Eftersom man inte bara kan slappa, eller vad ÄR det jag säger det kan man visst, beslöt vi oss för att åka in till Los Feliz (som Los Angeles-borna för övrigt uttalar "Los Filles"). Det var runt 200 grader varmt öster om stan, men vi uthärdade och hittade till och med den nakna Donald Trump-statyn som flyttats bort från gatan och nu stod inne i ett litet galleri. Jag tog några bilder och skrev ner några kommentarer och sen körde vi vidare till Thai Town för att äta lunch. Älskar att alla världens kök finns representerade i L.A. När jag skulle beställa var thaikvinnan skeptisk till om jag verkligen borde välja det hetaste alternativet. "Amerikaner brukar inte klara av det" sa hon bekymrat. Jag tog det ändå. Vill man spela tuff får man lida lite pin, som det gamla ordspråket lyder. Notera att Donald och jag har ungefär samma storlek på våra magar. Notera också att jag har ett par nya och, om jag får säga det själv, vansinnigt snygga Birkenstocks. Finkammade hela internet innan jag hittade ett par i rose gold. Ska visa dem närmare vid ett senare tillfälle.

Jag har ju alldeles glömt bort att berätta att jag den här veckan håller i trådarna (alltså publicerar text och bild) på Instagramkontot Finlandssvenska feminister (fi.sv.fem). Mycket fint att det finns ett sånt här konto som jag tycker att ni alla ska följa. Älskar att det verkar vara så mycket feministisk aktivitet som pågår just nu. Må det aldrig komma en backlash. Förresten, ni får gärna tipsa mig om era egna älsklingskonton på Instagram. En sak till, har noterat att många använder Instagram som ett slags blogg med lite längre texter. Själv gillar jag det, men är nyfiken på om ni brukar/orkar läsa långt i det formatet?

Och så spelade vi in ett avsnitt av Magnus och Peppes podcast. I motsats till när vi senast försökte oss på en inspelning var det god stämning igenom nästan hela podden. Eller jag slet åtminstone inte av mig hörlurarna och kastade dem på Magnus. Vi talar om olika republikaner vi träffat på sistone om att ha det svårt, men ändå vara priviligerad. Om att Uber den här månaden tar i bruk sina förarlösa bilar, om hur Johnny Depp inte är okej och att göra rap-låtar för att nå kidsen som ska rösta.  

Fick precis höra att Schildts & Söderströms ska trycka upp en andra upplaga av Livet & Patriarkatet. Sånt gläder ju ens gamla författarhjärta. Samma dag tipsade en Stockholmskompis om att Akademibokhandeln i Skrapan skyltade med L&P under Nyheter. Fattar ni hur glad jag är?

Den här tiden på året är nektarinerna (och en massa andra frukter såklart, men jag hyser en stark kärlek för just nektariner) vansinnigt goda. När Maggan åker och handlar köper han ibland persikor, som visserligen också går att få ner, men i jämförelse är de en blek kopia av nektarinen. För att det inte ska gå fel har jag instiftat minnesregeln: Nektariner är frukternas Skalle-Per alla gillar Skalle-Per. Köp dem. Inte den ludna fruktversionen. I går skippade vi stormarknaden och gick på Farmers Market som ordnas varje onsdag och lördag bara några kvarter från vårt hus (så sällsynt och lyxigt att man i L.A. kan promenera till platsen man ska handla mat på). Nu köpte vi faktiskt inga nektariner, men nog gott bröd (en raritet där vi bor), färskpressad juice, en massa grönsaker och ägg.   Här är jag utklädd till hipster eller stråtrövare. Välj själva. Huvudsaken är att mitt hår inte får den där fula gula färgen det lätt får i solen.

Det korta svaret: Ingen aning. Det lite längre: Magnus och jag sade som ni vet upp oss från våra jobb på Yle och Hufvudstadsbladet och beslöt oss för att jobba som fria agenter. Ett smartare, eller mer ekonomiskt, val än att stationera sig i L.A. skulle ha varit ungefär alla andra platser i världen. Boende, förskola och hälsovård är svindyrt här. Eftersom vi lever på journalistvisum (funderar på att ansöka om greencard, men å andra sidan varför ändra på nåt som funkar bra?) är vi skrivna och betalar skatt i Finland och utskickade till L.A. därför kan vi gå till doktorn när vi besöker fosterlandet, men vi har givetvis försäkring här också. Hemligheten, eller den är inte så hemlig, är att vi gör en massa olika jobb. Jag har ett stringerkontrakt med Hbl och skriver för en del andra tidningar och magasin också, bloggar, gör konsultjobb, har några böcker i maskineriet, poddar och så vidare. Maggan redigerar ett antal podcaster och gör tv-produktioner som Hollywoodfruar och TV4 Nyhetsmorgon. Att leva som vi gör är ingenting jag rekommenderar för trygghetsnarkomanen eller folk som vill ha stenkoll på hur mycket pengar som rinner in varje månad. Det varierar nämligen väldigt mycket. Ibland vaknar jag med nattångest över att vi betalar så mycket hyra, andra gånger bokar vi en helg i Palm Springs. Det skulle såklart hjälpa att ha ett välbetalt jobb på ett flashigt amerikanskt företag, men så här kan vi vara hemma så mycket vi vill, resa och ha oss och behöver inte portionera ut två veckor av semester under ett helt år. Hellre lite fattig och fri, tänker vi (RIM!). Ibland leker vi mer tanken på hur mycket pengar vi kommer att ha över om vi fortsätter jobba på samma sätt och bosätter oss i Stockholm eller varför inte Bangkok, men samtidigt är det alldeles för underbart i L.A. för att lämna staden riktigt ännu. Det finns nåt slags magi här, en enormt stark kreativ kraft som gör att man ständigt går med känslan av att vad som helst är möjligt. Ens nordiska rationella jag påminner en kontinuerligt om att så inte är fallet, men jag gillar att leva i illusionen.

Förra veckan hörde Expressen av sig (det har aldrig häng förut) och frågade om jag hade lust att skriva en debattartikel för dem. Det hade jag och här är den nu. Den handlar om hur det är omöjligt att vara en perfekt feminist i ett patriarkalt system som motarbetar en hela tiden. Och så gjorde Vasabladet en intervju med mig om podcaster tidigare i sommar, i dag publicerades den. Här mansplainar jag om hur viktigt det är med att inte dra inside skämt, att ljudkvalitén är bra och att vara åtminstone lite förberedd. På frågan om jag ångrat något jag sagt i podden skulle jag kanske i dags dato säga att jag kanske låtit dummare och fördomsfullare än vad jag är, men å andra sidan kanske det inte stämmer. Kanske jag är dum och fördomsfull ibland. Just det! Här tipsar jag (också i Vasabladet) om några riktigt  bra poddar.

Den som väntar på något gott har ej väntat förgäves. Nu ligger nämligen Avsnitt 42 av Mellan raderna med Jihde och Öhman uppe på allt mellan Soundcloud, Acast och iTunes. Vi talar om nakna, unga kvinnor i deckare, sexuellt våld, FÖR många rollfigurer, om man kan vara PR-kvinna och poet utan att förlora trovärdigheten och mycket mer. Böcker som avhandlas är bland annat: "Liv efter Liv", "Den osynlige väktaren" och "Familjen jag hade" och så namedroppar vi såklart en massa andra böcker också, svarar på lyssnarfrågor och avhandlar veckans Jens Lapidus.

Tusen tack för era svar på inlägget under! Alltså TACK! Jag blir så glad när ni kommenterar och dessutom bekräftar att jag gör någonting rätt. Inom kort ska jag skriva ihop ett inlägg om pengar (och HUR vi har råd att bo på det är svindyra stället). Tills dess tycker jag att ni ska läsa Maria och Kugge som båda skrivit om författaryrket och pengar. Kugge har ännu inte blivit publicerad och Maria är en av Finlands bästa och mest etablerade författare. Själv tycker jag att det är super intressant att läsa deras synvinklar. Igår hörde min kompis Malin av sig och undrade om vi ville hänga en stund senare samma dag. Självklart! sa vi och packade ner baddräkterna. Malin, Emil och barnen hyr ett helt osannolikt underbart hus i Topanga. Kuriosa: förr hyrde Molly Ringwalds samma hus.   Vi gjorde inget mer än hängde i och vid poolen i ungefär tre timmar, pratade, skojade och lekte. När jag steg upp ur vattnet påmindes jag om hur tung jag är och mindes tillbaka till när jag var gravid med Vidar och gick på Folkhälsans gravidsim i Bortre Tölö. Där flöt jag och en handfull andra gravida kvinnor omkring i en ordentligt uppvärmd pool som nåt slags grotesk köttsoppa för jättar. När vi var hemma igen var det fortfarande för varmt för att äta middag så vi improviserade ihop lite plockmat och somnade runt nio. Vaknade kring klockan tre och sen igen klockan sex vilket får betyda att jetlaggen är över för den här gången.

Man kunde kanske tro att den här bloggen gått till de sälla jaktmarkerna efter en paus på mer än ett dygn, men så är det inte alls. Den obistra sanningen är att jag jobbat och haft mig. Tänkte lägga upp Magnus och Peppes podcast här, men vi började spela in den igår och Magnus drog ett tolvminuter långt skämt om hur mycket jag klagar på min graviditet och så pass dålig stämning uppstod att vi inte kunde fortsätta. I morse hade jag en träff med min barnmorska och allt såg utmärkt ut, sen drog vi till Ikea eftersom vi hade glömt bort att The Valley i augusti är ungefär lika hett som solens yta. Nu måste vi svalka oss i poolen. Men OM ni har tid får ni väldigt gärna svara på dessa alternativ om vad ni helst ser att dyker upp på den här bloggen. Se det som Brexit, en rådgivande folkomröstning. a) Feminism b) Böcker c) Graviditet/baby d) Los Angeles med tips och bild e) Vad jag egentligen jobbar med f) Träning g) Nåt helt annat som ni gärna nämner här Man får välja många olika svar. Tack på förhand!