Hästonsdag
11 years ago
Jag gillar ju hästar, men det börjar vara en tid sedan jag red regelbundet. Senast jag var aktiv måste vara i Buenos Aires 2004-2005. Därför var jag lite nervös inför att åka på ridlektion till Topanga i dag. Är det som att cykla? Skulle min kropp minnas hur det var att sitta på en hästrygg? Fast mest nervös var jag över att min kompis och proffsryttaren Malin skulle komma och titta på.
Det här är min vän Frida som bestämt sig att ta upp hästintresset igen efter att hon fött barn.
Malin som Elsa dök upp kort efter att Frida satt sig i sadeln.
Sedan var det min tur. Jag fick rida den här väldigt trevliga hästen vid namn Nunu. Vi hade bara bokat en halvtimme av testridning med jag hann ändå hoppa några miniatyrhinder.
Alltså, sällan är man lika lycklig som på en hästrygg. "Sällan" kan till och med bytas ut till "aldrig".
Känner att jag måste jobba lite hårdare nu så att jag har råd att rida minst en gång i veckan.
Malin som Elsa dök upp kort efter att Frida satt sig i sadeln.
Sedan var det min tur. Jag fick rida den här väldigt trevliga hästen vid namn Nunu. Vi hade bara bokat en halvtimme av testridning med jag hann ändå hoppa några miniatyrhinder.
Alltså, sällan är man lika lycklig som på en hästrygg. "Sällan" kan till och med bytas ut till "aldrig".
Känner att jag måste jobba lite hårdare nu så att jag har råd att rida minst en gång i veckan.
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Linda · 11 years ago
Det där ser ju helt fantastiskt ut! Och funny you should mention hästar och att ta upp ridning - jag var just precis igår och kollade upp Tapiolan Ratsastuskoulu, som skulle vara närmaste stallet för mig som bor på Drumsö , för att se om inte jag kunde börja rida där. Men fatta priserna! 47 € per timme. Och då är det inte ens i några natursköna omgivningar med topphästar precis, utan mer lunk på banan i stora grupper på småsura lektionskrakar. När jag började rida på ridskola i Korpo kostade det 35 mark per timme, och ett tiogångerskort var 300 mark. Good old times. Nå, jag måste sätta ridningen på is tills jag börjar jobba igen, på hemvårdsstödet är det en omöjlig ekvation. Blä. Är det förhållandevis billigt eller dyrt att rida i USA?
Jooles · 11 years ago
Jep jep. Som preteen så förundrade jag mig över äldre kvinnor som i stallet sa att de hade sluta rida för att de saknade tid och det skulle minsann aldrig hända mig. Ganska länge höll jag ut men sen föll det just på huvudstadsregionens priser. Lite längre ifrån betyder billigare priser men kostar i tid. På NZ sku jag minsann rida hela tiden, sen föll jag av under en terrängritt, inget ovanligt där med tanke på hurudana hästar jag dras till men sen testade jag plötsligt positivt på DET testet dagen efter. Sen försvann alla kaxiga tankar om att rida under graviditeten. Men när den här nästa ungen är ute så ska jag banne mig upp i sadeln, saknar det i hela kroppen!
Peppe · 11 years ago
Det var så fantastiskt! Jag har varit inne på min egen blogg och kollat bilderna bara för att det var så fantastiskt att rida igen. Här är det inte heller precis billigt, men 40$ per timme. Hästarna verkar dock superfina och grupperna små. Det svider i plånboken, men som sagt får jag ta och jobba lite mer bara. (OBS LA är säkert extremt mycket dyrare än de flesta andra ställen i USA)
Peppe · 11 years ago
På stallet i Topanga var det en kvinna som hade ridit sina hästar till sista veckorna innan förlossningen och varit uppe i sadeln igen två veckor efter. Imponerande. Och ja, du måste verkligen upp i sadeln igen när tvåan är ute. Så underbart att rida.
Sara · 11 years ago
Jag har också ridit väldigt många år när jag var barn/tonåring men slutade nångång i hösgtadiet. Jag tog upp ridningen igen medan jag studerande men efter ett fall av hästryggen som resulterade i ambulans och grejer fick jag skräck! Man MÅSTE verkligen upp direkt efter att man fallit av, tyvärr gick det ju inte för mig eftersom jag inte ens kunde stiga upp från marken och nu har jag inte ridit sedan dess och det är kanske 4 år sedan det hände. Men någon dag vill jag verkligen fortsätta med ridningen igen, jag älskade ju att vara på hästryggen. Man känner sig så fri! Önskar också att det skulle finnas någon bra och snäll (och billig!!!) ridskola i närheten så att jag kanske kunde få bukt med min skräck igen.
Cinderalley · 11 years ago
Här i San Diego betalar jag $200 i månaden för att rida en gång i veckan och då ingår en paketrabatt, så jag tror inte nödvändigtvis att det är dyrare i LA... men kanske Kalifornien generellt. Att börja rida igen efter ett ganska långt uppehåll är dock något av det bästa jag har gjort. Fast igår blev jag avkastad av en ilsken häst, så nu sitter jag här och har ooooont. Det är en farlig sport ändå!
Peppe · 11 years ago
Är det så jävla dyrt där också? Och hoppas att du mår bättra i dag! Det ÄR en ganska farlig sport. Föreställer mig att man gör sig mer illa nu förtiden än när man var sjutton. Men lyckan är om möjligt ännu större.
Peppe · 11 years ago
Åh fy vad hemskt! Hur mår du i dag, jag menar: Är allt läkt? Jag förstår att du blev lite skraj. Men som du säger är det svårt att inte älskar hästar och friheten av att rida.
Sara · 11 years ago
Jag har nog inga andra än psykiska men kvar från fallet, som tur! Hade ont i kanske ett år efteråt så det var inte ens aktuellt att försöka mig upp på en häst då, och nu känns det kanske som att det är för sent? Fast jag blev liksom inte rädd för hästar i sig, tycker ännu att de är härliga och minns ju den härliga känslan nog, men har bara inte vågat mig upp igen ännu. Någon dag ska det väl nog bli av, det känner jag!