Alla dessa kvinnor..

5 months ago

Mycket i mitt liv har varit utmanande och svårt,
men en sak är jag oerhört lyckligt lottad över,
och det är att få vara omgiven av starka vänskaper.

Att dessa vänner, utöver att vara sig själva, har valt kreativiteten som livsbana gör mig dagligen djupt imponerad..

Under denna vecka, har tre av dessa personer fått välförtjänt uppmärksamhet för sina talanger och verk.

Det känns inte mer än rätt att dela er kvinnor här, eftersom jag verkligen spricker av stolthet.

Amanda, Desiré och Fanny, hatten av till er.

Alla dessa kvinnor..

Desiré är vacker som en dag, uppvuxen i samma del av Skåne som jag, och gift med en av mina roligaste killkompisar, Max.

Utöver det har hon hjälpt oss att rita ombyggnationen av vårt hus och är även arkitekten bakom min svägerskas sommarhus på Öland,
som byggs i detta nu..

Alla dessa kvinnor..

Des, jag har följt din resa sedan stolen bara var en enkel skiss på ett papper. Även om du kanske inte upplever att resan har gått fort, så är jag så imponerad, över att din debutmöbel redan får ställas ut med namn som Bang & Olufsen, DUX, Kähler, & Lotta Agaton..

Alla dessa kvinnor..

Stolen heter Sun Ray Chair och är en modern tolkning av den klassiska pinnstolen. Tillverkad i rostfritt stål, lämpad för både inom och utomhusbruk.

Jag sa det tidigt till dig och jag säger det igen, det skulle inte förvåna mig om du har skapat en blivande, svensk klassiker..

Alla dessa kvinnor..

ECHO-utställningen ligger precis bredvid Moderna Museet och ArkDes & pågår till den 6 februari, besök gärna den och Solid Space Studio om du har möjlighet!

*

Alla dessa kvinnor..

Amanda kom in i mitt liv när jag satt på Kronobergsgatan 9,
och åren som följde där tillsammans, spar jag längst in i mitt hjärta för alltid..

Alla dessa kvinnor..

Amanda, du är lika mycket rock’n’roll som skogsrå, och jag är så tacksam för alla våra djupa samtal, skratt och den förståelse vi har för varandra och livets djävligheter..

Det finns ett systerskap mellan oss som jag värdesätter högt
och jag hejar på dig i kulisserna, varje dag..

Alla dessa kvinnor..

Just nu är Amanda aktuell med grupputställningen “Meanwhile”Fotografiska Stockholm, där hon medverkar tillsammans med tre andra samtida svenska konstnärer.

Konstnärerna har alla valts ut för sin förmåga
att tänja på gränserna för vad fotografi kan vara.

Alla dessa kvinnor..

En bild från The Sun and I Can Do Our Best,
en editorial publicerad i Vogue Scandinavia..

Alla dessa kvinnor..

Imorgon, torsdag den 5 februari, kan man besöka hennes “Finissage” på Fotografiska tillsammans med hennes pappa Thomas Gylling. Ja, den Thomas Gylling..

Alla som växte upp i början av 90-talet kan knappast ha missat sin första, lätt psykedeliska upplevelse i form av ”barnprogrammet” Mosquito, där Thomas var programledare..

Kvällen bjuder på mingel med Amanda, och en våning upp väntar klubbmusik med influenser från Karibien, Afrika och Latinamerika, signerad pappan själv.

Missa inte!

*

Alla dessa kvinnor..

Och sist, men absolut inte minst,
nåddes jag av denna fantastiska nyhet under dagen!

Min bekant Fanny Schultz har vunnit Årets Stjärnskott i ELLE Deco Design Awards 2026. Priset delas ut ikväll, onsdag, på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm..

Alla dessa kvinnor..

Fanny är bästa vän med min bästa vän Towa, och utöver sin stora talang som konstnär/kreatör besitter hon en rapp, rolig och vass humor, ett hår och klädstil att avundas samt en personlighet som smälter vem som helst!

Alla dessa kvinnor..

För några år sedan fick vi möjlighet att arbeta tillsammans med Amanda som fotograf i ett samarbete för Yves Rocher..

Alla dessa kvinnor..

Än idag, så kan jag känna en ödmjuk stolthet
över hur slutresultatet blev..

Alla dessa kvinnor..

Plåtade gjorde vi i Fanny och Linnéa Salméns
gemensamma studio på Fridhemsplan..

Alla dessa kvinnor..

Tänk alla dessa minnen, alla dessa kvinnor.

Så rik. Så tacksam.

*

Karen blixen’s flowers

5 months ago

Karen Blixen’s Flowers

Det som dröjde sig kvar längst hos mig från CPHFW var Skalls ljuvliga visning, med namnet Karen Blixen’s Flowers..

Karen Blixen’s Flowers

En pärlhyacint på lök vid varje plats..

Karen Blixen’s Flowers

Narcisser i bunt, som en stillsam hyllning till det förgängliga..

Karen Blixen’s Flowers

Och ännu en påminnelse, om att i det enkla,
bor det vackra..

*

Foto – Sasha Skive Ryvang

En grön upptäcksfärd..

5 months ago

En grön upptäcksfärd..

Har du, liksom jag, vabbat större delen av januari, fått slut på idéer kring hur man sysselsätter halvfriska barn, bor i Skåne där Österlen öppnar först i februari och dessutom vägrar lek- och badland..

Då är mitt tips att besöka Trädgårdspaletten i Malmö!

En underbart grön upptäcksfärd för barnen, med levande sköldpaddor, mystiska vrår, en kamel i ena hörnet
och en elefant i det andra..

Men bäst av allt:
Självplock av krispiga, egenodlade tulpaner
på lök till lilla Mor och Far..

Rekommenderas varmt!

*

End of january..

5 months ago

Årets första månad börjar lida mot sitt slut
och det var väl för väl?

Januari gick fort, men lär knappast gå till historien.

Jag känner mig rätt låg och under isen,
men ju närmare mars vi kommer desto mer håller jag tummarna för att det vänder.

Strunt i det, nu kikar vi på vad som fastnat i kamerarullen på sistone!

End of January..

Vackert som vanligt hos Marie-Louise Sjögren.

Nästan allt finns redan här hemma, förutom den stora champagnekylaren.

Ljusstakarna kanske får komma fram i morgon?

End of January..

Jag hade äran att jobba med Emma under min tid på Aller Media.

Spana gärna in hennes fina Instagramkonto som är
fullt av smakfulla och roliga detaljer!

End of January..

Om ni inte redan följer Krista Lavrusik, gör det!

Hennes hår är otroligt, sminket fantastiskt och jag älskar varenda outfit hon får ihop på sina loppisrundor..

Som en levande version av allt som var snyggt på 90-talet..

End of January..

Ett vitrinskåp som jag mer än gärna hade haft här hemma.

Fråga mig inte var det skulle få plats, men vackert är det..

End of January..

Ännu mer Frankrike, här hos Hannah Eklund.

Mina algoritmer verkar onekligen dra åt det frankofila
hållet just nu, längtan är stark!

End of January..

Hvornum.

Lättheten i deras inredning inspirerar mig verkligen,
något som förstås underlättar är att de slipper ha en
Tripp Trapp-stol vid ena änden..

End of January..

Tulpaner som lever sitt eget liv i Ellens ljuvliga hem..

End of January..

Shopping i min smak från Alina Branes Paris..

End of January..

Den här bilden fick det verkligen att suga till i magen.

Jag vet inte varför, men den bär på något som påminner mig så himla starkt om mamma och pappas trädgård i vårt barndomshem.

Det svarta långbordet som stod ute året om, en övervintrad rosmarin, de slokande rosorna och faktiskt ganska fula cyklamen..

Jag fick en oerhörd längtan efter att få skapa
något liknande hemma hos oss..

End of January..

Nadias outfit ska kopieras direkt när gatorna
är sopade och solen värmer..

End of January..

Fin vy från Viktor Maioranas, Kuta Distance Lab..

End of January..

Vi fortsätter med fler marknadsfynd från Paris, tänk att få fylla denna otroliga vas med olivkvistar?

End of January..

Slutligen ställer jag mig från om detta är ett tecken
på att tiden äntligen är mogen?

Är det nu man investerar i ett stort krus med cornichoner
och tillhörande tång?

Oui, Oui!

At the beginning of..

5 months ago

Här kommer en lista med några olika saker som jag inte gjorde förra året, men som jag tänker börja med i år!

꧁꧂

 

Anmäla mig till ett konstlotteri

At the beginning of..

När jag bestämde mig för att göra det här året lite mer kulturellt, kom jag att tänka på alla de föreningar som anordnar konstlotterier.

Man stöttar föreningen eller initiativet med en engångssumma och får i utbyte en lott (eller flera) i deras årliga konstlotteri.

En så himla fin grej att både stödja kulturen och samtidigt
ha chansen att få något tillbaka.

SAK är t e x landets största allmänna konstförening och verkar för den allmänna konsten i Sverige, bli medlemmar i dag vetja!

(SAK är landets äldsta och största allmänna konstförening. Föreningens ändamål är sedan 1832 att inom Sverige väcka och utbreda intresse för samtida konst. Det gör dem bl.a. genom att varje år köpa in konstverk av konstnärer verksamma i Sverige, som sedan lottas ut i ett konstlotteri, samt presentera konstnärskap eller konstriktningar i en årsbok och medlemstidning. SAK är en medlemsförening och finansieras av medlemsavgifter.)

Verk ovan av Emma Harrysson

Prenumerera på ett magasin

At the beginning of..

Nu är det äntligen dags igen!

För två år sedan fick jag prenumerationer på både Vogue Scandinavia och Eurowoman i julklapp. Det är så otroligt mysigt att få hem ett riktigt magasin i brevlådan och den här gången är jag sugen på att lägga till House & Garden på listan..

Köpa en klocka

At the beginning of..

Pengar har sparats, guld har sålts, därför är det absolut dags att införskaffa en klocka jag drömt om länge.

Att fira de små segrarna är även det, en del av det här året, och eftersom att jag aldrig gav mig själv en ordentlig klapp på axeln när jag tog körkort, får detta bli en symbol för att jag klarar
mer än vad jag tror..

Vara tärna

At the beginning of..

En av mina äldsta vänner gifter sig i sommar
och jag har fått den stora äran att vara tärna.

Vilken otrolig gest det är ändå, att få den frågan.

Tack V.

Övrig planering är i full gång och nu är det
snart dags att börja välja klänning!

Har du tips eller förslag på en svart sådan,
tar jag mer än gärna emot det..

Fylla 40

At the beginning of..

Jag fyller 40 år i februari,
något jag absolut inte gjorde förra året.

När jag fyllde 30 var det min första födelsedag som föräldralös.
Min mamma hade gått bort ett halvår tidigare och mina ljuvliga vänner hade ordnat en stor överraskningsfest.

Trots att hjärtat var alldeles sprängfullt av kärlek,
har nog själen aldrig känts så tom.

10 år har gått och själen blir aldrig den samma.

Men som ni säkert vet, firar jag in våren i Paris  tillsammans med mina bästa vänner, och har jag råd, ja då blir det även en större fest under sensommaren..

Köra bil

At the beginning of..

I september tog jag körkort och i början av januari köpte jag en begagnad Mini Cooper som jag älskar av hela mitt hjärta.

Det är en tjatig fras, särskilt om man är i medelåldern och inte haft körkort tidigare, men friheten som breder ut sig när den där lilla rosa lappen ligger i ens händer är faktiskt helt otrolig, det är ingen överdrift eller lögn..

Alla Österlenbesök, loppisar på Kullahalvön och kaosartade roadtrips med vänner och barn som väntar..

2026,
bring it!

Hemma.

5 months ago

Hemma.

Det tog sin lilla tid, men nu är 70 % av vårt sovrum på nedervåningen, äntligen färdigt!

Sedan vi flyttade till Höllviken 2022 har vi bott i andra hand på
tre olika ställen och sovit i många olika sängar
som inte varit våra egna..

Sovrummet här hemma, i huset som vi köpte, har verkligen inte varit prio då andra delar av vår renovering har behövt gå före..

Men nu är sängram och väggpanel på plats, liksom heltäckningsmatta, garderober och träjalusier..

Det som saknas är ett skrivbord, en spegel och det sista piffet. Kontrasterna till det strama, moderna som kräver en touch av något äldre och använt..

Jag skrev genast till min vän Lovisa och bad henne hålla utkik efter ett stort och mönstrat vintageöverkast i duvblått eller liknande.

Tror att det hade kunnat bli fint här inne!

Var även sugen på detta  från Reboco, tur att man snart fyller 40 år,
då januaribudgeten inte tillåter ett spontanköp..

Äntligen känns hemmets kanske viktigaste rum
som just precis det: Hemma!

*

ögonblick

5 months ago

Ögonblick

En kort instickare: Veckans favorit är denna bild från Sidsel Alling.

Älskar allt från känsla till blandning av ting, särskilt detaljen med den leopardmönstrade kudden.

Jag har önskat mig den lilla vasen från Tage Andersen i
40-årspresent, men den som lever får se!

Inspirerande!

*

Passionata

5 months ago

Jag har inte överdrivet mycket skärmtid, men det är absolut tillräckligt för att det inte ska vara försvarbart att lägga tre timmar om dagen på ”ingenting”.

Ett av mina löften inför det kommande året, eller löften och löften, snarare uppmaningar till mig själv, är att
i stället för att scrolla, tittar på någon dokumentär eller läser något fysiskt så som en bok eller ett magasin.

Huvudsaken är att det lär mig något eller inspirerar mig, med andra ord, raka motsatsen till doomscroll.

Året har börjat starkt, som det ofta gör när man bestämmer sig för att förändra något. Jag har redan sett två otroliga dokumentärer som berört mig ordentligt.

Låt oss ta en titt!

*

Ecce Homo och sista självporträttet


Warning: Trying to access array offset on false in /home/thewaywe/thewayweplay/wordpress/wp-content/themes/thewayweplay/content-parts/images.php on line 5

Warning: Trying to access array offset on null in /home/thewaywe/thewayweplay/wordpress/wp-content/themes/thewayweplay/content-parts/images.php on line 5

Warning: Trying to access array offset on false in /home/thewaywe/thewayweplay/wordpress/wp-content/themes/thewayweplay/content-parts/images.php on line 6

Warning: Trying to access array offset on null in /home/thewaywe/thewayweplay/wordpress/wp-content/themes/thewayweplay/content-parts/images.php on line 6

Warning: Trying to access array offset on false in /home/thewaywe/thewayweplay/wordpress/wp-content/themes/thewayweplay/content-parts/images.php on line 7

Warning: Trying to access array offset on null in /home/thewaywe/thewayweplay/wordpress/wp-content/themes/thewayweplay/content-parts/images.php on line 7

Warning: Trying to access array offset on false in /home/thewaywe/thewayweplay/wordpress/wp-content/themes/thewayweplay/content-parts/images.php on line 14

Warning: Trying to access array offset on null in /home/thewaywe/thewayweplay/wordpress/wp-content/themes/thewayweplay/content-parts/images.php on line 14

Warning: Trying to access array offset on false in /home/thewaywe/thewayweplay/wordpress/wp-content/themes/thewayweplay/content-parts/images.php on line 15

Warning: Trying to access array offset on null in /home/thewaywe/thewayweplay/wordpress/wp-content/themes/thewayweplay/content-parts/images.php on line 15

Warning: Trying to access array offset on false in /home/thewaywe/thewayweplay/wordpress/wp-content/themes/thewayweplay/content-parts/images.php on line 16

Warning: Trying to access array offset on null in /home/thewaywe/thewayweplay/wordpress/wp-content/themes/thewayweplay/content-parts/images.php on line 16

Warning: Trying to access array offset on false in /home/thewaywe/thewayweplay/wordpress/wp-content/themes/thewayweplay/content-parts/images.php on line 18

Warning: Trying to access array offset on null in /home/thewaywe/thewayweplay/wordpress/wp-content/themes/thewayweplay/content-parts/images.php on line 18

Warning: Trying to access array offset on false in /home/thewaywe/thewayweplay/wordpress/wp-content/themes/thewayweplay/content-parts/images.php on line 29
Passionata

Jag kommer ihåg Elisabeths Ohlsons bilder. Jag var i tidiga tonåren och kom för första gången i kontakt med den typen av råa ärlighet kring sexualitet, kärlek och läggning som Elisabeth delade med sig av.

Det som dokumentären skildrar är en kvinna som aldrig slutar brinna. Den passionen och glöden stämmer överens med Marie-Louise Ekmans nedan och är egentligen inte ens någon passion, det är snarare ett kall. Något som sträcker sig långt bortom intressen och drivkrafter..

Det fanns säkert svårigheter i att leva med
Elisabeth Ohlson, men jag avundas att få vara nära den typen av kreativitet som verkligen glöder.

Utan att säga för mycket, så var det längesedan jag rördes till tårar av ett slut som jag gjorde av detta..

 

 

Marie-Louise Ekmans Utflykter

Passionata

Marie-Louise Ekman har varit en klar favorit för mig i många år. Det är något med hennes tydlighet, frihet och den kompromisslösa ärlighet hon besitter. Både i sitt skapande och i relation till de egna känslorna som alltid drabbar mig..

Min fina bloggkollega Jeanette skrev i somras ett varmt och inspirerande inlägg om sitt besök på Ekmans utställning på Konstakademien. Jag missade den själv, och grämer mig fortfarande..

Dokumentären Marie-Louise Ekmans Utflykter, publicerades redan 2024 så ni är säkert många som har sett den, men det fina är att man kan se den
om och om och om igen..

“..Anneli Kustfält har under två år följt konstnären på nära håll, när hon återvänder till ateljén och livet som fri konstnär efter sina år på Dramaten. Dokumentären är en djupdykning i ett konstnärskap som präglas av mod, självständighet och en ovilja att behaga..”

En ovilja att behaga.

Så befriande och underbart att få leva sina dagar så!

Och så är den där igen, känslan som kommer varje gång jag ser dokumentärer om passionerade kvinnor.

En envis, nästan rastlös längtan efter att själv få kliva in i ett sådant liv, vad det nu än är. Jag vet ännu inte vad det skulle innebära för mig, men kanske är det just det som är poängen, att det kan ta ett helt liv att förstå..

 

En kapabel människa..

6 months ago

En kapabel människa..

Igår var första gången sedan jag tog körkort i september som det verkligen slog mig: Jag klarade det.

Körkortet har hängt över mig sedan dagen då jag fyllde 18 och fick både bil och körkort i present. Men det blev aldrig något av det. Inte förrän jag var 39.

Egentligen är det inte mitt eget dåliga samvete som varit värst, utan alla andras kommentarer som dykt upp då och då genom åren.

Att inte ha körkort i vuxen ålder kan vara nästan lika laddat som att bara vilja ha ett barn.

Olyckligtvis hamnade jag i båda facken.

Men igår, när jag baxade in mitt barn i bilen, körde en väg jag aldrig tidigare kört, parkerade, storhandlade, lastade in både barn samt fyra stora kassar för att sedan sätta mig bakom ratten igen, då hände något.

Jag kände mig kapabel. På riktigt. En känsla som har kommit och gått den senaste tiden, men som igår stannade kvar lite längre.

Först när jag träffade Erik började jag, sakta men säkert, bli mer uppstyrd. Missförstå mig rätt, jag har alltid varit ansvarsfull och klarat mig själv. Men jag är inte uppvuxen i ett hem där skåpen är städade, viktiga papper ligger på sin plats, kylen är rensad och tvättmedel sorteras i olika lådorm räkningar betalas i tid eller att man sopsorterar.

Det var inget jag tänkte särskilt mycket på då,
och inget jag heller ifrågasatte.

Nu är jag en person som har en rensad kyl, ordning på viktiga papper och tvättmedel i olika boxar. Och det ger mig ett lugn som jag inte riktigt hade räknat med.

Jag tror att känslan som drabbat mig är förvåning, en förvåning över varför jag känner mig så duktig?
Det handlar ju egentligen inte om huruvida man har ordnade papper eller inte.

Kanske bottnar känslan snarare i vissheten om att om något skulle hända mig, så finns det någon annan som kan ta hand om det som blir kvar.

Den insikten har vuxit fram efter att ha blivit lämnad kvar, när både min mormor och mina föräldrar gick bort i ung ålder. Jag vet hur tungt det är att behöva rensa i någon annans liv, i deras innersta, i sådant som samlats på hög år efter år.

Att sortera papper i jakt på det viktigaste. Att ta hand om mat som passerat sitt bäst före för länge sedan.

Vi har självklart en vind med mängder kartonger, men vi vet vad som finns i dem och varför de är där. Det finns inga utrymmen i vårt hem som jag försöker undvika att tänka på. Inga slukhål fyllda av saker och historia som tryckts undan i hopp om att aldrig behöva hanteras.

För mig handlar det här om agens.

Om att känna att jag klarar mitt liv. Inte perfekt, inte fläckfritt, men tillräckligt bra. På ett sätt som känns tryggt och hållbart.

Körkortet har blivit en symbol för det.

Inte för att jag inte klarade mig innan, utan för att omgivningen så länge fick det att kännas som ett mått på någon inbillad vuxenhet.

Jag har också insett att medan många behöver ett kreativt kaos för att kunna skapa, så är det i det ordningsamma jag hittar mitt lugn och min motivation.

Men just därför vill jag också leva ett friare liv i övrigt. När strukturen finns, får det andra i livet ta större plats. Då kan jag känna, gråta, skratta, leva upp och leva ut ordentligt.

Det är kanske det som är den största insikten.
Att ordningen inte gör mitt liv mindre levande,
utan tvärtom.

Den gör att jag kan vara närvarande på riktigt.

Foto – Christian Ravnbak

Att möta våren..

6 months ago

Att möta våren..

Sista helgen i mars åker jag med mina bästa vänner till Paris!

Anledningen är att jag fyller 40 och bara tanken på att få möta våren i en stad som är helt ny för oss tillsammans, och dessutom fullkomligt fantastisk, gör mig alldeles pirrig.

Jag har varit i Paris tre gånger tidigare och insåg nyligen att varje resa sammanföll med en stor livshändelse:
Första gången hade jag precis gjort slut med min första pojkvän, andra gången hade min mamma just fått sitt cancerbesked och tredje gången hade hon precis gått bort.

Förhoppningsvis, peppar, peppar, kan vi den här gången njuta av allt staden har att erbjuda utan någon sorti på stämningen.

Det ligger något väldigt fint i att vänner väljer att lägga sin tid på en, är det inte den bästa present man kan få?

Nu behöver jag alla tips jag kan få på vad man ska se, göra och äta i Paris. Särskilt äta. Lägenheten vi hyr ligger 2 minuters promenad från Louvren.

Dela gärna med er av era bästa pärlor om ni orkar,
det skulle göra mig jätteglad!

*