa dem.
"Förlåt, den här kommentaren hör inte hemma på ett inlägg om ett humorprogram men jag är intresserad över hur du tänker om bevakningen om flyktingkrisen i traditionell och social media. Du skrev lite om det i ett tidigare inlägg men jag skulle "gärna" höra dig spinna vidare lite på ämnet om du orkar. Jag tänker främst på att tidningar som WaPo och Globe and Mail (som jag nu råkar prenumerera på i mitt flöde) nu också delat flera bilder på en specifik avliden pojke. Jag bloggade själv om mina tankar om de här bilderna (http://jooles.ratata.fi/blogg/article-47540-392908-flyktingkrisen) innan jag läste kommentarerna på ditt inlägg. Jag har inte ens tänkt på det som en rasfråga fast det är klart att det finns den dimensionen nu också. Jag bara tänker på Globe and mail artikeln jag länkade till om hur hemskt det måste vara när stora mediebolagen och börjar sprida de här bilderna.
För mig dök de här hemska bilderna inte upp i nyhetsflöde innan artiklarna och jag sku gärna höra lite mer från dig som är journalist om du orkar svara, här eller i ett inlägg. Jag skriver orkar hela tiden för jag är egentligen bara så matt över att den här krisen är så enorm och allt som omger den. Mvh. Dystergöken"
Hela dagen har mitt Facebook-flöde varit fullt av bilden på det lilla barnet (Aylan) som ligger i strandbrynet med ansiktet nedvänt. Det är så tragiskt och onödigt att jag vill gråta varje gång. Barnet har fått symbolisera hur fruktansvärt ondskefull världen vi lever i är.
Jag skrev om döda barn i media för någon vecka sedan på bloggen och håller fortfarande fast vid det. Här finns såklart hudfärgsaspekten (alltså vilka döda barn som visas upp), men det hör heller inte till journalistisk god ton att sprida bilder på döda ungar. Det finns andra sätt att få folk att engagera sig än att visa dem.
Vi som sitter trygga här hemma och bara betraktar flyktingmardrömmen på avstånd har inte rätt att kräva att medierna ska visa eller anhöriga acceptera att det krävs döda barn "för att få folk att förstå och engagera sig". Det är direkt arrogant av oss. Det finns andra sätt.
äänestä betyder rösta
11 years ago
Jag vill inte hetsa er, men jag skulle bli så himla glad om ni röstade på mig i Blog Awards (om jag vinner tänker jag ta mig till Finland för prisutdelningen). Om ni redan gjort det, be er mamma och pappa göra det här.
För er som inte kan finska ska man först fylla i sin e-post, sedan sitt namn och avslutningsvis trycka på ÄÄNESTÄ.
För er som inte kan finska ska man först fylla i sin e-post, sedan sitt namn och avslutningsvis trycka på ÄÄNESTÄ.
Vad är det som händer?
11 years ago
Och så vill jag givetvis att ni kollar på Jannes och mitt (fast mest Jannes) nya satirprogram på Studio Hbl. Vi skojar lite om aktuella fenomen. Eller mest skojar Janne, jag försöker bara rapportera lite humoristiskt från USA.
Hästonsdag
11 years ago
Jag gillar ju hästar, men det börjar vara en tid sedan jag red regelbundet. Senast jag var aktiv måste vara i Buenos Aires 2004-2005. Därför var jag lite nervös inför att åka på ridlektion till Topanga i dag. Är det som att cykla? Skulle min kropp minnas hur det var att sitta på en hästrygg? Fast mest nervös var jag över att min kompis och proffsryttaren Malin skulle komma och titta på.
Det här är min vän Frida som bestämt sig att ta upp hästintresset igen efter att hon fött barn.
Malin som Elsa dök upp kort efter att Frida satt sig i sadeln.
Sedan var det min tur. Jag fick rida den här väldigt trevliga hästen vid namn Nunu. Vi hade bara bokat en halvtimme av testridning med jag hann ändå hoppa några miniatyrhinder.
Alltså, sällan är man lika lycklig som på en hästrygg. "Sällan" kan till och med bytas ut till "aldrig".
Känner att jag måste jobba lite hårdare nu så att jag har råd att rida minst en gång i veckan.
Malin som Elsa dök upp kort efter att Frida satt sig i sadeln.
Sedan var det min tur. Jag fick rida den här väldigt trevliga hästen vid namn Nunu. Vi hade bara bokat en halvtimme av testridning med jag hann ändå hoppa några miniatyrhinder.
Alltså, sällan är man lika lycklig som på en hästrygg. "Sällan" kan till och med bytas ut till "aldrig".
Känner att jag måste jobba lite hårdare nu så att jag har råd att rida minst en gång i veckan.
Taco tuesday i malibu
11 years ago
Medan man hemma i Norden kör fredagsmys med tacon är Taco Tuesday ett måste här i L.A. (eller vi äter ju vegetariska tacon nästan varje dag i familjen Öhman, men officiellt är det tisdagen som räknas).
Vi åkte ut till Reel Inn i Malibu. Mycket mysigt ställe, men fish tacos för halva priset på tisdagar.
Reel Inn ligger alldeles intill PCH, men det stör inte nämnvärt.
Vidde hade som vanligt sovit i bilen och var minst sagt yrvaken när den här bilden togs. Jag kom på mig själv med att köra broken windows-strategin gällande gnäll. Måste bero på brist på koffeinfritt kaffe. Hällde nämligen ut en hel kanna skållhett kaffe på mitt ben imorse.
Nu tänker ni: Jaha, hon har bytt ut Tabascon mot annan hot sauce. Men nej, ville bara vara lite experimentell. Är fortfarande trogen gamla goda Tabascon.
Elsa tappade likt Askungen sin sin ena sko.
Det SER kanske inte så fantastiskt ut, men det är insidan som räknas. Sjukt goda fisktacon.
Maggan var *nöjd* som bara den.
Kan inte påstå att jag klagade heller.
Bra kväll. Det som kameran inte visar är mina mjukisbyxor. Fördelen med L.A. är att man, om man vill, kan gå på middag klädd i vad som mest ser ut som en pyjamas utan att någon vägrar en service eller ens höjer på ögonbrynen.
Vi åkte ut till Reel Inn i Malibu. Mycket mysigt ställe, men fish tacos för halva priset på tisdagar.
Reel Inn ligger alldeles intill PCH, men det stör inte nämnvärt.
Vidde hade som vanligt sovit i bilen och var minst sagt yrvaken när den här bilden togs. Jag kom på mig själv med att köra broken windows-strategin gällande gnäll. Måste bero på brist på koffeinfritt kaffe. Hällde nämligen ut en hel kanna skållhett kaffe på mitt ben imorse.
Nu tänker ni: Jaha, hon har bytt ut Tabascon mot annan hot sauce. Men nej, ville bara vara lite experimentell. Är fortfarande trogen gamla goda Tabascon.
Elsa tappade likt Askungen sin sin ena sko.
Det SER kanske inte så fantastiskt ut, men det är insidan som räknas. Sjukt goda fisktacon.
Maggan var *nöjd* som bara den.
Kan inte påstå att jag klagade heller.
Bra kväll. Det som kameran inte visar är mina mjukisbyxor. Fördelen med L.A. är att man, om man vill, kan gå på middag klädd i vad som mest ser ut som en pyjamas utan att någon vägrar en service eller ens höjer på ögonbrynen.
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.