Jag hade inte pratat lite med Fred på Twitter, men aldrig träffat honom utanför sociala medier (fast förra sommaren var det nära då min kompis Hannah visade mig runt på Amelia där både Hannah och Fred jobbar). Vi träffades på Arlanda Express och det kändes omedelbart roligt. Sedan frågesporttävlade vi hela veckan. Jag brukar ibland försöka verka beläst och smart och citerar Stephan Mendel Enks "Med uppenbar känsla för stil" där han skriver att det är ovanligt för män över trettio att få nya vänner. För kvinnor är det vanligare, men jag är ändå extra glad över att samla på mig bra människor i så här mogen ålder. Eller vänta, det är ju egentligen Fred som ska vara skitnöjd över att som man ha fixat vår vänskap! För övrigt är fredagen presidentveckans sista dag. Från och med imorgon ska jag börja chilla, äta och sova ordentligt igen. Känner alltid att det är ett oerhört slöseri att inte hinna hänga och slökolla på tv på hotellrummet. Jag inser att det är ovärldsvant att trivas så bra på hotellrum, men jag gillar verkligen ett anonymt hem utanför mitt eget hem. Ja, ja vad ska ni göra i helgen? Just det, en sak till. Ber om ursäkt för att jag slarvat med att svara på era kommentarer. Nästa vecka är jag tillbaka igen på den saken.

Efter att vi flyttade till USA och började besöka hemtrakterna bara två gånger om året har jag fått en insikt i vad det innebär att ha ett presidentschema. Ni vet, ett minutschema där ens vakna tid handlar om att vara så effektiv som möjligt. Här är dagens: 05.03 vaknar och konstaterar att klockan inte är 01.00 eller 03.00. Är överlycklig. 06.30 frukostserveringen inleds. Är en av de första på plats. 07.30 tar en taxi till Radiohuset i Böle för att gästa programmet Böcker i bersån med Kia Svaetichin och Anne Hietanen.Vi talar om bladvändarböcker. Så roligt! Radio måste vara det bästa mediet. 09.00 Rusar till en taxi för att åka till Femkantens rådgivning. Är ordentligt försenad. Får en, håll i er nu, UNDERBAR rådgivningsperson. 10.15 Strosar mot Fredrikstorget där jag träffar Hanna som är gravid med tvillingar. Äter en plätt. 12.30 Hanna går hem och jag träffar Sonja och taxen Elsa. 13.15 svänger förbi hotellrummet för att hämta min dator. Äter en bit choklad. 13.30 gör Mellan raderna med Jihde och Öhman. 14.45 gör intervju med den litterära chefen och redaktören Anna Friman om hur man ska göra om man vill skriva böcker och bli utgiven på t.ex. Schildts & Söderströms. Denna sändssom inslag i nästa Mellan raderna. 15.15 blir intervjuad av Yle kultur om Livet & patriarkatet. Använder orden "förtryck" och "struktur" 3000 gånger. 16.30 träffar Teresa för att prata om ett tv-program hon ska göra.   17.18 träffar mamma och går på café med henne. 19.30 träffar Friman för lite jobb- och privatsnack. Äter en bit pizza och dricker en alkoholfri öl. 21.00 hemma i hotellsängen. Somnar mitt i detta blogginlägg. 01.00 vaknar pigg.

På det här inlägget om varför svenskar inte reser till Finland skrev signaturen Anne så här: "Ni tycks välja att glömma en liten bagatell: Gästvänligheten för svenskar är INTE störst i det landet.. Det är precis som om vi personligen, var och en gjort er någon fruktansvärd orätt. Som om vi ska stå till svars för något i forntiden. Har sett stora delar av Finland och känner mig mer hemma där, pga släktskap, än jag någonsin känner mig välkommen." Igår efter inspelningen tog Sonja mig till den nyöppnade Holiday på Skatudden och bjöd på middag. Hon sade att hon inte känner sig speciellt välkommen av svenskar i Stockholm och alltid känt sig mer välkommen i till exempel Göteborg. Känner ni igen någon av ovanstående påståenden?

Tack för att ni tipsade mig om att Nio till Fem-Sandra hade bloggat om Mellan raderna! Så himla himla roligt! Själv har jag sprungit på olika möten precis hela dagen, alla roliga till och med när Fred och jag inte gjorde så himla bra ifrån oss på nationell tv. Vi var skitdåliga. Alltså pinsamt dåliga. Missade några självklara frågor. Nu kommer alla att tycka jag är dum i huvudet. ALLA. När man sitter i den lilla glaslådan och ska svara på några sekunder står allt stilla i ens lilla hjärna (fast tydligen inte i motståndarlagets). Tröstade mig med att Livet & patriarkatet gick i tryck i dag och att tryckeriet lovade att leverera den inom juni månad. Snart får jag hålla i den! Schildts & Söderströms skickade ut ett pressmeddelande och bokade redan några intervjuer. Mein Gott så jag ska gotta ner mig i feminism och patriarkat. Jag ska också gotta ner mig i andras böcker. Om cirka sex timmar är det väckning för att åka till Yle och spela in radioprogram med Anne och Kia. Innan jag somnar bjussar jag på en magbild. Vet att jag kommer att hånskratta åt det här inlägget  i september, men så här drygt halvvägs till ETA känner jag mig som om jag svalt en mindre badboll.

Jäklar så trött jag är. Vidar väckte mig klockan tre och några timmar senare satte jag mig på Arlanda Express och Finnairs ickestrejkande flyg till Helsingfors. Med mig hade jag min frågesportpartner Fred Forsell. Vi åkte till Yle, gjorde frågesport i massa timmar, sedan checkade jag in på Indigo och lånade en cykel för att trampa iväg och träffa Karin. Vi gick på Suomen blogimedias sommarfest och jag var för jetlaggad för att ta några bilder. Runt tio började vi promenera hem i sommarnatten och passerade bland annat Claes Andersson som satt och spelade jazz utanför Riksdagshuset. Oj så jag ska ta bilder och skriva bra saker imorgon. Nu ska jag bara sova i svala hotellsänglakan.

Tänk att man kan bli så glad när klockan är fyra på morgonen och inte ett när man vaknar. Och över att få tillbaka sitt bagage. Vi firade med en promenad och lunch på Broms här i Östermalmshoodsen. Inatt lyssnade jag förresten på Medierna i P1, en av mina favoritpoddar, som den här gången granskade påståendet att ordningen man är född i syskonskaran påverkar ens ledarskap, intelligens, kreativitet och vilket jobb man får som vuxen. Det visade sig att det inte har någon betydelse om man är stora, lilla, ensam eller mellanbarn. Men att folk så gärna vill tro det att de läser in dessa egenskaper. Lite som med horoskop. Vi ska tala mer om detta i podden. Magnus sa att jag klädde mig som Nurse Jackie. Sedan promenerade vi lite till. Spelade boll och pratade. På Broms försökte jag vara strategisk och beställa en croissant "åt Vidar" (alltså åt mig), men de visade sig vara slut. Det var också här jetlaggen tog Vidar. Diana och jag tog en kaffe medan vi väntade på maten. Jag kände mig ganska fnissig och trött och somnade när vi kom hem. På Broms fanns det tomatplantor och jag sände vår tomatplanta i Santa Monica en tanke. Hoppas att gästerna vattnar den. Imorgon blir det väckning i ottan och flyget till Helsingfors. Ska träffa mamma och Pyret, checka in på hotell och sen spela in frågesport. Hade glömt bort att det också kommer att finnas publik där, men en kompis hörde av sig och påminde mig genom att berätta att hon kommer att finnas i publiken.

Den här listan inspirerades jag av på bloggen Brad Pitts armpitt. Kan inte ni som bloggar göra som jag, fylla i den och sedan tipsa om era listor? Vad ville du bli när du var liten? Brandman. Vad trodde du att du skulle bli när du var tonåring? Lärare. Gick du någon nischad gymnasielinje? Sånt lyx fanns inte i efterkrigstidens Finland. Man gick gymnasiet och höll sig ren och tyst. Vad hade du för betyg?  Stark medelmåtta. Vilka var dina bästa och sämsta ämnen? Var bra på svenska (eller modersmål som man säger i Finland), historia, engelska och gymnastik. Inte så bra på kemi. Skyller på oinspirerande lärare och egen dumhet. Utbildade du dig efter gymnasiet?  Ja, läste journalistisk på en folkhögskola, tog sedan en magister i statsvetenskap på Helsingfors universitet och ännu senare en Master of Arts i journalistisk från USC. Vilket var ditt allra första jobb? Simlärare som tonåring (gick Folkhälsans utbildning). Vad har du mer haft för yrken? Sålt kaffe på Robert´s Coffee, lärarvikarie, praktik på Utrikesministeriets press- och kulturavdelning, forskningsassistent vid University of Twente under mitt utbytesår där, presskoordinator på Utrikesministeriet under Finlands första EU-ordförandeskap, frilansjournalist på Hufvudstadsbladet, bokförsäljare på Akademen, programledare på radio X3M, presskoordinator på Finlands ambassad i Buenos Aires, riksdagsassistent för Eva Biaudet på Riksdagen, presskoordinator på Finnfacts, programledare för bokklubben på Min Morgon, chefredaktör för tidningen Papper, journalist på Hufvudstadsbladet, stringer, mediakonsult, författare (det FÅR man kalla sig själv när man står på brinken att ge ut sin tredje bok) och frilansare i Los Angeles. När hamnade du i den banan du är i idag? Jag har alltid varit sugen på att bli journalist och vet inte riktigt varför jag sögs in i stadsförvaltningen. Kanske för att mamma och pappa blev imponerade när jag fick praktik på Utrikesministeriet första gången. Nu lever jag drömmen där jag kombinerar jorunalistisken, författarskapet, bloggandet och mediakonsultuppdragen. När visste du att du var på rätt väg? När jag slutade känna söndagsångest. Vad brukar du får höra att du är bra på i ditt jobb? Ibland skriver folk och ger mig beröm för det jag skrivit. Håller alltid deadliner. Vilka är dina sämsta sidor på arbetet? Den ekonomiska osäkerheten i att inte ha en fast tjänst. Just nu känns det ändå SÅ värt det. Tre saker du är extra stolt över att ha gjort i ditt jobb: Alla gånger jag vågat säga upp mig. Att jag skrivit och fått publicerat tre böcker och att folk faktiskt hör av sig från olika förlag och vill att jag ska skriva fler. Att jag jobbat som chefredaktör för en tidning i fem år. Förutom all erfarenhet gav den tiden mig bästisen Karin Lindroos.

Min vana trogen vaknade jag pigg som en mört klockan 01.00, efter att ha somnat kring elva. Sen låg jag vaken och lyssnade på podcaster tills ungefär fyra-fem när Vidar också vaknade. Tycker att det alltid är svårare att flyga österut. Maggan var också vaken och kring halv sex steg han upp och informerade mig om att han 1) vet hur man tillagar pocherade ägg 2) hade planer på att laga ett till mig. Hade ingen aning om varken det första eller det andra. En bra sak med Maggie är att han alltid är noga med att lägga upp portionerna han tillreder på snyggast möjligast sätt.   Efter frukost lade vi oss och sov en stund till, sedan kom jag på att jag ju köpt New York Times på LAX och läste den medan jag drack en kopp kaffe till. Living the dream. När alla badat och duschat åkte Maggan och jag till Södermalm för att shoppa lite förnödenheter. Mitt bagage är fortfarande spårlöst försvunnet. Extremt irriterande med tanke på att jag flyger till Helsingfors på måndag morgon och har ingenting att ha på mig. Solen sken och så regnade det om vartannat. Hade nästan glömt att det är så på sommaren. Jag fyndade några nödvändigheter, en klänning på Filippa K, Filter och Icon samt en dinosauretröja från Mini Rodini på rea åt Vidde. Kan visa upp allting om ni vill. På vägen hem bestämde vi oss för att köpa blommor åt Diana, som är Magnus mamma, Vidars farmor och min svärmor. Hon är också en av världens bästa människor. Jag uppmanade Maggan att ta en bild av mig på Karlavägen och han klippte som vanligt av mig fötterna. Nåja, föga överraskande hade jag, precis som alla andra stockholmare, kritvita Stan Smiths. Vi svängde förbi hemmet, åt lunch bestående av bland annat nypotatis och smör och åkte sedan till Northbound där Tommy, tillsammans med Sveriges bästa låtskrivare, jobbar och precis avslutat en session med Acon. Sedan vidare till Stora Essingen för att plocka upp Linnéa och avslutningsvis middag på Lux Dag för Dag. Buss hem för det kom aldrig en Uber. Stockholm är fint. Nu sova.

Alla utom mitt bagage har landat i Stockholm. Vidde var som vanligt en sån hjälte på flyget. En halvtimme in i resan frågade han mig artigt: "Mor, är det långt kvar till Stockholm?" och satt sedan tyst och kollade på film resten av resan.Vi sov i tre timmar när vi anlände till Valhallavägen och drog sedan ut på stan en sväng. Tydligen har temperaturen sjunkit rejält sedan jag såg era sommarbilder på Instagram och jag fick användning av min beige pilotjacka från Filippa K. Köpte ett paraply. Magnus sa att luften kändes precis som den gör när han öppnar frysdörren för att se om vi har någon jordgubbsglass hemma. Är för jettis för att skriva nåt smart men Stockholm är fint och alla är vackra och välklädda. Känns exotiskt med regn. Fint att skriva i samma tidszon som de flesta av er befinner er i. Missade chansen att köpa trosor i Fältöversten eftersom alla butiker tydligen stänger KLOCKAN SJU. Ska läsa DN imorgon på morgonen och äta frukost läänge. Min bok åker i tryck nästa vecka och det är liksom för sent att skriva om skiten.

Spelade in Mellan raderna med Jihde igår kväll och vi började prata om finländare som besöker Sverige och vice versa. Jag känner ingen finländare som INTE skulle ha besökt Sverige, men det verkar inte alls speciellt ovanligt bland mina svenska vänner att aldrig ha satt sin fot i Finland. Fair enough, många av dem har mellanlandat eller strosat omkring i Helsingfors och Åbo en eftermiddag innan färjan tillbaka till Stockholm åkt tillbaka. Men Finland är på det stora hela outforskat territorium. Finland borde kanske snygga upp sin image i Sverige lite. Eller så borde svenskarna bli lite äventyrligare av sig och testa Finland. Det ÄR ett mycket fint land och Helsingfors, som ligger mig extra när om hjärtat, är en fantastisk stad med massor av bra restauranger, museer, barnvänliga parker, trevliga människor och mysiga caféer. Och så kommer jag därifrån! Nu flyger jag till Stockholm. Hej då!